Det som framförallt engagerar mig när jag analyserar de olika projekten är hur man ska göra för att alla goda intentioner ska utmynna i konkret handling. Jag upplever nämligen i många olika sammanhang att det resoneras mycket om be-tydelsen av att utveckla hälsan på olika områden, men att det också ofta stannar vid vackra ord. Samtidigt kanske dessa diskussioner mera långsiktigt likväl leder till hälsoutveckling. Men ändå – kan projekten ge några tankar på hur konkret hälsofrämjande arbete i projektform kan/bör utvecklas? För det första är det, som redan påpekats, en god idé att anlägga en systemteoretisk grund, alltså att ta hänsyn till såväl individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå, när ett hälso-arbete ska planeras. Det ökar förutsättningarna för att inte ”bara” belysa någon enstaka livsstilsfråga på individnivå. För det andra har det visat sig betydelse-fullt i både de utvärderade projekten, men också i andra projekt, att det finns stöd från personer i ledande befattningar. Projektet Idrott och folkhälsa har hela tiden haft en direkt närhet till ansvariga i både landsting och Smålandsidrotten.
Detta har underlättat mycket, som till exempel förankring, information och stra-tegiska beslut. Motsvarande närhet till ledning i projektet Hälsoarbete i samver-kan har varit mera otydligt, framförallt under senare delen av projektet. Det finns också några av de operativt ansvariga ute i verksamheterna som inte känt stöd från sin egen ledning, vilket inneburit bl.a. oklarheter i mandat och befo-genheter. Närheten till ledningsfunktioner behöver också formaliseras, dvs. det bör finnas en tydlig struktur kring hur relationen mellan ledning och projektled-ning samt de som är operativa ska se ut. Det räcker alltså inte bara att uttala att det finns ett stöd från ledningen. För det tredje är det angeläget att göra saker i rätt ordning. Det låter kanske självklart men låter sig inte alltid göras. Strategier utifrån Community Intervention tanken visar på en tänkbar modell med nio faser
80
innehållande bl.a. problemidentifiering, målgruppsanalys, upprättande av mål, uppläggning av strategi och taktik samt ställningstagande kring utvärdering och avslutning av projektet. Erfarenheterna från det ena projektet, Hälsoarbete i samverkan, tyder på att mer långsiktiga förändringar skulle kunna ha skett om en annan arbetsgång hade tillämpats.
Det fjärde och kanske mest angelägna jag vill ta upp är förhållandet mellan öp-penhet och frihet i ett projektarbete kontra kontroll och struktur. De utvärderade projekten visar uttryckligt på att det behövs klarhet kring organisation och pro-cess för att nå goda resultat. Detta behöver absolut inte vara begränsande, tvärt-om. Jag tror att det är en missuppfattning att kontroll och struktur skulle vara inskränkande på arbetet. Många medverkande nämner till exempel projektledar-nas arbete och organisationens tydlighet som viktiga faktorer för projektens framgång. Det finns också i projekten prov på delar som inte har blivit vad som var tänkt eftersom det har varit otydligt vem som har ansvar eller vilka resurser som finns till förfogande. Däremot behöver man anlägga ett brett perspektiv i det innovativa skedet av projektarbetet. Här behöver man släppa loss alla idéer och tankar och våga tänka i nya banor. Men när man väl har bestämt sig gäller det att tydliggöra förutsättningar, process och utvärdering. Min upplevelse är att alltför många goda intentioner kring hälsoutveckling inte blir verklighet p.g.a.
brister när det gäller ansvarsfördelning och arbetsgång.
Det är alltså i mångt och mycket ett omfattande och angeläget hälsoarbete som har bedrivits i de båda projekten och min förhoppning är att denna utvärdering både ska ge en bra bild av projekten, samtidigt som det ger några tankar om hur kommande projekt kring hälsofrämjande arbete kan hanteras.
81
REFERENSER
Litteratur
Abrahamsson, Kenneth, 2003. Friskfaktorer i arbetslivet – en inledning, i Abra-hamsson, Kenneth m.fl. 2003: Friskfaktorer i arbetslivet, Stockholm, Prevent, s 7-12.
Angelöw, Bosse, 2002. Friskare arbetsplatser – att utveckla en attraktiv, hälso-sam och välfungerande arbetsplats, Lund, Studentlitteratur.
Antonovsky, Aaron, 1991. Hälsans mysterium, Stockholm, Natur och Kultur.
Bengtsson, Karin & Morén Hybbinette, Ingalill, 2004. Läkarroll i förändring – att våga nya vägar, Lund, Studentlitteratur.
Bell, Judith, 2000. Introduktion till forskningsmetodik (3:e upplagan), Lund, Studentlitteratur.
Bremberg, Sven, 1996. Kan utbildning ge bättre hälsa?, i Nilsson, Agneta (red) 1996: Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller en hälsorisk? – en anto-logi om hälsoarbete i skolan, Stockholm, Liber, s 139-149.
Bremberg, Sven, 2003. Jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått, i Hog-stedt, Christer (red) 2003: Välfärd, jämlikhet och folkhälsa – vetenskapligt underlag för begrepp, mått och indikatorer, Stockholm, Statens folkhälsoin-stitut 2003:12, s. 27-94.
Bruun Jensen, Bjarne, 1996. Hälsoupplysningen är alltför naturvetenskaplig, i Nilsson, Agneta (red) 1996: Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller en hälsorisk? – en antologi om hälsoarbete i skolan, Stockholm, Liber, s 129-137.
Byréus-Hagen, Katrin, Horning, Eric, Skoglund, Gösta & Svedbom, Jörgen, 1998. Steget – ett arbetsmaterial om hälsa, samlevnad och droger för skol-åren 7-9, Stockholm, Statens folkhälsoinstitut
Eriksson, Tuula, 2003. Vad får oss att må bra i arbetet?, i Abrahamsson, Ken-neth m.fl. 2003: Friskfaktorer i arbetslivet, Stockholm, Prevent, s 247-264.
82
Flising, Björn & Lander, Rolf, 1998. Försöksprocessen i projektet hälsoskolor, F-serie nr 1, Stockholm, Folkhälsoinstitutet.
Franke-Wikberg, Sigbritt, 1992. Utvärderingens mångfald – några ledtrådar för vilsna utbildare, projektrapport 1992:4, Stockholm, FoU-enheten, UH.
Haglund, Bo J A, 1996. Från risktänkande till ”stödjande miljöer” i Nilsson, Agneta (red) 1996: Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller en hälso-risk? – en antologi om hälsoarbete i skolan, Stockholm, Liber, s 119-127.
Hedin, Anna & Källestål, Carina, 2002. Kunskapsbaserat folkhälsoarbete del 1 – handbok för sammanställning av redan gjorda kunskapsöversikter om in-terventioner inom folkhälsoområdet, Stockholm, Statens folkhälsoinstitut 2002:22.
Janlert, Urban, 2000. Folkhälsovetenskapligt lexikon, Stockholm, Natur och Kultur.
Jarlbro, Gunilla, 1999. Hälsokommunikation – en introduktion, Lund, Studentlit-teratur.
Karlsson, Ove, 1998. Vägledning genom litteraturen, i Pedagogiska magasinet – Värdera och utvärdera nr 4-1998, Stockholm, Lärarförbundet.
Kvale, Steinar, 1997. Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund, Studentlittera-tur.
Lander, Rolf, 1996. Hälsoskolor – vad vill dom?, i Nilsson, Agneta (red) 1996:
Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller en hälsorisk? – en antologi om hälsoarbete i skolan, Stockholm, Liber, s 159-165.
Lundahl, Christian & Öquist Oscar, 2002. Idén om en helhet – utvärdering på systemteoretisk grund, Lund, Studentlitteratur.
Medin, Jennie & Alexandersson, Kristina, 2000. Begreppen hälsa och hälso-främjande – en litteraturstudie, Lund, Studentlitteratur.
Menckel, Ewa & Österblom, Lars, 2000. Hälsofrämjande processer på arbets-platsen – om ledarskap, resurser och egen kraft, Stockholm, Arbetslivsinsti-tutet.
83
Myndigheten för skolutveckling, 2002. Hälsa, lärande och trygghet – att utveck-la kommuners och skolors arbete av goda lärmiljöer (broschyr), Stockholm, Myndigheten för skolutveckling.
Nordenfelt, Lennart, 1991. Livskvalitet och hälsa. Teori och kritik, Falköping, Almqvist & Wiksell.
Palm, Lars & Hedin, Anna, 2001. Hälsoinformatörens handbok, Stockholm, Statens folkhälsoinstitut.
Petersson, Ingemar, 2000. Kompendium – Vetenskapligt arbete, Växjö, Institu-tionen för pedagogik, Växjö universitet.
Pettersson, Bosse, 1996. Ingen blir mätt av att höra någon, gång på gång, säga korv …. I Nilsson, Agneta (red) 1996: Är Pippi Långstrump en hälsoupplysa-re eller en hälsorisk? – en antologi om hälsoarbete i skolan, Stockholm, Li-ber, s 151-157.
Riksidrottsförbundet, 1996. Idrotten vill, Farsta, RF Kundservice.
Redelius, Karin, Auberger Georg, Bürger Bäckström, Charlotta, 2004. Ung le-dare sökes – en studie av Riksidrottsförbundets satsning på unga lele-dare, Stockholm, Riksidrottsförbundet.
Rydqvist, Lars-Göran & Winroth, Jan, 2002. Idrott, friskvård, hälsa & hälso-promotion, Farsta, SISU Idrottsböcker.
Schwandt, Thomas A, 1998. De dubbla aspekternas dilemma, i Pedagogiska magasinet – Värdera och utvärdera nr 4-1998, Stockholm, Lärarförbundet.
Statens folkhälsoinstitut rapport 2003:27. Broström, Gunnel (red): Hälsorelate-rade levnadsvanor – vad vet vi och vad behöver vi veta? Stockholm, Statens folkhälsoinstitut.
Svedbom, Jörgen & Åberg, Karin, 1997. Värderingsövningar i skolan, Solna, Ekelunds förlag.
Svederberg, Eva & Svensson, Lennart, 2001. Ett folkhälsopedagogiskt synsätt, i Svederberg, Eva; Svensson, Lennart & Kindeberg, Tina (red) 2001: Pedago-gik i hälsofrämjande arbete, Lund, Studentlitteratur, s 17-34.
Swanström, Leif, 2002. En introduktion till folkhälsovetenskap, Lund, Student-litteratur.
84
Trollestad, Claes, 2003. Den hälsosamma organisationen – om att utveckla såväl mänsklig som ekonomisk tillväxt, i Abrahamsson, Kenneth m.fl. 2003: Frisk-faktorer i arbetslivet, Stockholm, Prevent, s 152-183.
Trost Jan, 2002. Att skriva uppsats med akribi, Lund, Studentlitteratur.
Ungdomsstyrelsens skrifter, 2003. De kallar oss unga – Ungdomsstyrelsens Atti-tyd- och värderingsstudie 2003, Stockholm, Ungdomsstyrelsen 2003:1.
Ågren, Gunnar, 2003. Den nya folkhälsopolitiken – nationella mål för folkhäl-san, Stockholm, Statens folkhälsoinstitut 2003:31.