4 PROVTAGNINGAR OCH BERÄKNINGAR
På Hallsberg ARV har prover tagits under två perioder. Den första provtagningsperioden pågick från 2011-03-07 till 2011-03-18. Under denna tid kördes endast en liten volym brunnsslam in i verket. Detta resulterade i en relativt låg inkommande belastning av kväve. Provtagningen syftade till att studera verket under en period med väl fungerande kväverening. Provperiod nummer två ägde rum mellan 2011-04-05 och 2011-14-16.
Under denna period ökade brunnsslamskörningarna något. Även det inkommande vattenflödet ökade, vilket ledde till att endast en liten förändring i halten inkommande kväve noterades. Då avsikten med de olika provtagningstillfällena var att representera olika belastningar, kommer dessa behandlats under olika avsnitt i kommande text.
Slutsatser i projektet har dragits dels utifrån resultat från de olika
Provtagningsperioderna, utifrån onlinevärden och äldre data men också utifrån personalens drifterfarenheter.
Under provtagningsperioderna har samtliga stickprov tagits mellan kl 07.00 och kl 09.00 på morgonen. Detta innebär att eventuella flödestider genom verket inte tagits hänsyn till. Då stickproverna i de flesta fall applicerats på relativt tröga system antas denna effekt vara av mindre vikt. Dygnsproverna är samtliga 08.00-08.00 flöden. I de kommande beräkningarna har stickprovsvärdena och dygnsproverna hållits åtskiljda.
4.1 Provtagningspunkter
För att studera driften i verket har ett varierande antal prover per vecka valts för olika provtagningsserier, antalet baserades på den förväntade fluktuationen inom
parametern. Nedan i figur 8 återfinns en översiktlig skiss över verket där provpunkterna märkts ut.
Figur 8, Översikt över Hallsberg ARV med markerade provtagningspunkter.
Frekvensen för provtagningen vid varje punkt återfinns i tabell 3 nedan.
Tabell 3, Provpunkter som studerats i syfte att fastställa statusen på Hallsberg ARVs kväverening.
För att studera olika parametrar har utvalda substanser analyserats vid respektive provpunkt. Analysmetoderna som använts vid dessa analyser återfinns nedan i tabell 4.
Tabell 4, Analysmetoder som använts under projektets gång.
I de fall då prover har konserverats har Naturvårdsverkets Allmänna Råd 90:1 applicerats för att säkerställa kvaliteten. BOD7 har analyserats på ett externt ackrediterat
laboratorium då metoden är komplicerad och tidskrävande.
Analyspunkter Frekvens
1) Inkommande avloppsvatten (dygnsprov) 4 ggr/ vecka 2) Före fördenitrifikation (dygnsprov) 2 ggr/vecka 3) Denitrifikation (stickprov) 3 ggr/vecka 4) Luftningsbassänger (stickprov) 2 ggr/vecka 5) Överskottsslam (stickprov) 2 ggr/vecka 6) Utgående avloppsvatten (dygnsprov) 4 ggr/vecka 7) Slamlager (stickprov) 3 ggr/vecka
8) Centrifugrejekt (stickprov) Vid centrifugkörning 9) Inkommande slam från utjämningsbassäng (stickprov) 2-3 ggr/vecka
10) Brunnsslam från inkommande lastbilar (stickprov) Vid inkommande lastbilar
Analys Metod Kommentarer
COD Hach Lange, LCK114 Ampullmetod
Totalkväve, Ntot Hach Lange, LCK138/LCK338 Ampullmetod Ammonium, NH4-N Hach Lange, LCK305/LCK303 Ampullmetod Nitratkväve, NO3- Hach Lange, LCK339 Ampullmetod Totalfosfor, Ptot Hach Lange, LCK349 Ampullmetod
Glödrest SS-028113 Okonserverat prov
Suspenderad substans (SS) SS-EN-872 Okonserverat prov
Torr substans (TS) SS-028113 Okonserverat prov
BOD7 * Externt laboratorium
Data som analyserats på Hallsberg ARV har använts för att beräkna olika nyckeltal och parametrar för verket. I kommande text presenteras samtliga beräkningar som använts under projektets gång.
Slambelastning
En viktig parameter vid dimensioneringen av en aktivslamanläggning är förhållandet mellan tillförd näring och mängden mikroorganismer. Slambelastningen brukar användas för att beskriva detta förhållande och beräknas vanligen med formel 6 (Svenska kommunförbundet, 1992).
= ∗∗ (6)
Q= Inkommande flöde
BODi= Inkommande halt BOD5
V= Volym denitrifikationsbassäng
SSm = Medelslamhalt i denitrifikationsbassäng Massbalans över verket
Beräkning av massbalansen över ett reningsverk används för att studera specifika substansers väg genom verket. För att detta ska kunna göras på ett optimalt sätt är systemets avgränsning viktig. Principen för massbalansberäkningar är baserade på grundprincipen att massa varken skapas eller förstörs. Den generella formen är relativt enkel och uttrycks vanligen enligt formel 7, (Metcalf & Eddy, 2003).
Utflöde + Ackumulation = Inflöde + Generation (7)
Denna formel ligger till grund för den systemskiss som kommer att användas för massbalansen kring kväveavskiljning (Morling 2009).
Figur 9, Princip för massbalansen av kväve över verket.
För att underlätta beräkningarna kommer några antaganden att göras:
I inkommande och utgående vatten kommer parametrarna nitratkväve (NO3-), totalkväve (Ntot) och ammoniumkväve (NH4-N) att mätas. Det organiskt burna kvävet (Norg) kommer sedan att estimeras genom att subtrahera nitrathalten och
ammoniumhalten från det totala innehållet av kväve enligt formel 8.
Norg, in/ ut= Ntot – (NO3- + NH4-N) (8)
Slammets innehåll av kväve kommer att antas bestå av ammoniumkväve och organiskt buret kväve. Den totala kvävehalte samt ammoniumkvävet kommer att mätas vart efter den organiska kvävehalten beräknas genom att subtrahera ammoniumkvävet från totalkvävet, se formel 9.
Norg, slam= Ntot – NH4-N (9)
Det kväve som avgår till luften kommer inte att mätas utan antas vara överskottet då utgående kväve och slammets innehåll av kväve subtraheras från inkommande vattens innehåll av kväve, se formel 10.
Nluft = Ntot,in – (Ntot,ut + Ntot,slam) (10)
Slamålder i nitrifikationen
Slamåldern är en viktig parameter för att uppnå god nitrifikation och anger uppehållstiden i luftningsbassängerna i dygn. Parametern är av stor betydelse då nitrifierarna har en långsam tillväxthastighet och riskerar sköljas ut vid en för låg slamålder. Nackdelen med en för hög slamålder är att en stor del av slammet pumpas runt i systemet. Detta i sin tur kan leda till slamsvällning och försämrade
slamegenskaper (S. Hallin et al, 2003). För att beräkna slamåldern används en formel där mängden suspenderat materialet i bassängen divideras med mängden suspenderat material i överskottsslammet och mängden utgående suspenderat material, se formel 11 (Svenska kommunförbundet och Svenska Vatten- och avloppsverksföreningen, 1996).
När formeln applicerats under arbetets gång har den ursprungliga formeln förenklats genom att suspenderat material i utgående vatten likställts med noll. Detta antagande har gjorts då de utgående flödena ur verket innehållit låga halter suspenderat material vilket i sin tur bidragit till en stor osäkerhet i termen i fråga.
å = ∗ ∗ ∗ (11)
V = Volym på luftningsbassängen (m³) SSm =Medelslamhalten i luftningsbassängen Qo = Överskottsslamflöde (m³/h)
SSo = Suspenderade ämnen i överskottsslammet Qut= Utgående flöde (m³/h)
SSut= Suspenderade ämnen i utgående flödet Slamegenskaper
Förändringar av slamåldern kan påverka slammets egenskaper vilket i sin tur leder till förändrade sedimenteringsegenskaper. För att studera sedimenteringsegenskaperna används ofta slamvolymindex som referens, se formel 12 (American Public Health Association, 1998). För optimala slamegenskaper brukar målsättningen vara ett slamvolymindex på runt 100 ml/g (Stig Morling, personlig kommentar 2011-03-11).
= ∗ (12)
SV= Slamvolym ml/l
SS= Suspenderade ämnen g/l Flöde
På Hallsberg ARV finns en stationär flödesmätare som mäter volymen utgående vatten.
Utgående flödesvolym kommer i detta arbete antas vara samma som inkommande volym samma dygn. Externt inkommande brunnsslam kommer att antas vara den av chaufförerna angivna volymen. Interna rejektflöden från centrifuger och biogasreaktorer samt recirkulerade flöden och överskottsflöden från slamuttag beräknas med hjälp av ett kärl av känd volym och tiden det tar att fylla det, se formel 13.
ö = ( ) ( ) (13)
Uppehållstid
Uppehållstiderna i olika bassänger beräknas till volymen dividerat på inflödet, där inflödet mäts som ett stickprov och sedan antas vara konstant över dygnet.
ℎå = ( )
ö ( ) (14)
Dygnsprov
Användningen av dygnsprov applicerades för inkommande vatten, efter förfällning och på utgående vatten. Provtagarna är flödesstyrda och tar ut 30 ml var 10:e kubikmeter, om 10 kubikmeter inte passerat under 10 minuter tas ett tidsstyrt prov. Dunkbyte skedde 08.00 tisdag-fredag.
Provtagaren på inkommande vatten är placerad inne i anläggningen vilket betyder att provet inkluderar inkommande avloppsvatten, interna rejektvattenströmmar och externt brunnsslam.
Stickprov
Användningen av stickprov applicerades i fördenitrifikation, luftningsbassänger, anoxrecirkulering, överskottsslam, returslam från centrifuger, i brunnsslam- och rejektvattenbassängen och för primärslam. Stickprovet togs så representativt som möjligt och hämtades helst långt från ut-, inlopp eller andra moment som skulle kunnat påverka resultatet.
5 RESULTAT
Resultatet från de undersökningar som gjorts på Hallsberg ARV kommer att delas upp beroende på hur och när resultaten tagits fram. Kapitlet har delats in i följande kategorier; driftstörningar, historiska mätningar, onlinemätningar under
provtagningsperioderna, data från den första manuella provtagningsperioden mellan 2011-03-07 till 2011-03-18 och data från den andra manuella provtagningsperioden mellan 2011-04-05 till 2011-04-16.
5.1 Driftstörningar 2005-2009
Efter en genomgång av materialet i miljörapporterna mellan 2005-2010 kan konstateras att många av gränsvärdesöverträdelserna av ammonium hänger ihop med maskinella haverier. Tillexempel överskreds riktvärdet för ammonium i maj 2005 på grund av skumning i rötkammaren till följd av en propeller som lossnat, detta i sin tur ledde till att verket behövde bredda avloppsvatten (Miljörapport 2005). I januari och mars 2006 överskreds riktvärdet för ammonium. I båda fallen berodde det på att nivålyftaren från luftningsbassängerna till denitrifikationen hade stannat (Miljörapport 2006). Under januari 2007 överskreds ammoniumgränsvärdet på grund av problem med beskickning av centrifugen och i april samma år överskreds gränsvärdet på grund av att kopplingen mellan motor och pump hade havererat (Miljörapport 2007). Under 2008 överskreds gränsvärdet för ammoniumkväve i januari och september på grund av dåligt rejekt från centrifugen och i oktober samma år överskreds riktvärdet då fällningskemikalien tog slut (miljörapport 2008). Under 2009 överskreds riktvärde för hela året. Problem med tekniken som fått påverkan på utgående ammoniumkväve är skumning i rötkammare i januari och november, problem med polymerdoseringen i januari och maj, haveri på slamskrapa i försedimenteringen, haveri på cirkulationspumpen i rötkammaren och renovering av centrifug under november och december (Miljörapport 2009).
Ammoniummätaren på utgående vatten har visat tvivelaktiga resultat vid tre tillfällen under perioden 2005-2010. Vid samtliga tillfällen har laboratoriets värden visat sig vara högre än de som mätaren visat.
5.2 Historiska driftförhållanden
Hallsberg ARV är som tidigare nämnt dimensionerat för 6 000 m3 och 15 000 pe. I tabell 5 återfinns en övergripande historik över inkommande belastning mellan 2005 och 2010.
Tabell 5, Historik över inkommande belastning på Hallsberg ARV.
Den aktuella belastningen på verket år 2010 är 10 000 pe och medeltillrinningen är 3 311 m3/d. Detta motsvarar 331 l/pe,d och är en normal belastning.
Föroreningsbelastningen från BOD7 blir omräknat 343 kg/d vilket med en beräknad belastning på 70 g/pe,d ger en anslutning på 4 900 pe. Belastningen på verket i form av totalkväve var samma år 107,3 kg/d. Med en beräknad belastning på 12 g/pe,d ger detta en anslutning på 8 940 pe (Miljörapport 2010). Det går här att uttyda att
kvävebelastningen beräknat i personekvivalenter är nästan dubbelt så stor som BOD7 -belastningen.
Inför försöksperioden studerades data mer noggrant gällande verkets driftsituation under 2009, 2010 och första kvartalet 2011, då sista analyserna genomfördes. Samtliga prov är tagna med flödesstyrd provtagare under ett dygn. Data hämtades från
analysrapporter från ackrediterat laboratorium, miljörapporter och från en studie gjord av VA Ingenjörerna i augusti 2010. Informationen gav en uppfattning om hur verket fungerat ur ett längre perspektiv och bidrog även till valet av provpunkter under fältstudien.
Organiskt material
I figur 10 kan förhållandet mellan de inkommande halterna BOD7 och COD studeras mellan januari 2009 till april 2011. Det kan utifrån figuren konstateras att det finns en relation mellan de inkommande halterna av BOD7 och COD under perioden i fråga.
Förhållandet är dock relativt svagt vilket gör det svårt att använda det för exaktare beräkningar. Förhållandet mellan halterna inkommande BOD7 och COD ger en fingervisning om hur lättnedbrytbart materialet kommer att vara i verket. I detta fall kan vi se att inkommande vatten i Hallsberg ARV innehåller drygt dubbelt så mycket COD som BOD7. Detta är en mycket vanlig och karaktäriserande egenskap hos kommunalt avloppsvatten.
Ammoniumkväve (mg/l) 9,1 27 26,8 24,6 26 28,6
Figur 10, Förhållande mellan BOD7 och COD i inkommande vatten.
Verkets utgående halter av organiskt material har sedan 2009 inte varit något större problem. Detta återspeglas i de analysrapporterna som i de flesta fall visar värden under detektionsgränsen; <3 mg/l för BOD7 och <30 mg/l COD.
Kväve
Analys av inkommande och utgående kväve utförs samtidigt och med samma
provtagningsmetodik som för organiskt material. Då verket under höst och vår tar emot brunnsslam med högt kväveinnehåll från kringliggande gårdar leder det periodvis till stora belastningsvariationer. Detta går att utläsa ur figur 11. Skillnaden mellan halten inkommande totalkväve och inkommande ammoniumkväve är inkommande organiskt kväve.
Figur 11, Halt inkommande kväve, 2009 till april 2011.
y = 1,622x + 182,37
Då verket haft en ojämn inkommande och intern kvävebelastning har detta resulterat i att kvävehalten i utgående vatten varierat kraftigt, se figur 12. Ammoniumkvävet och nitratkvävet har ofta varit omvänt relaterat till varandra på ett sådant sätt att
ammoniumkvävet håller låga koncentrationer då nitratkvävet ligger högt och nitratkvävet har högre koncentrationer då ammoniumkvävet ligger på låga nivåer.
Figur 12, Halt kväve i utgående vatten uppdelat i nitratkväve, ammoniumkväve och totalkväve mellan januari 2009 och april 2011.
Fosfor
Ur figur 13 kan halten inkommande fosfor från 2009 till april 2011 utläsas. Värdena är varierade, men får anses normala för ett verk med Hallsbergs storlek och flöden.
Figur 13, Inkommande halt fosfor januari 2009-2011.
0
2009-01-07 2009-02-07 2009-03-07 2009-04-07 2009-05-07 2009-06-07 2009-07-07 2009-08-07 2009-09-07 2009-10-07 2009-11-07 2009-12-07 2010-01-07 2010-02-07 2010-03-07 2010-04-07 2010-05-07 2010-06-07 2010-07-07 2010-08-07 2010-09-07 2010-10-07 2010-11-07 2010-12-07 2011-01-07 2011-02-07 2011-03-07 2011-04-07
Halt (mg/l)
5.3 Provtagning
Under båda provtagningsperioderna har data analyserats både manuellt och automatiskt. De manuella provtagningarna har antingen skett genom stickprov eller genom dygnsmedelprov med metoder som har redovisats mer ingående i kapitel 4.2. De automatiska analyserna har skett kontinuerligt. Parametrar som mätts med denna metod är flödet genom verket, flöden av slam i verket, utgående ammoniumhalt och temperaturen på utgående vatten. Den automatiska provtagningen vid
provtagningsperioder ett och provtagningsperioder två kommer alla att studeras och analysera separat i detta kapitel, varpå diskussion och slutsatser kommer att göras gemensamt för de tre områdena.
5.3.1 Automatisk provtagning
Den automatiska provtagningen är inte ackrediterad, men kalibreringar görs
kontinuerligt för att säkerställa kvaliteten på analyserna. Värden till diagram i kapitel 5.3.1 återfinns i appendix 1.
Flöde
Det finns en flödesmätare på Hallsberg ARV som mäter flödet på utgående vatten. I denna rapport kommer utgående flöde antas vara samma som inkommande flöde under samma period. Flödet genom i verket låg under den första provtagningsperioden på mellan 3 000 m3/dygn och 5 000 m3/dygn, och under den andra provtagningsperioden på mellan 4 000 m3/dygn upp till 7 300 m3/dygn, se figur 14. Majoriteten av dessa flöden ligger över flödesmedelvärdet från 2010 som beräknades till 3 311 m3/dygn och får antas bero på snösmältningen som pågick under provtagningsperioderna. De
inkommande flödena kan också jämföras med det dimensionerade dygnsmedelflödet för Hallsberg ARV på 6 000 m3/dygn (Miljörapport, 2009).
Figur 14, Dygnsmedelflödet under de båda provtagningsperioderna.
2000
Centrifugens körningstid
På Hallsberg ARV körs centrifugen vanligtvis endast under ett par dagar i slutet av varje vecka. Resten av tiden står centrifugen stilla. I figur 15 kan man studera centrifugens körtid under provtagningsperiod ett och två.
Figur 15, Centrifugens körtid under mars och april 2011.
Utgående ammoniumhalt
I figur 16 återfinns utgående halt av ammonium under tiden för de båda
provtagningsperioderna. I diagrammet syns ett återkommande mönster av förhöjda utgående halter av ammonium ur verket. Om man studerar de förhöjda halter mer i detalj kan man se att dessa är direkt relaterade till perioder av intensiva
centrifugkörningar.
Figur 16, Utgående halter av ammonium under de båda mars och april 2011.
0
5.3.2 Första provtagningsperioden
Det första provtagningsperiod ett tog plats i mitten av mars. Vattentemperaturen i verket låg då på i genomsnitt 6 C°. Under provtagningsperioden registrerades inga störningar i verket. De första lastbilarna med brunnsslam kom in under den andra veckan då 27 m3 pumpades in 2011-03-17. Värden till samtliga diagram återfinns i appendix 2.
Karaktärisering av inkommande vatten
Vintern 2011 var relativt snörik och under tiden som provtagningen genomfördes var det inkommande vattnet uppblandat med smältvatten på grund av inläckage i
ledningsnätet vilket ledde till låga inkommande SS-halter. Under perioden mättes pH på inkommande vatten två gånger, och visade vid båda tillfällena pH 7,4, vilket får anses normalt för ett kommunalt avloppsvatten. Vid externt brunnsslamintag kan surt pH vara ett problem, men detta märks alltså inte på Hallsberg ARV.
Inkommande halt kväve har studerats och beskrivs i figur 17 genom totalkväve och ammoniumkväve. Nitratkväve i inkommande vatten har likställts med noll då dess halt mycket låg i samtliga analyser.
Figur 17, Inkommande halt kväve under första provtagningsperioden.
Denitrifikation
I denitrifikationen studerades tre olika parametrar; slambelastning, uppehållstid och kvävets form i denitrifikationsbassängen.
Slambelastningen har studerats och resultatet återfinns i tabell 6.
Tabell 6, Slambelastning i denitrifikationsbassängen.
Uppehållstiden i denitrifikationen beräknas enligt formel 14. Uppehållstiden är direkt relaterad till flödet in i verket. Uppehållstiden i denitrifikationen på Hallsberg ARV ligger på mellan 1-2 h, se tabell 2 i appendix 2.
Analyser har genomförts på kvävets form i denitrifikationen. Man kan ur figur 18 utläsa att nitrathalten normalt ligger på under 5 mg/l. Ammoniumhalten varierar mer och ligger mellan 5 mg/l och 23 mg/l.
Figur 18, Nitrathalt och ammoniumhalt i denitrifikationen.
En analys genomfördes på förhållandet mellan halten BOD5 och närsalter i inkommande vatten till denitrifikationen. Denna analys visade att halten BOD5:N under den första provtagningsperioden låg på igenomsnitt 1,0 med mycket små avvikelser.
Nitrifikation
Under hela den första försöksperioden har halten O2 i nitrifikationen legat på ett konsant syreöverskott i slutet av den andra bassängen på mellan 5-6 mg/l. Denna mätning har skett automatiskt med hjälp av en stationär syremätare, och blåsmaskinens aktivitet har styrts därefter.
Nitrifierarnas omvandling av ammonium till nitrat är en viktig och känslig del i en fördenitrifikationsprocess, se avsnitt 2.1.2. Omvandlingen av ammonium till nitrat har därför studerats i de tre olika luftade bassängerna och återges i diagrammet i figur 19.
Diagrammen påvisar en tydlig aktivitet i luftningsbassängerna då en stor del av
ammoniumet övergått till nitrat vid slutet av bassängerna. Provtagningarna som låg till grund för diagrammet nedan togs under en period av låg aktivitet hos centrifugen.
Figur 19, Medelhalt nitrat och ammonium i nitrifikationen.
Slamåldern i nitrifikationen beräknades med hjälp av formel 11 och återfinns i tabell 7.
För att slamåldern skulle kunna beräknas gjordes ett antal förenklingar och antaganden.
Slamhalten ansågs vara konstant under hela dygnet ifråga och ett genomsnittsflöde användes för slamöverskottsflödet som i verkligheten är varierat. På grund av detta får man anse slamålder vara en grov uppskattning snarare än ett faktiskt värde. Värdet märkt med * (2011-03-15) anses vara orimligt högt och kommer inte att användas i fortsatta beräkningar. Orsaken till det höga värdet var en mycket kort gångtid för överskottsslampumparna under dygnet ifråga, se appendix 2.
Tabell 7, Slamålder angett i dygn i nitrifikationen. *Anmärkning: Värdet anses orimligt högt och kommer därför inta användas i vidare beräkningar.
För att studera slamegenskaperna mättes slamvolymen i mitten av den andra luftningsbassängen en gång i veckan, varpå slamvolymindex kunde beräknas genom formel 12.
Slamvolymindex vecka 1 =127 ml/g Slamvolymindex vecka 2=95 ml/g
För goda sedimenteringsegenskaper bör slamvolymindex ligga på runt 100 ml/g.
Recirkulationen av vatten från luftningen till denitrifikationen sker enligt
driftinstruktionen med hjälp av en nivålyftare. Det finns ingen flödesmätare kopplad till denna pump men enligt leverantörens instruktion ska den ge 216 m3/h, och i dagsläget går den kontinuerligt. Detta borde ge ett dygnsflöde på 5 184 m3/dygn, vilket är ungefär 1-2*Qin. Sannolikt ger denna pump dock ett betydligt lägre flöde med tanke på vattnets viskositet och pumpens förslitning. Detta fel kommer dock inte att tas någon hänsyn till på grund av svårigheten att bestämma denna flödesminskning.
Utgående vatten
Det utgående vattnet har analyserats med avseende på totalkväve, nitratkväve och ammoniumkväve. I figur 20 nedan visas totalkvävet i förhållande till ammoniumkvävet och nitratkvävet tillsammans för att få en uppskattning av hur mycket av kvävet som ligger bundet i suspenderat material. Det går ur diagrammet att uttyda att nästan hälften av kväveutsläppen ur verket under första provtagningsperioden skedde i suspenderad form. Detta får anses som ett ovanligt högt värde där det kan antas att felmarginaler i provtagningen kan ha spelat in då suspenderat material i utgåendevatten under motsvarande tid varit relativt låg.
Figur 20, Halt kväve i utgående vatten, första provtagningsperioden.
Kvävets massbalans över verket
Massbalansen för totalkväve och löst kväve har beräknats över verket, se figur 21. Löst kväve innefattar i detta sammanhang summan av nitratkväve och ammoniumkväve. De
0
antaganden som använts för att ta fram massbalansen återfinns i formlerna 6-9 under beräkningsavsnittet. Halterna har angivits i kilo kväve/dygn för att underlätta
beräkningarna. Det kan diskuteras huruvida förhållandet mellan löst kväve och organiskt kväve i utgående vatten stämmer. Kvoten Nlöst:Norg är i utgående vatten 1,1:1 vilket får anses som en mycket låg kvot. Detta skulle kunna bero på den inbyggda felkällan som
beräkningarna. Det kan diskuteras huruvida förhållandet mellan löst kväve och organiskt kväve i utgående vatten stämmer. Kvoten Nlöst:Norg är i utgående vatten 1,1:1 vilket får anses som en mycket låg kvot. Detta skulle kunna bero på den inbyggda felkällan som