Prototyp 3.0

Prototyp 3.0 var baserad på de synpunkter och idéer som vi hade fått under testerna och efter att ha pratat med brandmännen under mindre formella omständigheter. På grund av tidsbrist kunde vi tyvärr inte implementera alla de önskemål som hade uttryckts, men vi försökte revidera så mycket som möjligt.

De två största skillnaderna mellan den här prototypen och de tidigare prototyperna var gränssnittets utformning och lagerhanteringsfunktionerna, som nu var implementerade fullt ut. Att lagerhanteringen nu var implementerad innebar också att vi för första gången hade en fungerande vattenkarta.

Gränssnittet: Användargränssnittet genomgick en stor förändring inför den här prototypen. Efter

att ha tagit fasta på brandmännens synpunkter designade vi om gränssnittet, för att underlätta tillgodogörandet av information och interaktionen med prototypen. Precis som brandmännen hade önskat ändrade vi informationsramarna så att texten i de blev tydligare, detta genom att vi ändrade bakgrudsfärgen, typsnittet och storleken på texten. Knapparna i nedre menyn och objektkartans flikar fick en ny design, för att göra de tydligare och mer ”fingervänliga”. Eftersom den här prototypen skulle exekveras på en tablet-PC med touchscreen var det viktigt att knapparna var lämpade för den sortens inmatning.

Bild 14: Framkörningsdelen

Framkörningsdelen: Som nämndes ovan var nu lagerhanteringsfuktionerna implementerade fullt

ut. Det innebar att vi nu hade kontroll över hur kartan skulle byggas upp och hur den skulle se ut utseendemässigt. Vi kunde styra färgerna, när ett visst lager skulle bli synligt, vilket typsnitt och storlek gatunamnen skulle ha, vilka symboler och färger som olika objekt skulle märkas ut med, hur tjocka vägarna skulle vara, etc.

Vi hade i samråd med brandmännen bestämt parametrarna för kartan. Deras önskemål var att detaljnivån på kartan skulle öka ju mer man zoomade in. Initialt är kartan utzoomad och endast ett fåtal kartlager är aktiverade, för att inte undvika att göra kartan för detaljrik. Under framkörningen kan brandmännen zooma in runt larmobjektet, och ju högre inzoomningsgrad de väljer, desto mer information syns på kartan. Som exempel kan nämnas att detaljer som adressnummer och brandposter inte syns på kartan förrän man har nått en hög inzoomningsnivå. Den här kartan fick ett positivt bemötande av brandmännen och vi kunde till slut lägga problemen med de gamla kartorna åt sidan.

Objektsdelen: Objektkartan genomgick en stor förändring jämfört med tidigare prototyper, i syfte

att göra den tydligare och lättare att manipulera/interagera med. Den största synliga förändringen var flikarna som man manipulerade objektkartans informationslager med. Dessa hade designats om för att göra de lättare att avläsa och manipulera med fingrarna.

Bild 15: Objektsdelen

I den här versionen hade också flygfotot blivit bättre integrerat med resten av objektkartan. Den hade nu fått en egen flik, tillsammans med resten av objektlagren, och hade justerats för att få samma storlek som objektkartan i helhet. I föregående prototyper öppnades flygfotot i ett separat fönster, och inte inne i själva objektkartan.

Bild 16: Flygfotot i objektsdelen

Någonting som var helt nytt var att objektkartan nu hade kompletterats med ritningar över larmobjektet. Problemet med att implementera ritningar över alla våningsplan, och hur man

skulle välja mellan de löstes genom att fliken ”ritningar” istället för att aktivera ett ritningslager, aktiverade en ny serie flikar, som motsvarade antalet våningsplan i byggnaden i fråga. För att återgå till objektkartan och de ”ordinarie” flikarna får man använda sig av fliken ”tillbaka”. Under våra avstämningsmöten visade vi upp den nya ritningsfunktionen för brandmännen, och den fick ett mestadels positivt mottagande. Kritiken som framkom rörde kvaliteten på ritningarna, snarare än själva funktionen i sig.

Bild 17: Ritningarna i objektsdelen

Vattenkartan: För första gången under utvecklingens gång var vattenkartan implementerad

fullt ut. Dock implementerades den på ett sätt som inte var planerat från början. Enligt den ursprungliga designen skulle vattenkartan implementeras som en separat funktion, vilket också var anledningen till att det i prototyp 3.0 förekommer en knapp i menyn med benämningen ”Vatten”. Ändringen i prototypen var baserad på avstämningsmötena med räddningsstyrkan. När vi ursprungligen började implementera en funktionell vattenkarta hade vi koncentrerat oss på att få kartlagren med information om brandposter och vattenledningar att fungera genom att öppna upp de lagren på framkörningskartan i en passande zoomnivå. Innan vi implementerade en separat vattenkarta stämde vi av med brandmännen vilka lager de ville ha med i vattenkartan och hur informationen skulle presenteras. De som framkom då var att varken vi eller brandmännen kunde komma på en bra anledning att separera vattenkartan och framkörningskartan. Eftersom vattenlagren först blev synliga vid hög zoomningsgrad innebar det att den inte påverkade kartans utseende under framkörning och att slippa skifta fram och tillbaka mellan två kartor sparade också tid. Därför avbröt vi arbetet med att implementera en separat vattenkarta och lät vattenlagren ligga kvar på framkörningskartan. Dock lät vi knappen för ”Vatten” ligga kvar i menyn ifall brandmännen skulle identifiera ett behov av den under fälttestet.

Bild 18: Vattenkartan

Sammanfattning av prototyp 3

Syftet med prototyp 3 var att implementera de idéer, förslag och krav som identifierades under testerna av förgående prototyper och testa det färdiga resultatet ute på fältet, för att utröna om IT-stöd av den här typen skulle vara användbar i en operativ miljö. På grund av tidsbrist och tekniska begränsningar kunde vi tyvärr inte implementera alla ändringsförslag, utan vi koncentrerade oss på att implementera de delar som vi och räddningsstyrkan upplevde vara de viktigaste och mest kritiska delarna.