Ett centralt hinder för ökat återbruk i dagsläget är bristen på tillgänglig information om befintliga byggprodukter och denna informations spårbarhet över tid. Eftersom exempelvis bestämmelser kring farliga ämnen enligt EU:s lagstiftning REACH (EG/1907/2006) ständigt uppdateras finns det ingen garanti att en produkt som godkänts av bedömningssystem och certifieringar idag fortfarande motsvarar de krav som finns kring farliga ämnen vid tiden för framtida återbruk. I de fall information kring kemiskt innehåll saknas tillämpas ofta försiktighetsprincipen, och man väljer att fasa ur dessa produkter från framtida användning. För att möjliggöra ökat återbruk i framtiden är det därför centralt att skapa obrutna digitala informationsflöden som möjliggör insamling och kontinuerlig uppdatering av produktinformationen, så att denna finns tillgänglig vid framtida produktdemonteringar som kan ske många år efter att det initiala produktköpet görs. Förutom problematiken kring farligt innehåll medför även bristande produktinformation osäkerheter kring andra faktorer som är av relevans vid ett framtida återbruk av produkten, exempelvis emissioner, demonterbarhet och övrigt icke-farligt ingående material i produkten.
Produktdokumentation som möjliggör framtida återbruk
• Tillverkare och produktnamn
• Tillverkningsdatum och inköpsdatum
• Innehållsförteckning som visar vilket material och kemiskt innehåll produkten har
• Prestandainformation såsom hållfasthet, brandklass och akustiska kvaliteter
• Tekniska ritningar
• Skötselanvisningar
• Information om eventuell miljömärkning
• Eventuella garantier
Som stöd i detta dokumentationsarbete kan exempelvis byggvarudeklarationer (eBVD), säkerhetsdatablad och prestandadeklarationer (DoP) användas (Byggmaterialindustrierna, 2018).
Materialinnehåll och tillverkningsdatum kan användas för att uppskatta produktens återbrukspotential i form av miljönytta och kvarvarande livslängd. Information om tillverkare, produktnamn, tekniska ritningar och skötselanvisningar kan användas exempelvis vid rekonditionering eller behov av reservdelar för att öka produktens livslängd. Prestandainformation och eventuella garantier kan användas för att utvärdera förutsättningar för återbruk.
En effektiv insamling och lagring av produktinformation underlättar framtida återbruk genom att utgöra ett värdefullt informationsunderlag för återbruksinventeringar och därmed möjliggöra bättre beslutsunderlag i samband med framtida återbruksarbete. Tillgång på denna typ av information kan även öka produktens värde på en framtida återbruksmarknad, då osäkerheter kring produktkvalitet idag minskar marknadsvärdet för begagnade produkter. Förslagsvis lagras nödvändig produktinformation av fastighetsägaren som ägare av lokalen, exempelvis i form av en digital loggbok i fastighetsägarens förvaltningssystem. För att underlätta att rutiner kring detta skapas och blir praxis behöver miljömål formuleras på företagsnivå med fokus på dokumentationskrav och spårbarhet av byggprodukter.
5 Slutsatser
Syftet med denna rapport har varit att ta fram ett kunskapsstöd till fastighetsägare och andra aktörer som vill arbeta mot ett ökat återbruk av interiöra byggprodukter i lokalanpassningar. Rapporten har fokuserat på tre avgörande aspekter för att nå ökat återbruk av fasta interiörer (Figur 5:1):
1. Ökade incitament för återbruk för inblandade aktörer 2. En lokalanpassningsprocess som möjliggör återbruk 3. Rutiner som möjliggör framtida återbruk
Figur 5:1. För att nå ökat återbruk i lokalanpassning krävs ökade incitament, en lokalanpassningsprocess som utvecklas för cirkulära flöden, och rutiner som möjliggör framtida återbruk.
För att möjliggöra återbruk behöver fastighetsägaren både ha incitament för att arbeta mot ökat återbruk, samt skapa incitament för övriga projektaktörer. Ett effektivt sätt att nå ökade incitament är att formulera mål och rutiner kring återbruk på så hög strategisk nivå som möjligt, gärna internationellt, nationellt eller på branschnivå. Mål kring återbruk bör vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbestämda10. Idag saknas dock sådana återbruksmål på hög strategisk nivå, vilket medför att enskilda fastighetsägare får en viktig roll i att formulera effektiva återbruksmål som gäller inom specifika organisationer eller lokalanpassningsprojekt. Man kan gärna kombinera direkta återbruksmål, kring exempelvis återbruksgrad, med mål kring rutiner som möjliggör återbruk, såsom återbruksinventeringar och produktdokumentation. För att sprida
10 Enligt SMART-kriterier för målformulering
incitament till övriga projektaktörer kan fastighetsägaren skapa incitament för återbruk i samband med hyresavtal och upphandling.
För att möjliggöra återbruk i själva lokalanpassningsprocessen är det viktigt att ta in återbruk så tidigt som möjligt i planeringsarbetet. En återbruksinventering bör ske i ett inledande skede, och innehålla så mycket information som möjligt, för att denna inventering på ett effektivt sätt ska kunna spridas bland aktörer och fungera som planerings- och beslutsunderlag med avseende på återbruk i resterande del av processen. För att möjliggöra återbruk bör arkitekten vidare arbeta för att, med stöd i återbruksinventeringen, i så stor mån som möjligt utgå från befintlig lokal vid utformning av ny lokalplan. Till sist är det viktigt att återbruk beaktas vid planering av tid och budget för olika projektmoment och aktörer, då återbruk ofta innebär nya arbetsmoment såsom demontering, rekonditionering, lagring och sökande efter begagnade produkter.
För att möjliggöra återbruk i ett långsiktigt perspektiv krävs slutligen att man arbetar med rutiner som möjliggör framtida återbruk av befintliga och inköpta produkter. För att underlätta detta bör ett cirkulärt designtänkande appliceras för både byggprodukter och lokal. En utförlig produktdokumentation bör även utföras och sparas hos fastighetsägaren så att den finns tillgänglig vid framtida återbruksinventeringar och lokalanpassningar.
6 Referenser
Avfallsdirektiv 2008/98/EG
Akademiska Hus. (2018). Årsredovisning 2017 med Hållbarhetsredovisning.
AMF Fastigheter. (2019). Hållbarhetsrapport 2018.
Andersson, J., Gerhardsson, H., Stenmarck, Å., & Holm, J. (2018). Potential och lösningar för återbruk på svenska kontor. IVL Svenska Miljöinstitutet.
Avfallsförordning (2011:927)
BASTA. (den 28 Februari 2018). BASTA. Hämtat från https://www.bastaonline.se/
Byggmaterialindustrierna. (den 28 Februari 2018). eBVD. Hämtat från https://byggmaterialindustrierna.se/byggvarudeklaration-ebvd1-0/
Byggvarubedömningen (den 15 April 2019). Byggvarubedömningen. Hämtat från https://byggvarubedomningen.se/om-oss/
Castellum. (2019). Årsredovisning 2018.
Fabege. (2019). Årsredovisning 2018.
Fastighetsägarna. (den 7 Augusti 2018). Grönt hyresavtal. Hämtat från http://www.fastdok.se/gronthyresavtal
GRI. (den 8 Augusti 2018). About GRI. Hämtat från
https://www.globalreporting.org/information/about-gri/Pages/default.aspx ISO. (den 6 Augusti 2018). ISO 14000 family - Environmental management. Hämtat från
https://www.iso.org/iso-14001-environmental-management.html
IVL Svenska Miljöinstitutet. (2018). Återbruk på kontor - en besparing hur man än räknar.
Loh Lindholm, C., Gerhardsson, H., Youhanan, L., & Stenmarck, Å. (2018). Återbruk av möbler och interiöra byggprodukter. Utvärdering och arbetsguide baserat på erfarenheter från IVL:s
lokalanpassningar. IVL Svenska Miljöinstitutet.
Miljöbalk 1998:808 REACH (EG/1907/2006)
SundaHus (den 15 April 2019). Om oss. Hämtat från https://www.sundahus.se/om-oss/
Trossa. (2018). Cirkulära upphandlingskrav för möbler utvecklade för Göteborgs stad, Cirkulära Göteborg, Inköp- och upphandlingsenheten. Omvärldsanalys och förslag till upphandlingskrav. Rapport 2018-12-19.
UN Global Compact. (den 7 Augusti 2018). The SDGS. Hämtat från https://www.unglobalcompact.org/sdgs
UNDP. (den 8 Augusti 2018). Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion. Hämtat från http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-12-hallbar-konsumtion-och-produktion/
Vasakronan. (2016). Projektanvisningar CAD. Krav och riktlinjer för projektering.
Vasakronan. (2017). Byggherrekrav. Version 1. 2017-12-01.
Vasakronan. (2017). Miljöprogram. Version 4. 2017-11-16.
Vasakronan. (2018). Årsredovisning 2017.
White Research Lab. (2018). Arkitektens återbruksmetodik.