Projektets fortlevnad

Efter kursens och detta projekts avslutning har arbetet på olika sätt fortsatt med att införliva högskolepedagogiska frågor med lärosätes kvalitetsarbete.

Centrum för Lärande och Utbildning

Ett Centrum för lärande och utbildning (CLU) har inrättats från och med den 1 augusti 2005. Det är en spekulation, men vi vill gärna tro att vårt arbete med handledarkursen till en del har påverkat inrättningen av CLU. Genom CLU ges förutsättningar för fortsatt utveckling, som förhoppningsvis leder till en mer professionell undervisning, men också till att skickliga lärare tillskrivs ett högt symboliskt kapital och kan få möjlighet att utöva inflytande i de fält de ingår i. Detta kan leda till att undervisning och forskning formellt värderas lika och studenterna erbjuds en optimal lärotid vid våra högskolor.

Litteraturförteckning

Anderberg, E. (2000). Med pedagogik som grund. Utvärdering av två högskolepedagogiska utbildningar vid Chalmers tekniska högskola. Skrifter från Centrum för pedagogisk utveckling 2000:1. Göteborgs: Chalmers tekniska högskola.

Appel, M., & Bergenheim, Å. (2005). Reflekterande forskarhandledning. Om samarbetet mellan handledare och doktorand. Lund: Studentlitteratur.

Arvidsson, B. (2000a). Clinical supervision: A study of how psychiatric nurses experience group supervision. (Educational and Psychological Interactions, 123).

Malmö: School of Education.

Arvidsson, B. (2000b). Group Supervision in Nursing Care. A longitudinal study of psychiatric nurses’ experiences and conceptions. (Doctoral thesis. Studia Psychologica et Paedagogica, CL). Malmö: School of Education.

Biggs, J. B., & Collis, K. F. (1982). Evaluating the quality of learning. The SOLO-Taxonomy. New York: Academic Press.

Brown, G., & Atkins, M. (1987). Effective teaching in higher education. London:

Methuen & Co. Ltd.

Franke, A. (1990). Handledning i praktiken. En studie av handledares lärarkandidaters uppfattningar av handledning i lärarutbildningens praktikdel. Linköping University, Studies in Education Dissertations No. 30.

Franke, A. (1999). Praktikhandledning – att låta lära och att lära ut. Lund: beträffande stöd till pedagogisk förnyelse av forskar- och handledarutbildning 2004-10-18. Webbaserad.

Franke, A., & Lindö, R. (2005). Lärande handledningssamtal. En pilotstudie om handledning av svenskundervisning. Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning. UFL-rapport nr 2005:01.

Franke, S., & Jakobsson, G. (2002). Studentspegeln. Stockholm: Högskoleverket.

Handal, G., & Lauvås, P. (2000). På egna villkor. En strategi för handledning. Lund:

Studentlitteratur.

Handal, G. (2003) Kan universitetet styrke sin profesjonalitet som undervisningsinstitusjon gjennom bruk av ”kritiske venner”. Opublicerad artikel.

Hessle, A. (1987). Legitimitetstrappan. En modell för kunskapsformation i forskarutbildningen. Rapport i Socialt arbete nr 31. Stockholm: Stockholm University, Institutionen för socialt arbete.

Järvinen i Andersen, H. & Kaspersen, L. B. (2003). Klassisk och modern samhällsteori.

Lund: Studentlitteratur.

Kolb, D. A. (1974). Learning and problemsolving. On management and the learning process. In D. A. Kolb, J. M. Rubin, & J. M. McIntyre (Eds.), Organizational psychology. (2nd ed.). A book of readings. New Jersey: Prentic-Hall, 27–42.

Kolb, D. A., & Fry, R. (1975). Towards an applied theory of experiential learning. In C.L. Cooper (Eds.), Theories of group processes. London: Wiley, 33–57.

Lauvås, P., & Handal, G. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund:

Studentlitteratur.

Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated Learning: Legitimate peripeheral participation.

New York: Cambridge University Press.

Lindén, J. (1998). Handledning av doktorander. Falun: Bokförlaget Nya Doxa.

Lindén, J. (2005). Ethics in supervising doctoral students. Nordisk Pedagogik, 25. 229–

244.

Lycke, K. H., Handal, G., & Lauvås, P. (1992). Att handleda läkare – en pedagogisk introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Lövlie, L. (1974). Pedagogisk filosofi för praktiserande lärare. Pedagogen, 22(1).

Marton, F., Dahlgren, L. O., Svensson, L. & Säljö, R. (1977). Inlärning och omvärldsuppfattning. Lund: Almqvist & Wiksell.

Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Mahwah, New Jersey:

Lawrence Erlbaum.

Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Marton, F., Hounsell, D., & Entwistle, N. (Eds.). (1997). The experiences of learning implications for teaching and studying in education. Edinburgh: Scottish Academic Press.

Marton, F., & Morris, P. (Eds.). (2002). What matters? Discovering critical conditions of classroom learning. Göteborgs universitet. Göteborg: Studies in educational sciences, 181.

Molander, B. (1993). Kunskap i handling. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.

Prop. 2001/02:15. Den öppna högskolan.

Ramsden, P. (1992). Learning to Teach in Higher Education. London: Routledge.

Schön. D. S. (1983). Reflective Practitioner – How professionals think in action. New York: Basic Books, Inc.

Schön. D. S. (1987). Educating the Reflective Practioner. San Francisco: Jossey-Bass Publishers.

Skagen, K. i O. Dysthe, (Red.). (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund:

Studentlitteratur.

SOU 2004:27. En Ny Doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt.

Betänkande av forskarutbildningsutredningen. Stockholm.

Strannegården, L. (2003) Avhandlingen. Om att formas till forskare. Lund:

Studentlitteratur.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:

Bokförlaget Prisma.

Säljö, R. (2005). Lärande & kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Falun. Norstedts Akademiska Förlag.

Wenger, E. (1998). Communities of Practice – Learning, Meaning, and Identity.

Cambridge; Cambridge University Press.

Bilaga 1

HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN (1)

Sektionen för Hälsa och Samhälle 2003-08-13 Dnr 512-2003-1698

Att handleda vetenskapligt arbete, 5 poäng (1-20 p) Supervising Scientific Work, 7,5 ECTS-credits

Kursplan fastställd på delegation av Sektionschefen 2003-05-21

Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ges inom ramen för uppdragsenheten.

Förkunskap och behörighetskrav

Särskild behörighet, minst 80 poäng i ett ämne.

För kurser som ges inom ramen för uppdragsutbildning gäller behörighetsregler enligt förordningen om uppdragsutbildning vid högskolor och universitet (SFS 2002:760 med eventuellt senare ändringar).

Kursens syfte och mål

Syftet är att kursens deltagare förstärker sin medvetenhet om den egna handledarfunktionen, för att därigenom på ett utvecklande sätt kunna medverka i handledningsprocessen av vetenskapliga och självständiga arbeten.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen innefattar teorier om lärande, och hur olika perspektiv på lärande påverkar genomförande och utfall av handledning av vetenskapligt arbete. Ett centralt tema i kursen är självstyrt lärande och reflektion utifrån självupplevda erfarenheter av att handleda vetenskapligt arbete. Handledningsfunktionen och handledningsprocessens planering, genomförande och utvärdering ställs i fokus.

Undervisning och Examination

Undervisningen sker i form av ex: föreläsningar, lektioner, seminarier, och gruppövningar. Examination sker dels individuellt, dels i grupp, i form av skriftliga och muntliga tentamina. Som betyg används något av uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Kursvärdering

I kursen ingår kursvärdering. Denna skall vara vägledande för genomförandet av pågående kurs samt för utveckling och planering av kommande kurser. Kursvärderingen skall genomföras gemensamt av lärare och studenter samt därefter redovisas och dokumenteras.

Litteratur

Se separate litteraturlista.

Bilaga 2

HÖGSKOLAN I HALMSTAD LITTERATURLISTA 1(1)