• No results found

HUR KAN DE PROGRAMVAROR, SOM ÄR VANLIGA PÅ KONSTRUKTIONSKONTOR IDAG, ANVÄNDAS

standardknutpunkter i stål?

Två programvaror som bedömdes ha förutsättningar till att förbättra den process som beskrivs i föregående delkapitel har testats i jakt på dessa förbättringsmöjlig- heter. Det ena programmet är Tekla Structures 16.0 och det andra är Autodesk Robot Structural Professional Analysis 2011. Testerna visar att båda dessa pro- gram kan förbättra processen. I detta kapitel beskrivs testresultatet och hur pro- grammen kan användas vi dimensioneringen av knutpunkter.

4.2.1 Tekla Structures 16.0

Genom fallstudien som beskrivs närmare i kapitel 3.4 har det undersökts hur Tekla Structures 16.0 kan användas vid dimensionering av knutpunkter i stål. Ne- dan beskrivs resultatet av denna fallstudie.

Positiva resultat

Det finns oändligt med möjligheter för att modellera knutpunkter i Tekla. Genom att man arbetar i 3D blir knutpunkten mycket realistisk och exakt. Ändringar följer med på alla ritningar och eftersom det är ett objektbaserat program innehåller programmet också all erforderlig information om knutpunkten (om projektören lagt in dem). Tekla används redan med stora fördelar till uppritning av knutpunk- ter i stål och det finns därför många som hanterar programmet bra och effektivt. Tekla är alltså ett mycket användbart program för att göra exakta 3D-modeller av knutpunkter på kort tid. Det ska vara möjligt att göra egna så kallade intelligenta kopplingar i Tekla om det är någon särskild knutpunkt man använder ofta eller som inte finns i deras katalog.

Negativa resultat

Det är mycket komplicerat dels att finna en lämplig knutpunktstyp att utgå ifrån och dels att förstå vilka mått programmet faktiskt vill att man ska fylla i. Modelle- randet av en knutpunkt skulle kunna gå betydligt enklare och fortare om knut- punkterna fick tydligare namn och organiserades efter var i konstruktionen de sit- ter på samma sätt som programmet Robot och SBI:s handbok för stålbyggnadsde- taljer har gjort. En ombearbetning av programmet så att symbolerna vid skapandet av en knutpunkt blir tydligare och bättre fungerande skulle också förbättra projek- teringen av knutpunkter väldigt mycket.

Sammanfattning

Tekla Structures 16.0 kan med fördel användas i dimensioneringsprocessen för knutpunkter i stål. Det kan inte användas till beräkningsprocessen annat än till förberedelser genom att allt inklusive laster modelleras i Tekla för att sedan beräk- nas i ett annat program. Detta är dock inget användningsområde som effektivise- rar eller förbättrar beräkningsprocessen.

Tekla är istället ett mycket bra verktyg att använda vid projekteringen och gransk- ningen av knutpunkter i stål. Projektören kan använda Tekla till att modellera upp knutpunkten mycket exakt och granskaren kan använda Tekla i det hänseendet att han/hon genom att titta i projektörens modellfil lättare får en överblick och kan vrida och zooma knutpunkten för att upptäcka fel.

4.2.2 Autodesk Robot Structural Professional Analysis 2011

En fallstudie av BP1 gjordes som sagt också i Robot och den beskrivs närmare i kapitel 3.5 ”Beräkning av BP1 i Autodesk Robot Structural Analysis professional 2011”. Nedan beskrivs resultatet av denna fallstudie.

Positiva resultat

Robot är ett bra och tillförlitligt program. Det är lätt att modellera och beräkna genom att följa de tydliga symbolernas ordning. Om det är något man ändå inte förstår är hjälpfilen i programmet mycket utförlig och lätt att hitta i. Genom att dimensionera knutpunkter direkt i Robot kan konstruktören vinna oerhört mycket tid.

Negativa resultat

Robot är inte ett program med svenskt ursprung och även om Autodesk har ord- nat så att Robot använder Sveriges nationella val vid beräkningarna, så är knut- punkterna inte svenska. Just för beräkningen av knutpunkter finns ett antal be- gränsningar som gör det omöjligt att beräkna just BP1. Det går inte att lägga till en upplagsklack och programmet klarar inte av att beräkna knutpunkter där en andra profiler än I-profiler ingår. Av alla SBI:s standardknutpunkter mellan balk och pelare så är det bara BP4, BP5 och BP6 som bör gå att modellera exakt i Robot. Autodesk som äger programmet har kontaktats via mail med förfrågan om man kan skapa egna knutpunkter i programmet vilket är möjligt i Tekla om man är kunnig i programmet, men Autodesk har inte svarat i skrivande stund. Om det är möjligt bör Autodesk gå ut med information om att det är möjligt och hur man gör eftersom det skulle väsentligt öka Robots användbarhet vid dimensionering av knutpunkter i stål. Annars bör Autodesk själva ta fram fler vanliga svenska knut- punkter för att ge programmet konkurrenskraft och större användning.

Sammanfattning

Programmets beräkningar av knutpunkten förefaller vara pålitliga och programmet kan med fördel kunna användas vid dimensionering av knutpunkter. Brister finns dock i att det inte går att välja vanliga svenska knutpunkter som t.ex. BP1. Kon- struktören är den som ha mest att vinna på att Robot används i processen då be- räkningarna går snabbare och lättare att göra samt att de blir mer exakta än om man gör samma beräkningar för hand. Robot är också särskilt användbart för konstruktören då denne direkt får färdigt underlag till projektören vid beräkning. Projektören har ingen användning av Robot för egen del, men har ändå nytta av att programmet används i processen eftersom denne då alltid får ett komplett un- derlag, vilket minskar antalet frågor och effektiviserar projektörens arbete.

Till och med granskaren får ett underlättat arbete genom att konstruktören använt Robot då processen som helhet blir mer sammanhållen och överblickbar, samti- digt som granskaren får en prydlig sammanställning av beräkningarna att granska och jämföra med ritningarna.

4.3 Hur skulle dimensioneringsprocessen av standard-