Utdata och resultat från modellkörningarna redovisas utförligt i ett separat excel-dokument ”Resultat varuvärdesprognoser till TRV_rev140901.xlsx”. I Tabell 1 presenteras en sammanfattande bild.
Tabell 1 Varuvärde per Samgodsvarugrupp 1995*, 2006, 2013 och prognos 2030.
1000 kr per ton, Fasta priser = 2006.
* För två varugrupper (4 och 31) saknas värden för 1995; i dessa fall har prognosen baserats på data för 1996-2013.
Som nämndes ovan har det genomsnittliga varuvärdet under perioden 1995-2013 i genomsnitt per år ökat med 2,4 procent för export och 2,8 procent för import. Enligt de data som har använts i varuvärdesberäkningen för samma period, och som täcker in runt 95 procent av totalerna, har det genomsnittliga varuvärdet ökat med ca 2,3 procent per år för både export och import.
Hur stor del av denna ökning beror på förändrade varuvärden respektive förändrad varusammasättning? Svaret är att för ökningen av exportens genomsnittliga varuvärde svarar förändrade varuvärden för 0,8 procentenheter och förändrad varusammansättning för 1,5 procentenheter (0,8+1,5 = 2,3).
Varuvärde import Varuvärde export
1995 2006 2013 2030 1995 2006 2013 2030
SAMGODS
1 Cereals 2.5 2.6 1.7 1.8 1.3 1.3 1.1 1.1
2 Potatoes, other vegetables, fresh or frozen, fresh fruit 8.6 9.0 8.4 8.3 9.6 8.4 7.0 7.0
3 Live animals 572.2 173.8 379.5 370.3 88.4 41.9 18.9 25.5
4 Sugar beet 43.6 5.9 7.0 15.8 6.3 5.5
5 Timber for paper industry (pulpwood) 0.4 1.6 1.3 2.4 0.9 0.5 0.7 0.7 6 Wood roughly squared or sawn lengthwise, sliced or peeled 4.7 6.9 5.2 5.2 3.5 3.7 3.6 3.6
7 Wood chips and wood waste 0.4 0.5 0.6 0.7 0.5 0.5 0.9 0.9
9 Textiles, textile articles and manmade fibres, other raw animal and vegetable 18.5 14.2 15.2 15.2 9.7 11.8 8.0 8.0 10 Foodstuff and animal fodder 13.0 12.1 16.8 16.8 15.2 18.0 16.7 16.6 11 Oil seeds and oleaginous fruits and fats 5.4 4.3 5.1 5.3 9.5 5.8 7.6 7.4
12 Solid mineral fuels 0.8 0.8 0.8 1.2 1.3 0.9 0.5 0.3
13 Crude petroleum 3.5 3.4 3.5 3.4 0.1 3.4 0.2 3.4
14 Petroleum products 3.3 4.3 4.0 4.0 2.7 3.9 4.0 5.4
15 Iron ore, iron and steel waste and 1.1 0.9 3.2 2.5 0.5 0.5 0.6 0.7
16 Non-ferrous ores and waste 37.5 37.4 21.3 21.3 9.6 7.8 8.5 8.6
17 Metal products 17.7 12.8 12.8 8.4 23.1 16.8 15.2 15.2
18 Cement, lime, manufactured building3.3 2.7 2.7 2.4 1.0 1.7 1.5 1.5
19 Earth, sand and gravel 1.1 0.6 0.7 0.7 0.1 0.1 0.2 0.3
20 Other crude and manufactured 0.7 0.5 0.6 0.6 0.2 0.2 0.2 0.2
21 Natural and chemical fertilizers 1.4 1.6 2.1 3.8 1.2 2.0 2.3 2.2
22 Coal chemicals, tar 1.3 3.1 4.3 6.7 1.4 4.3 4.2 7.6
23 Chemicals other than coal chemicals 15.1 15.5 12.4 12.4 22.8 27.7 29.4 35.0
24 Paper pulp and waste paper 1.8 2.0 2.3 2.7 4.1 4.0 4.0 4.1
25 Transport equipment, whether or not assembled, and parts thereof 76.6 69.2 75.6 76.8 82.2 89.1 75.6 74.7
26 Manufactures of metal 48.6 34.0 29.6 29.6 59.8 47.3 49.1 44.9
27 Glass, glassware, ceramic products 21.4 18.4 15.5 9.8 23.6 14.1 26.4 26.4 28 Paper, paperboard; not manufactures8.2 6.2 6.2 7.3 5.5 5.6 6.0 6.0 29 Leather textile, clothing, other manufactured articles than paper, paperboard and manufactures thereof 45.8 31.4 40.6 41.0 34.4 36.3 53.6 53.6
31 Timber for sawmill 1.2 2.8 2.8 3.8 3.1 3.1
32 Machinery, apparatus, engines, whether or not assembled, and parts thereof 118.4 141.2 167.8 169.7 100.2 158.2 188.1 188.1 33 Paper, paperboard and manufactures thereof 21.4 14.5 14.5 14.4 11.6 8.5 7.7 6.6
Genomsnitt 8.6 11.5 12.8 7.9 11.8 11.9
Analys & Strategi 17
Motsvarande komponenter för ökningen av importens genomsnittliga varuvärde är 0,4 procentenheter respektive 1,9 procentenheter. Denna komponentuppdelning baseras på 1995 års fördelning av export och import på de olika Samgodsvarugrupperna. Vad blir motsvarande komponenter för prognosperioden 2006-2030?
Vi kan först ta fram effekten av de prognoserade varuvärdena. Enligt aktuella indata (för de Samgodsvarugrupper som avses) ökar total varuexport och varuimport med ca 4 procent per år fram till 2030. Vid en framskrivning med 4 procent av export och import enligt 2006 års observerade fördelning, och med prognoserade varuvärden för år 2030, blir resultatet att antalet ton totalt beräknas öka med 3,3 procent för exporten och med 3,8 procent för importen.
Det betyder att varuvärdesprognosens effekt på det genomsnittliga varuvärdet, givet 2006 års varusammansättning, beräknas uppgå till 0,7 procent per år för exporten och 0,2 procent per år för importen. Dessa effekter ligger relativt nära motsvarande komponenter för perioden 1995-2013, givet 1995 års varusammansättning, 0,8 procent per år för exporten och 0,4 procent per år för importen.
Hur mycket beräknas det genomsnittliga varuvärdet öka fram till år 2030, med hänsyn till både förändrade varuvärden och förändrad varusammansättning?
Utgående från aktuella indata med avseende på såväl basår som prognosår, och med tillämpning av prognoserade varuvärden, beräknas antalet ton öka med totalt 1,8 procent per år för exporten och med 2,7 procent per år för importen. Med dessa förutsättningar beräknas således det genomsnittliga varuvärdet öka med 2,2 procent per år för exporten och med 1,3 procent per år för importen.
Men, det bör poängteras att indata för basåret 2005 inte överensstämmer med nu framtagna export- och importdata per Samgodsvarugrupp för år 2006. En viktig orsak till avvikelser är att aktuella indata för Samgods har tagits fram med betydligt grövre nycklar mellan bransch och varugrupp än de nycklar som används här och i PWC-projektet.
Betydelsen av dessa avvikelser kan belysas med ett räkneexempel. Anta att 2005 års indata ersätts med framtagna export- och importdata, i 2006 års priser. Med tillämpning av samma förändringstakter för export och import som i aktuella indata blir resultatet att total exportvolym ökar med 3,8 procent (i stället för 4,0 procent), och att totalt antal ton för exporten ökar med 2,2 procent per år. Exportens genomsnittliga varuvärde beräknas därmed öka med 1,6 procent per år.
För importen blir volymökningen oförändrad, medan antalet ton ökar nästan lika mycket, 3,9 procent per år.
18
6 Varuvärden år 2040
Prognosmodellen har skattats på data för perioden 1995-2013 och prognosen sträcker sig fram till år 2040. Varuvärdet för 2040 har beräknats genom att skriva fram 2012 års varuvärde med den modellberäknade förändringen mellan 2012 och 2040; för detaljer se Excel-bilaga. Resultatet visas i Tabell 2, med beskrivning av varugrupper i Tabell 3.
Tabell 2 Varuvärde per Samgodsvarugrupp 2012 och prognos 2040, Tkr per ton, Fasta priser = 2012. Tabellen kompletteras med inrikes varuvärden i bilaga
”Inrikes transporter och transit”
Samgods Varuvärde 2012, tkr per ton Varuvärde 2040, tkr per ton Differens 2040-2012
varugrupp 2012 års priser 2012 års priser
Export Import Export Import Export Import
---
1 2.2 2.9 2.0 2.6 -0.3 -0.4
2 12.9 8.8 12.8 8.8 -0.1 0.0
3 81.6 575.9 79.1 503.7 -2.6 -72.2
4 22.6 0.0 22.7 0.0 0.1 0.0
5 0.8 0.5 0.8 1.0 0.0 0.5
6 3.5 5.4 3.5 5.4 0.0 -0.1
7 1.3 1.0 1.8 1.4 0.5 0.4
9 22.9 16.3 21.5 15.8 -1.4 -0.5
10 17.9 19.1 17.8 20.1 -0.1 1.0
11 7.4 6.5 7.8 5.9 0.3 -0.6
12 0.7 1.3 0.3 1.7 -0.5 0.4
13 5.6 5.7 0.1
14 6.3 6.4 9.4 6.4 3.1 0.0
15 1.0 34.3 1.3 63.4 0.3 29.1
16 7.4 39.7 7.1 31.2 -0.3 -8.5
17 15.4 11.0 17.0 6.4 1.5 -4.6
18 1.5 2.9 1.5 2.3 0.0 -0.6
19 0.2 0.6 0.4 0.7 0.2 0.1
20 0.2 0.5 0.2 0.5 0.0 0.0
21 3.3 2.7 3.4 5.6 0.0 3.0
22 5.9 0.0 11.8 5.9
23 28.6 10.4 39.8 10.3 11.2 -0.1
24 4.9 6.8 4.9 9.6 0.0 2.8
25 88.6 73.4 89.9 74.4 1.3 1.1
26 55.3 30.6 52.9 30.2 -2.5 -0.4
27 14.6 15.9 25.9 14.9 11.3 -0.9
28 6.1 5.4 6.1 7.3 0.0 1.9
29 43.9 30.9 52.5 34.8 8.6 3.9
31 3.8 3.5 3.1 4.2 -0.7 0.7
32 157.0 109.3 162.3 117.4 5.3 8.1
33 8.3 18.2 7.1 18.0 -1.2 -0.1
---
Analys & Strategi 19
Skillnaden mellan varuvärdet 2012 och 2040 är för de flesta varugrupper relativt liten.
Det är en följd av att historiska data i många fall saknar trend, som diskuterades i avsnitt 3.1. Förändringen av importvaruvärdet för varugrupp 3 är iögonfallande, men av marginell betydelse.
Tabell 3 Beskrivning av Samgods varugrupper.
1 Spannmål
2 Potatis, andra färska eller frysta köksväxter, färsk frukt mm 3 Levande djur
4 Sockerbetor
5 Trä till papper och pappersmassa 6 Sågade och hyvlade trävaror 7 Flis, sågavfall
9 Obearbetade material, textil mm 10 Livsmedel och djurfoder
11 Oljefrön, oljehaltiga nötter mm 12 Stenkol, brunkol och torv samt mm 13 Råolja
14 Mineraloljeprodukter
15 Järnmalm, järn- och stålskrot samt masugnsdamm 16 Icke järnhaltig malm och skrot
17 Obearbetat material eller halvfabrikat av järn eller metall 18 Cement, kalk och byggnadsmaterial
19 Jord, sten, grus och sand
20 Annan rå och obearbetad mineral 21 Gödselmedel, naturliga och tillverkade 22 Kolbaserade kemikalier och tjära
23 Andra kemikalier än kolbaserade och tjära 24 Pappersmassa, returpapp och pappersavfall
25 Transportmedel och transportutrustning, samt delar därtill 26 Arbeten av metall
27 Glas, glasvaror och keramiska produkter 28 Papper, papp och kartong, obearbetat 29 Diverse andra färdiga varor
31 Timmer till sågverk
32 Maskiner, apparater, samt delar därtill 33 Papper, papp och varor därav, bearbetat
På liknande sätt som i föregående kapitel kan vi belysa prognosens implikationer för antalet producerade och förbrukade ton, förutsatt att exportvaruvärdets förändring kan tillämpas på produktionen och importvaruvärdets förändring kan tillämpas på förbrukningen. Vid oförändrad varusammansättning och vid samma ekonomiska volym som år 2012 innebär prognosen att i ton minskar total varuproduktion och total varuförbrukning med 11 procent respektive 10 procent fram till år 2040. Detta är den partiella effekten av beräknad förändring av varuvärdet för respektive varugrupp. Vid oförändrad varusammansättning, men med en ekonomisk volymökning på, säg, 2 procent per år innebär varuvärdesprognosen att mängden ton beräknas öka med runt 1,5 procent per år.
20
Men varusammansättningen kommer att förändras fram till år 2040. Mängden ton kan uppskattas mer precist med stöd av de antaganden som LU2015 redovisar för varuproduktion, export och import för olika varugrupper. I det sammanhanget är det motiverat att analysera huruvida varuvärdesprognosens resultat ska tillämpas intakta, eller om avsteg ska göras för, exempelvis, varugrupper med låga export- och importandelar.
Analys & Strategi 21
Teknisk bilaga
Underlagsmaterial
Följande underlagsmaterial har använts i beräkningarna. Det finns tillgängligt på Statistiska Centralbyråns hemsida, eller har i vissa fall levererats av SCB mot en kostnad.
- Tidsserier import/export 1995-2013, KN-indelat, tkr löpande priser - Tidsserier import/export 1995-2013, KN-indelat, ton
- Översättningstabell KN2013-SPIN2007
- Översättningstabell KN2010-Samgods (via NST\R)
- Hemmamarknadsprisindex (HMPI), 2005=100 efter produktgrupp SPIN2007 och år 1995-2013
- Exportprisindex (EXPI), 2005=100 efter produktgrupp SPIN2007 och år 1995-2013
- Importprisindex (IMPI), 2005=100 efter produktgrupp SPIN2007 och år 1995-2013
- Volymindex för varuimport och varuexport, 2000=100 efter produktgrupp SPIN2002 och år 1995-2008
- Volymindex för varuimport och varuexport, 2000=100 efter produktgrupp SPIN2007 och år 2001-2013
- Sysselsättningsstatistik, SNI2007, yrke och kommun, 2010
- Export- och importstatistik 1995-2013, SITC-klassificerat, tkr löpande priser och ton
- Tabeller från Nationalräkenskaperna 2010 på detaljerad bransch- och varugruppsnivå
- Exportstatistik enligt Utrikeshandelsstatistiken, bearbetad inom ramen för framtagandet av nya PWC-matriser för basåret 200610
Beräkningen av nya varuvärden har genomförts för syftet är att ta fram underlag för varuvärdesprognosen. Beräkningen genomförs i två steg.
I det första steget uppskattas hur varuvärdet för respektive Samgodsvarugrupp varierar över tid, på nationell nivå. Detta ger underlag för prognoser av varuvärdets förändring till prognosår 2030. Prognosåret har senare ersatts med 2040.
I det andra steget beräknas hur varuvärdet för respektive Samgodsvarugrupp varierar mellan kommuner för ett givet basår. Denna uppskattade variation mellan kommuner har beaktats i skattningen av PWC-matriser för basåret 2012. Vid framtagning av PWC- matriser för prognosåret 2040 antas att varuvärdet förändras på samma sätt som på nationell nivå, enligt resultatet från det första steget.
10 Under projektets genomförande har basåret flyttats fram till 2012.
22
I båda fallen har varuvärden beräknats separat för produktion/export respektive förbrukning/import. Metoderna vid beräkningen i respektive steg beskrivs nedan.
Varuvärdets variation 1995-2013
För att kunna göra en prognos för varuvärdenas framtida utveckling behövs tidsserier för den historiska utvecklingen fram till idag. Tidsserier finns tillgängliga för perioden 1995-2013 och dessa ligger till grund för beräkningarna, som avser varuvärdets varia-tion på navaria-tionell nivå.
Som beskrivits ovan, finns statistik över svensk varuexport och -import i såväl vikt- som värdetermer på en detaljerad varugruppsindelning, nämligen åttasiffrig KN (Kombinerade Nomenklaturen), för åren 1995-2013. Statistiken i värdetermer är i löpande priser. För att räkna om detta till fasta priser krävs prisindex, och sådana finns bara på den grövre varugruppsindelningen femsiffrig SPIN2007. För att erhålla tidsserier för varuvärden i kronor per ton och Samgodsvarugrupp, krävs alltså följande beräkningssteg.
1. Koppling mellan varje KN-nummer och dess motsvarande SPIN2007-kod.
2. Framtagning av pris- och volymindex för SPIN2007 från olika källor.
3. Beräkning av volymutveckling per KN-nummer (det vill säga utveckling av exportens/importens värde i fasta priser) med hjälp av pris- eller volymindex för motsvarande SPIN2007-grupp.
4. Aggregering av KN-nummer till Samgodsvarugrupper för export/import i vikt (ren summering) och volym (med hjälp av kedjeindex).
5. Komplettering av volym samt vikt för vissa Samgodsvarugrupper, där tidsserien uppvisar bortfall jämfört med statistik på aggregerad nivå
6. Beräkning av varuvärden (volym dividerat med vikt) per Samgodsvarugrupp och år 1995-2013.
Vart och ett av beräkningsstegen beskrivs nedan.
1. Koppling mellan KN och SPIN 2007
I export- och importstatistiken finns drygt 15 500 KN8-nummer representerade. SCB tillhandahåller en tabell där alla KN-nummer giltiga år 2013 kopplas till en femsiffrig SPIN2007-kod. KN-nummer byts dock ut över tiden, vilket gör att statistiken för åren 1995-2012 delvis presenteras via KN-nummer som saknar koppling i SCB-nyckeln.
Bortfallet på grund av detta, mätt i ton respektive värde i löpande priser, visas i figurerna nedan. Vidare beskriver vissa (relativt få) KN-nummer i statistiken tjänster, vilket kan utläsas ur dess motsvarande SPIN-kod. Dessa KN exkluderas i beräkningarna och omfattningen visas även den i Figur 8 och Figur 9 nedan.
Analys & Strategi 23
Figur 8 Total export 1995-2013, MSEK, fördelad på koppling KN-SPIN.
Anm: Gamla KN” står för KN-nummer som slutat gälla 2013, ”tjänste-SPIN” står för varor med koppling till en SPIN-kod som beskriver tjänster och därför exkluderas, och
”SPIN-fördelad” står för den varuexport som tilldelats SPIN-kod.
Figur 9 Total export 1995-2013, 1000 ton, fördelad på koppling KN-SPIN..
I figurerna ovan är det tydligt att bortfallet för vissa år blir stort på grund av gamla KN-nummer. För att avhjälpa detta problem har en kompletterande nyckel tillämpats. Med denna nyckel kan alla KN-nummer som använts under perioden 1996-2013 kopplas till en tillverkande bransch enligt SNI2007.
0 200000 400000 600000 800000 1000000 1200000 1400000
Export i löpande priser (MSEK)
År Export, gamla KN
Export, tjänste-SPIN Export, SPIN-fördelad
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000 100000
Export, tusentals ton
År Export, gamla KN
Export, tjänste-SPINExport, SPIN-fördelad
24
Eftersom SPIN2007-koderna är identiska med SNI2007-koderna11, kopplas de KN-nummer som saknar SPIN-koppling i SCB:s nyckel, till den SPIN-kod som motsvarar SNI-koden som anges i den kompletterande nyckeln. Syftet med SPIN-kopplingen är dock att kunna använda prisindex för SPIN-koden för att fastprisberäkna värdet av exporten. För vissa av de tillkommande SPIN-koderna saknas prisindex och de kan därför inte användas. Vidare, för vissa KN-nummer saknas även SNI-kod i den kompletterande nyckeln.
Slutligen behöver varje KN-nummer också kopplas till en Samgodsvara för att kunna ingå i beräkningarnas alla steg. Proceduren och villkoren för det beskrivs i steg 4 nedan.
För att ett KN-nummer ska inkluderas i beräkningarna krävs alltså att samliga följande villkor är uppfyllda:
- Koppling till SPIN-kod finns (från någon av nycklarna) - Motsvarande SPIN-kod har ett prisindex
- Koppling till Samgodsvara finns
Andelen av exporten i värde och vikt som uppfyller samtliga villkor beskrivs i steg 4.
2. Pris- och volymindex för SPIN2007
Beräkningen genomförs i huvudsak med export-/importprisindex. För vissa SPIN saknas dessa prisindex. I några fall hämtas direkt information om volymutveckling; i några andra fall används prisindex för hemmamarknaden och i ytterligare något fall används importprisindex även för exporterade varor. En tabell med förteckning över vilka index som använts återfinns i bilaga 1. I Figur 10 nedan beskrivs processen för att avgöra vilken typ av index som används.
I de fall prisindex används, saknas för vissa SPIN indexvärden för något eller några år i slutet av perioden. I dessa fall imputeras värde, enligt två alternativ:
- Alternativ 1 innebär att saknat värde blir indexvärde för senaste år, som förändras med indexvärdets förändring för motsvarande SPIN-aggregat.
- Alternativ 2 innebär att saknat värde sätts lika med ett medelvärde mellan föregående och efterföljande år.
I befintliga indextabeller är referensår 2005 = 100, men fastprisberäkningen genomförs för referensår 2010. Indexvärdet för referensåret, till exempel EXPI 2010, ersätts med indexvärde 1= EXPI2010/EXPI2010, och indexvärde för övriga år, till exempel 1995, blir EXPI1995/EXPI2010.
I ett par fall används volymutvecklingen direkt, istället för prisindex. Volymutveckling finns redovisad på SPIN2007 för åren 2001-2013 och på SPIN2002 för åren 1995-2008.
I de fall där aktuell SPIN-kategori har påverkats av den förändrade indelningen
11 Med vissa undantag, se SCB: MIS 2009:1. Standard för svensk produktindelning efter näringsgren 2007. Undantagen har ignorerats i beräkningarna, men berör endast en mycket liten del av de varor som är aktuella.
Analys & Strategi 25
SPIN2002-SPIN2007, väljs det mest snarlika aggregatet med kompletta uppgifter för åren 1995-2000. Även dessa serier räknas om till referensår 2010=100.
Figur 10 Översikt av metod vid omräkning från löpande till fasta priser
3. Volymutveckling per KN
För alla KN-nummer som inkluderas i beräkningarna enligt ovanstående villkor, beräknas värdet i fasta priser för åren 1995-2013, det vill säga volymutvecklingen för nämnd period. Beräkningen görs genom att
- I de fall prisindex används, dividera värdet i löpande priser per år och KN-nummer med prisindex för motsvarande år 1995-2013 och SPIN-kod
- I de fall volymindex används, multiplicera värdet i löpande priser för basåret (2010) per KN-nummer med volymindex för motsvarande SPIN-kod och respektive år 1995-2013
4. Aggregering från KN till Samgods
Varje KN-nummer har en koppling till en NST\R-kod, given av Eurostat. Vidare är Samgodsvarugrupperna baserade på NST\R-koder (på den mest detaljerade – tresiffriga – nivån). Således kan varje KN-nummer som har en NST\R-koppling föras till en och endast en Samgodsvarugrupp. Kopplingarna KN-NST\R erhölls från SCB i samband med framtagningen av IVP-, INFI- och FTS-data, men bara för KN-nummer som var giltiga under 2010.
Omräkning från löpande till fasta priser
Med hjälp av export- och
importprisindex Export- och importprisindex
saknas
För vissa SPIN-koder saknas index för något/några år
Saknat värde blir indexvärde för senaste år,
förändrat med indexvärdets förändring
för närmaste SPIN-aggregat
Saknat värde sätts lika med ett medelvärde mellan föregående och
efterföljande år
Prisindex för hemmamarknaden
används istället
Information om volymutvecklingen
används direkt istället (volymindex)
Befintligt referensår i tabellerna (2005) ersätts med nytt referensår (2010)
26
Många KN-nummer som förekommer i import- och exportstatistiken 1995-2013 gällde inte år 2010 och saknar därmed koppling till data från SCB. Listan över kopplingar har därför kompletterats med en tabell från Eurostat, som beskrivs på följande sätt (tabellerna för år 2013 har använts):
“Conversion tables created by Eurostat Unit G5 "International trade - Production".
These conversion tables are ad hoc tables created yearly by unit G5 for the purpose of transposing external trade data from the CN to other classifications. The ences are created on a many (CN) to one (other classification) basis. These correspond-ence tables are also the basis of the "aggregate" construction for use with the Comext analytical interface.”12
Export/import mätt i vikt har aggregerats direkt från KN till Samgods för vart och ett av åren 1995-2013. Aggregeringen av export/import i volym (värde i fasta priser) från KN till Samgods görs på följande sätt.
Beräkning av export- respektive importvolym (fasta priser) per Samgodsgrupp Beteckningar:
j KN-nummer
J Samgodsvarugrupp. Alla KN-varor har kopplats till en Samgodsvarugrupp t Årtal, där t=0 motsvarar basåret (här 2010)
𝑉𝑗(𝑡) export/import i löpande priser för KN-vara j år t (ges av statistiken)
𝑉𝐽(𝑡) export/import i löpande priser av Samgodsvarugrupp J år t, 𝑉𝐽(𝑡)= ∑𝑗 ∈𝐽𝑉𝑗(𝑡) 𝑋𝑗(𝑡) export/import i fasta priser för KN-vara j år t (resultat av steg 3 ovan)
𝑋𝐽(𝑡) export/import i fasta priser av Samgodsvarugrupp J år t
Vi vill beräkna 𝑋𝐽(𝑡) för alla J och t. Eftersom andelarna för j förändras går det inte att aggregera 𝑋𝑗(𝑡) för respektive J och t, utan principen med kedjeindex måste tillämpas.
Vi definierar:
𝑤𝑗(𝑡) = 𝑉𝑉𝑗(𝑡)
𝐽(𝑡) Andelen av KN-vara j i Samgodsvarugruppen J i löpnade priser år t
∆𝑋𝑗(𝑡) = {
𝑋𝑗(𝑡)
𝑋𝑗(𝑡−1), 𝑡 > 0
𝑋𝑗(𝑡)
𝑋𝑗(𝑡+1), 𝑡 < 0
∆𝑋𝐽(𝑡) = {∑𝑗∈𝐽𝑤𝑗(𝑡 − 1) ∙ ∆𝑋𝑗(𝑡), 𝑡 > 0
∑𝑗∈𝐽𝑤𝑗(𝑡 + 1) ∙ ∆𝑋𝑗(𝑡), 𝑡 < 0
12
http://ec.europa.eu/eurostat/ramon/other_documents/index.cfm?TargetUrl=DSP_OTHER_DOC_
DTL#cn, 2014-07-04
Volymutvecklingen för
Samgodsvarugrupp J mellan år t och föregående år t-1 (om t>0) respektive efterföljande år t+1 (om t<0)
Volymutvecklingen för KN j mellan år t och föregående år t-1 (om t>0) respektive efterföljande år t+1 (om t<0)
Analys & Strategi 27 𝑉𝑗(𝑡), men 0/0 är likväl inte definierat. Problemet löses genom omskrivning av kvoten
𝑋𝑗(𝑡) 𝑋𝑗(𝑡 − 1)
Omskrivningen görs på två sätt, beroende på om 𝑋𝑗(𝑡) beräknats med prisindex 𝑃𝐼𝑗(𝑡) eller volymindex 𝑉𝐼𝑗(𝑡). Definiera 𝐽𝑃 som delmängden av J där de ingående KN-varorna j fastprisberäknats med hjälp av prisindex, och 𝐽𝑉 som delmängden av J där de ingående KN-varorna j fastprisberäknats med hjälp av volymindex. För 𝑗 ∈ 𝐽𝑃 är
för år efter referensåret (t>0). För år t<0 görs beräkningarna på motsvarande sätt men med de definitioner som ges för t<0 ovan. Efter detta steg finns alltså export/import beräknad per år 1995-2013 och Samgodsvara, dels mätt i vikt, dels i värde (fasta priser).
Som nämnts ovan, är export respektive import inte komplett beskriven i dessa tidsserier.
Export/import redovisad på vissa KN-nummer har exkluderats: a) Saknar koppling till en SPIN-kod, b) Redovisar tjänster, inte varor, c) Kopplas till en SPIN-kod som saknar pris- och volymindex, d) Saknar koppling till en Samgodsvara.
28
I figurerna nedan redovisas hur stor andel av exporten samt importen i rådata, mätt i vikt och värde i löpande priser, som avser KN-nummer som exkluderats. En stor del av bortfallet i importen fram till 2001 utgörs av KN-nummer kopplade till Samgodsvarugrupp 5 (massaved), något som hanteras i nästa steg.
Figur 11 Andel av exporten, i vikt och värde (löpande priser), som inte kommer med i beräkningarna av olika skäl.
Figur 12 Andel av importen, i vikt och värde (löpande priser), som inte kommer med i beräkningarna av olika skäl.
Vidare är delar av rådata belagda med sekretess. Det innebär att värden saknas för vissa KN-nummer för ett eller flera av åren 1995-2013. Omfattningen av bortfallet går inte att uppskatta utifrån KN-statistiken. Däremot har avstämningar gjorts mot andra källor, se nästa steg.
5. Komplettering av volym samt vikt för vissa Samgodsvarugrupper, där tidsserien uppvisar bortfall jämfört med statistik på aggregerad nivå Av skäl som redovisats ovan har inte all export och import kunnat inkluderas i beräkningarna. Därför har vissa justeringar gjorts i efterhand, efter avstämning mot andra källor. På SCB:s hemsida redovisas export och import i värde (löpande priser) och vikt, dels för total varuhandel och dels uppdelat på så kallade SITC-koder som definierar en varugruppsindelning som finns på 1-5-siffriga nivåer.
0%
1%
1%
2%
2%
3%
3%
4%
4%
5%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Andel av export som exkluderats
År
Värde, löpande priser
0%
5%
10%
15%
20%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Andel av import som exkluderats
År
Värde, löpande priser
Analys & Strategi 29
På den mest aggregerade nivån finns inget sekretessbortfall, vilket gör att SITC-statistiken ger en heltäckande beskrivning av utrikeshandeln med varor 1995-2013. En jämförelse med den statistik som inkluderats i varuvärdesberäkningarna ger en bild av hur stor del av handeln som täcks in, givet det bortfall som finns i KN-statistiken.
Resultatet visas i Figur 13 nedan.
Figur 13 Andel av total import och export, mätt i värde (löpande priser) och vikt som inkluderas i varuvärdesberäkningarna.
Efter det första året, 1995, ligger andelarna på drygt 90 procent, med undantag för importen i ton, där bortfallet är större i början av perioden. Det indikerar att det är varor med ett lågt varuvärde som står för en stor del av bortfallet i importen.
På den 3-siffriga SITC-nivån är sekretessbortfallet fortfarande litet och kan hanteras.
Dock kan de 261 SITC 3-koderna inte aggregeras till Samgods varugrupper utan att
Dock kan de 261 SITC 3-koderna inte aggregeras till Samgods varugrupper utan att