Hur jobbar projektledaren tillsammans med projektgruppen med planering av eventet och hur kan arbetet förbättra förmedlingen av budskapet?

Den obefintliga projektorganisationen (Lundin & Söderholm, 1995) är ett stort problem i fallet vi studerat. Det finns en tydligt definierad projektledare som alla känner till. Efter projektledaren kommer gruppen av alla tjejer från företaget som frivilligt valt att vara delaktiga i projektet. Tanken med att alla tjejer i företaget tillsammans skall göra evenemanget och stärka den interna lagkänslan anser vi dock är väldigt positivt. Eftersom arbetsgruppen ser ut som den gör blir projektledaren hårt belastad av allt arbete med projektet och övriga i gruppen bidrar väldigt varierat med tid, engagemang och ansvar. Det blir också upp till pro- jektledaren att förmedla alla tankar och idéer till projektet. Detta arbetssätt blir lidande för förmedlingen av budskapet för att projektledaren inte lyckas förmedla syftet och målet med projektet till de tjejerna som är med i gruppen. De stora planeringsmötena med 20 deltagare leder till utkastande av idéer som sedan blir helt upp till projektledaren att verkställa. Eftersom det vid varje möte är olika personer som är där blir det mycket upprepning för vissa som medverkar på varje möte och ingen pålitlig grupp för projektledaren. Idag tillfrågas alla tjejer i företaget att medverka i projektet och då innebär det att de går på planeringsmöte där de har chans att bidra med idéer till evenemanget. De får också skriva upp sig på en uppgift som de ska genomföra under evenemangskvällen. Skulle det istället finnas en tydligt definierad projektorganisation 39

som består av cirka 5-7 personer som valt att vara med i projektorganisationen. På det sättet bildas det en projektorganisation med ett klart syfte och mål och med personer som valt att ta ansvar och bidra med idéer. Planering och ansvar kan delas upp på de som sitter i den gruppen och istället för att ha 20 halvt informerade om vad evenemanget går ut på får de en kärngrupp som är till hundra procent medvetna om syftet och målet och kan bättre förmedla detta, både till sina arbetskamrater och besökarna under eventet.

7.5 Relationsbyggnad

Teorin säger att syftet med RM (relationsmarknadsföring)är att behålla befintliga kunder samt att attrahera nya (Blomqvist, Dahl & Haeger, 2004). Genom att sätta kundrelationen som grund för en verksamhet vars mål är att skapa möjligheter så att kunden får uppleva en samverkan med företaget skapas tillfredsställda och lojala kunder, återköp och positiv WOM. (Blomqvist et al. 2004) Empirin visar på att relationsbyg- gande var en av grundstenarna i Tjejkvällen på GB. Detta genom att företaget fokuserade både på nya som tidigare besökare till Tjejkvällen när strategin för inbjudan skapades. Empirin visar på att 36 procent av besökarna på Tjejkvällen hade deltagit tidigare år. Medan cirka 62,4 procent av dem som aldrig hade besökt GB eller Tjejkvällen tidigare kommer återkomma nästa gång. Detta visar på att Tjejkvällen gynnar en ökning av kundbesök hos företaget vilket innebär en ökad relationsbyggnad.

Med hjälp av att dagens teknologi utvecklas, erbjuds företag bättre möjligheter att utnyttja och samla in kundinformation, vilket innebär att förutsättningarna med marknadsföringen förändras i takt med att nya kommunikationsmetoder utvecklas. Internet påverkar företagens verksamhet och ger nya effektiva sätt att bedriva RM (Blomquist et al. 2004) säger teorin. Empirin visar att med hjälp av internet och tidigare spa- rade register på GB hade de en stor fördel när det var dags att kontakta besökare som tidigare deltagit un- der Tjejkvällen och skicka ut inbjudan. De som tidigare deltagit fick inbjudan tilldelad via mejl eller i pap- persform medan nya besökare inbjöds via andra kanaler, exempelvis annonser, FB, eller WOM. Alla besö- kare som tackade ja till att delta på Tjejkvällen fick fylla i sin mejl-adress som sedan skickades och registre- rades hos GB. Detta medför att registret på de kvinnor som deltagit på eventet finns sparade till kom- mande år, deltagarlistan växer och de har ökat sina chanser att skapa nya kundrelation.

Teorin menar på att idag möter företagen en allt tuffare och hårdare konkurrens i samhället, därför är det till marknadsföringens fördel att lyssna på sina kunder och arbeta utifrån strategier där företaget tillgodo- ser och möter upp kundens behov och tillfredsställelse (Kotler et al. 2005). I tidigare forskning menar An- tonsson (2012) att RM är ett effektivt verktyg för att öka ett företags trovärdighet. Genom att personalen på GB fanns på plats under kvällen och alla besökare kunde komma i kontakt med dem fanns det möjlig- het att förmedla företagets mål och visioner med Tjejkvällen direkt till besökaren. Då skapas ett mer tro- värdigt intryck hos besökaren vilket kan leda till att förväntningarna på företaget blir mer riktiga när de återkommer till GB för att exempelvis provköra en bil. Om personalen inte ger ett trovärdigt intryck om företaget och varumärket kan de drabbas negativt (Mårtenson, 2009).

Tidigare forskning visar på att vissa företag pratar om ekonomiska effekter som ett snabbt resultat (An- tonsson, 2004) medan andra företag först och främst vill stärka relationen till sitt företag för att på lång sikt få en ekonomisk vinning (Berg & Lindgren, 2012). Enligt empirin finns det ingen tanke om att prata bil under Tjejkvällen. Det enda som symboliserar bil med Tjejkvällen är att evenemanget befinner sig i en bilhall, besökarna ser bilar och de vet vad varumärket Gilberts bil är, alltså vet besökarna att de säljer bil men de säger inget om bilförsäljning under kvällen. Tjejkvällen jobbar med mjuk marknadsföring och att stärka relationen till sina kunder för att på lång sikt få en ekonomisk vinning. Målet med Tjejkvällen är relationsbyggnad och att besökarna undermedvetet skall relatera till GB när det är dags för bilköp, ef- tersom det var så kul på Tjejkvällen, enligt Charlotte Svensson (Projektledare, GB).

7.5.1