Samarbetet över perspektivgränser och geografiska gränser har varit mycket stimulerande och resulterat i en ömsesidig respekt mellan medlemmarna i projektet. Även om flera sedan tidigare var bekanta tog det tid att i det nya sammanhang som projektet innebar finna en roll och optimala arbetsformer. Det har även varit lärorikt att projektmedlemmarna representerat olika lärosäten och orter. Det har främjat kunskapsutbyte som successivt utvecklades. Vi har märkt att det varit en tillgång när samtliga teammedlemmar har haft en onkologisk bakgrund (från kliniskt arbete, utbildning eller forskning).
ÖS-projektet har även resulterat i kompetensutveckling för enskilda teammedlemmar. Som exempel kan nämnas att de fyra icke-forskarutbildade medarbetarna har registrerats för vidare akademiska studier (för licentiat- eller doktorsexamen). Två medarbetare lämnade projektet i förtid för doktorandstudier respektive docentmeritering.
Det vi också lärt är att förankringsarbetet är oerhört viktigt och att det sannolikt hade varit värdefullt om vi haft möjligheter att vistas mer på de valda enheterna. Det hade sannolikt till delar kunna kompensera att vi inte hade någon egen förankring i de verksamheter som ingick i projektet (de två kliniskt verksamma sjuksköterskorna undantagna). Vi betraktades i hög grad som utifrån kommande ”främlingar” och vi var utan möjligheter och befogenheter att ställa krav. De informella kontakter som skulle ha uppnåtts om vi varit mer på avdelningarna hade sannolikt underlättat informationsflödet i båda riktningarna. Vi bedömde dock att vi inte hade resurser till detta. Intressant är även att när en tidigare förankring funnits förefaller denna inte märkbart ha främjat projektets genomslagskraft. Projektet var även initierat av personer utanför vårdverksamheten, vilket naturligen kan ha påverkat upplevelsen av delaktighet. ÖS-projektet har genererat ytterligare ett projekt, det så kallade Elvira-projektet, som är ett uttryck för den vilja till utveckling som finns bland praktiskt verksamma sjuksköterskor (och bland andra yrkesgrupper). Projektet bygger på samverkan mellan institutionen för
omvårdnad på Karolinska Institutet (KI omv) och Karolinska Universitetssjukhuset onkologiska kliniken vid Södersjukhuset, (onk SÖS). Syftet är att på kliniken skapa en infrastruktur för den akademiska verksamheten inom omvårdnadsområdet omfattande forskning, utveckling, och undervisning (på grund-, specialist- och vidareutbildningsnivå).
Genom att finansiera Elvira-projektet har institutionen för omvårdnad, KI visat en vilja att fortsätta den verksamheten som Cancerfonden tidigare finansierade genom anslag till ÖS. Det har varit svårt att utvärdera projektet och de berörda aktörernas inställning till
patientarbete, förändringsarbete och forskning. Vi har dock gjort ett systematiskt försök. Det processtänkande som utgjort projektets grund och utifrån vilket det genomförts har även tjänat som en metod att kontinuerligt validera och utvärdera projektets olika faser.
Kärnan i projektet har varit studenternas uppsatsskrivande. Uppsatsskrivandet antogs knyta samman viljan och beredskapen till utveckling både i praktiken och i teorin.
Uppsatsskrivandet sågs även som ett led i att främja ett närmande mellan praktik och teori. Trots vissa svårigheter anser vi att projektet här har kommit en bit på väg, även om mycket naturligtvis återstår att göra. För att få mer långtgående effekter är sannolikt en tidsperiod omfattande tre år inte tillräcklig. Ett viktigt krav för att olika försök ska lyckas torde dock vara att vårdens organisation förändras så att den möjliggör och främjar ett vetenskapligt förhållningssätt. Tid för reflektion är ett led i detta.
Avslutningsvis konstaterar vi att det behövs studier som på olika sätt fokuserar på praktikers problem i vardagen, men också att de problem de har att brottas med tas på allvar. Det har varit mycket lärorikt att delta i projektet och att nära granska en del av de svårigheter som kan uppstå i mötet mellan praktik, utbildning och forskning. Här finns plats för många
Referenser
1. Socialstyrelsen. Kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor och barnmorskor.
Stockholm: Socialstyrelsen; 1995.
2. Willman S. Evidensbaserad omvårdnad (Evidence-based Nursing). Lund; 2002.
3. Mulhall A. Bridging the research-practice gap: breaking new ground in health
care. International Journal of Palliative Nursing. 2001;7:389-394.
4. Champagne T, Funk. Research use in advanced practice nursing. Philadelphia:
Lippincott; 1996.
5. Rolfe. Expanding Nursing Knowledge. Oxford: Butterworth Heinemann; 1998.
6. Rafferty AM, Allcock N, Lathlean J. The theory/practice "gap': taking issue with
the issue. J Adv Nurs. Apr 1996;23(4):685-691.
7. Knight CM, Moule P, Desbottes Z. The grid that bridges the gap. Nurse Educ
Today. Feb 2000;20(2):116-122.
8. Hundley V, Milne J, Leighton-Beck L, Graham W, Fitzmaurice A. Raising research
awareness among midwives and nurses: does it work? J Adv Nurs. Jan
2000;31(1):78-88.
9. Rosswurm MA, Larrabee JH. A model for change to evidence-based practice.
Image J Nurs Sch. 1999;31(4):317-322.
10. Mooney KH. Advocating for quality cancer care: making evidence-based practice
a reality. Oncol Nurs Forum. Mar 2001;28(2 Suppl):17-21.
11. Le May A, Mulhall A, Alexander C. Bridging the research-practice gap: exploring
the research cultures of practitioners and managers. J Adv Nurs. Aug
1998;28(2):428-437.
12. Parahoo K. Research utilization and research related activities of nurses in
Northern Ireland. Int J Nurs Stud. Oct 1998;35(5):283-291.
13. Rutledge DN, Ropka M, Greene PE, Nail L, Mooney KH. Barriers to research
utilization for oncology staff nurses and nurse managers/clinical nurse specialists.
Oncol Nurs Forum. Apr 1998;25(3):497-506.
14. Tordoff C. From research to practice: a review of the literature. Nurs Stand. Mar 11-17 1998;12(25):34-37.
15. Van Mullem C, Burke LJ, Dohmeyer K, et al. Strategic planning for research use in
nursing practice. J Nurs Adm. Dec 1999;29(12):38-45.
16. Retsas A. Barriers to using research evidence in nursing practice. J Adv Nurs. Mar
2000;31(3):599-606.
17. Bjorkstrom ME, Hamrin EK. Swedish nurses' attitudes towards research and
development within nursing. J Adv Nurs. Jun 2001;34(5):706-714.
18. Kajermo KN, Nordstrom G, Krusebrant A, Bjorvell H. Perceptions of research
utilization: comparisons between health care professionals, nursing students and a reference group of nurse clinicians. J Adv Nurs. Jan 2000;31(1):99-109.
19. Rolfe G. Going to extremes: action research, grounded practice and the theory-
practice gap in nursing. J Adv Nurs. Dec 1996;24(6):1315-1320.
20. Sterling YM. The clinical imperative in clinical nursing research. Appl Nurs Res. Feb 2001;14(1):44-47.
21. Burrows DE, McLeish K. A model for research-based practice. J Clin Nurs. Jul
22. Kitson A, Ahmed LB, Harvey G, Seers K, Thompson DR. From research to
practice: one organizational model for promoting research-based practice. J Adv
Nurs. Mar 1996;23(3):430-440.
23. Patel M, Cordes, Brueggen, Dose, Kinsey, Schroeder. Research discussion groups:
guidelines for action. Medsurg Nursing. 2001;10:31-36.
24. Fitch MI. Creating a research agenda with relevance to cancer nursing practice.
Cancer Nurs. Oct 1996;19(5):335-342.
25. Kitzinger J, Barbour RS. Introduction: the challenge and promise of focus groups.
In: Barbour R, Kitzinger J, eds. Developing Focus Group Research. Politics, Theory and Practice. London: Sage; 1999:1-20.
26. Kitzinger J. Introducing focus groups. British Medical Journal. 1995;311:299-302.
27. Tishelman C, Bernhardson BM, Blomberg K, et al. Complexity in caring for
patients with advanced cancer. J Adv Nurs. Feb 2004;45(4):420-429.
28. Blomberg K, Sahlberg-Blom E. Closeness and distance: a way of handling difficult
situations in daily care. Journal of Clinical Nursing. In Press 2006.
29. Sandberg A. Improving quality of cancer care through a knowledge exchange
Bilaga 1
Projektet har presenterats på följande konferenser:
2001 - EAPC, 7th Congress of the European Association for Palliative Care, Palermo
(Poster)
- Vårdförbundets Hälso- och sjukvårdsstämma, Stockholm (Poster och Forskartorget)
- NFVO, Nationella forskarskolan i vård och omsorg, Stockholm (Poster) - ECCO, European Cancer Conference, Lissabon (Poster och Tal)
2002 - 5th Nationella konferensen i Cancervård, Göteborg (Tal)
- 12th Internationel Conference on Cancer Nursing, London (Poster)
2003 - Vårdförbundets Hälso- och sjukvårdsstämma, Stockholm (Poster och 2 Tal)
- EAPC, 7th Congress of the European Association for Palliative Care, Haag (Poster och Tal)
2004 - 13th International Conference on Cancer Nursing, Sydney (4 medlemmar av
ÖS projektet ett välbesökt 1.5 timmars seminarium om projektverksamheten)
Publikationer från ÖS-projektet
Leveälahti Helena (2001)
Hur kan vården för patienter med avancerad cancersjukdom bli bättre Cancervården nr 1 s10. Tishelman C, Bäckman L, Bernhardson BM, Johansson E, Börjeson S, Blomberg K,
Leveälahti H, Ternestedt BM. (2001)
What is needed to improve quality of care for patients with advanced cancer? Results of focus group discussions with staff. European Journal of Cancer vol 37 supp 6 s383.
Tishelman C, Bernhardson BM, Bäckman L, Ternestedt BM, Börjeson S, Blomberg K, Johansson E, Leveälahti H, Axelsson K. (2001)
Improving quality of care for patients with advanced cancer through a knowledge exchange program. European Journal of Cancer vol 37 supp 6 s409.
Tishelman C, Bernhardson BM, Blomberg K, Börjeson S, Franklin LL, Johansson E, Leveälahti H, Sahlberg-Blom E, Ternestedt BM. 2004
“Complexity in Caring for Patients with Advanced Cancer: Results of Focus Group Discussions in Sweden”. Journal of Advanced Nursing Feb 45(4):420-9.
Blomberg K & Sahlberg-Blom E. (2006).
Closeness and distance: a way of handling difficult situations in daily care. Journal of Clinical Nursing. (Accepterad för publikation 26 August 2005)
Tishelman C, Bergenmar M, Bernhardson BM, Blomberg K, Börjeson S, Foderus H, Leveälahti H, Sahlberg-Blom E, Ternestedt BM.
Using undergraduate students as mediators in a knowledge exchange program for care for patients with advanced cancer. Inskickad för publikation 2006.