Psyk9logiska faktorer som förklaring till ubåtsutvecklingen

f�kti?ka utvecklingen och perceptionen av densamma Då svårigheter forehgger att rekonstruera perceptionen, är det den faktiska

F. Psyk9logiska faktorer som förklaring till ubåtsutvecklingen

De erfarenheter av ubåtsvapnet och de framgångar det hade under första vttrldskriget var drivkrafter för att ett fortsatt intresse för ubåtar skulle hållas vid liv. Detta framhölls också starkt av både Dönitz i dennes bok, Die Ubootswaffe,208) och av kommendör Otto Ciliax, som i ett föredrag hållet 1936,' pekade på erfarenheterna av de hemliga ubåtstester som gjorts i Spanien och Finland före år 1935.209>

Revanschtanken, som hade en så stark förankring i 1920-talets tyska marina kretsar, utnyttjades flitigt i den nazistiska propagandan, särskilt under senare delen av 1930-talet. Hand i hand med dessa revanschistiska tankegångar gick nazismens dyrkan av våldet och kriget, vilket starkt kontrasterade mot den resonans för fred som fanns i Europa. Då den tyske tidningsmannen Carl von Ossietzky utsågs att mottaga Nobels fredspris 1935, förbjöd Hitler honom att mottaga priset. 210)

På internationellt plan fanns det som vi ovan kunnat konstatera sedan början av 1930-talet långt framskridna planer på ett slopande av ubåtsvapnet, närmast dokumenterade i Hoover- och Simon-pla nerna. 211> _{Dessa aktualiserades på nytt i samband med diskussionerna}

kring en begränsad tysk flottupprustning. Då ett förbud mot ubåtar inte fick någon internationell genomslagskraft, fördes en humanisering av ubåtskrigföringen fram som ett alternativ. År 1936 undertecknades ett sådant avtal av bl a Tyskland, men någon större internationell enighet kunde inte uppnås.

Förutom ovan nämnda normförändringar i riktning mot ett förhärligande av kriget, kan vi också notera en stark mottaglighet för teknologiska innovationer och positiv inställning till högteknologisk krigföring, som den manifesteras bl a i utvecklingen av flyg och pansar i Tyskland under 1930-talet.

Sammanfattning

I början av 1930-talet försökte man från tysk sida få till stånd en revidering av de fredsbestämmelser, som sedan 1919 reglerade den tyska flottans storlek. När nedrustningsförhandlingarna i Geneve inte gav något resultat, sökte Tyskland stöd hos England, för att utverka förhandlingar om en begränsad flottupprustning. Först i samband med den engelske utrikesministerns besök i Berlin kunde sådanå förhand lingar utverkas. Dessa fördes i London och ledde i juni 1935 till en uppgörelse, enligt vilken Tyskland tilläts bygga ut sin flotta till motsvarande 35 % av det engelska tonnaget. För ubåtsvapnet medgavs en större procentuell andel - 45 % . Efter nya förhandlingar i december 1938, kunde det tyska ubåtsvapnet uppnå paritet med det engelska.

Intresset för ett slagkraftigt ubåtsvapen saknades emellertid i Tyskland till en början. Till mycken stor del satsade marinledningen på mindre ubåtar med begränsade operativa möjligheter. I stället valde marinledningen att i huvudsak satsa sina resurser på en utbyggnad av övervattensenheterna. Först i samband med den �stora planerade utbyggnaden av flottan 1938/39, den s k Z-planen, ställdes �elt andra resurser till ubåtsvapnets förfogande. Större ubåtar med vidsträckta operationsmöjligheter planerades nu. I diskussionen av de olika faktorerna ställdes frågan: vilken/vilka faktor/er/ verkade för och vilken/vilka verkade mot ubåtsutvecklingen 1935-1939?

Vi kan därVid konstatera, att en skiljelinje finns 1938. När det gäller tiden 1935-1938 kan vi fastslå, att den internationella utvecklingen inte gynnat en satsning p� ett ubåtsvapen. Flotta':talet . 1935 �ch de internationella nedrustmngssträvandena, men ocksa den mternatlonella militärteoretiska utvecklingen talade mot en sådan satsning. På det inrikespolitiska planet såg man på ubåtsvapi:-et med skepsis. _Dess överdimensionerade betydelse framhävdes energiskt av de ledande mom marinledningen. Vi kan vidare konstatera att den tyska varvspotentia len endast i ringa omfattning utnyttjades för ubåts byggande.

När det trots detta sker en utbyggnad av ubåtsvapnet tyder detta på att andra faktorer varut betydelsefulla. Vi kan här peka på erfarenheterna av ubåtarna under första världskriget, men även på en mottaglighet för högteknologiserade vapen och på den organisatoriska utvecklingen inom marinen.

Annorlunda ter sig utvecklingen 1938-1939. Med England som potentiell motståndare i ett kommande krig sker en förändring av de tyska militärteoretiska koncepterna och därigenom också på �et inrikespolitiska planet. Detta tillsammans med en ökad varvspotentrnl talade nu också för en ubåtssatsning i större skala. Med den ökade maripa rustningen följde emellertid också omfattande sociala och ekonomiska ingrepp, vilket visar på bärkraften och dynamiken av en intressegemenskap mellan rustningsindustri och krigsmakt.

I I I

-

I I

-

I I I I

-

.... Noter

1) Se Leif Stjerna, Utvecklingen av ubåtsvapen och ubåtskrigföring i Tyskland 1919-1935. En hemlig organisation byggs upp, Aktuellt och Historiskt 1976, s 123 ff.

2) Carl-Axel Gemzell, Raeder, Hitler und Skandinavien. Der Kampf' fi.lr einen maritimen Operationsplan (Lund 1965), passim; Michael Salewski, Die deutsche Seekriegsleitung 1935-1945. Band 1-3 (Frankfurt/M 1970 ff.), passim; Jost DUlffer, Weimar, Hitler und die Marine. Reichspolitik und Flottenbau 1920-1939 (DUsseldorf 1973), passim; Carl-Axel Gemzell, Organization, Conflict, and Innovation. A Study of Gennan Naval Strategic Planning, 1888-1940 (Lund 1973), passim. En del mindre arbeten har publicerats, men dessa har karaktären av punktinsatser, se t ex J(1rgen Rohwer, Der U-Bootkrieg und sein Zusammenbruch 1943, i Entscheidungsschlachten des Zweiten Weltkrieges. Hrsg von Hans-Adolf Jacob sen und J Urgen Rohwer (Frankfurt/M 1960), s 317-394.

3) Bodo Herzog, 60 J ahre deutsche Uboote 1906-1966 (M tinchen 1968), .passim. 4) Eberhard Rössler, Geschichte des deutschen Ubootbaus (Milnchen 1975), passim;

dens., Die deutschen U-Boote und ihre Werften. Eine Bilddokumentation Uber den . d(eu)t(schen) U-Bobtbau in Zwei Bänden (Mtinchen 1979 ff.), passim .

5) DU!ffer, Marine, s 167 f. Vägen fram till flottavtalet 1935 har behandlats av bl a W Malanowski, Das deutsch-englische Flottenabkommen vom 18. Juni 1935 als Ausgangspunkt ftir Hitlers doktrinäre Biindnispolitik, Wehrwissenschaftliche Rundschau 1955:5, s 408-420; dens., Der Widerstreit von Tradition und Doktrin in der deutschen Aussenpolitik von der Revisionspolitik zur einseitigen Liquidation des Vertrages von Versailles 1932-1936 (Hamburg 1955), passim; D C Watt, The Anglo-Germaq Naval Agreement of 1935: An Interim Judgement, Journal of Modern History 1956:28, s 155-175; R lngrim, Hitlers glticklichster Tag. London am 18. Juni 1935 (Stuttgart 1962), passim; Salewski I, s 1 ff.; Oswald Hauser, England und das Dritte Reich. Eine dokumentierte Geschichte der englisch-deut schen Beziehungen von 1933 bis 1939 auf Grund unveröffentlichter Akten aus dem britischen Staatsarchiv. Zwei Bände. Erster Band 1933 bis 1936 (Stuttgart 1972), s 120 ff.; Dtilffer, Marine, s 279 ff,; Eva H Haraszti, Treaty-breakers or "Realpolitiker"? (Boppard/Rhein & Budapest 1974), passim.

6) Richtlinien ftir Vertretung unserer Marineintressen bei der Abrtistungskonferenz in Genf 1932, 15.1.1932. Handmaterial Oberbefehlshaber der Kriegsmarine /Grossad miral Raeder/. Deutsche Marinepolitik. Abrtistung. 15. Januar 1932-27. Mai 1944. BA/MA: RM 6/31; Salewski I, s 4 f.; Axel Kuhn, Hitlers aussenpolitisches Programm. Entstehung und Entwicklung 1919-1939 (Stuttgarter Beiträge zur Geschichte und Politik 5) (Stuttgart 1970), s 145; Dtilffer, Marine, s 171; jfr Deutschlands Gleichberechtigung, 17.11.1932, Reichswehrministerium. Deutsche Marine. BA/MA: RM 6/21.

7) Efter Frankrikes dåvarande konselj president Edouard Herriot.

8) En jämförelse mellan Hoover-, Herriot- och Simon-planerna, odat., BA/MA: RM 6/31; O(berkom;nando der) K(riegs)M(arine). Flottenverhandlungen 1931-1937. Band V. Heft 1-4. Heft 3: Flottenkonferenzen und Material flir Genf. BA/MA: M 1434/31 307.

9) Efter USA:s dåvarande president Herbert Hoover.

10) En jämförelse mellan Hoover-, Herriot- och Simon-planerna, odat. BA/MA: RM 6/31; BA/MA: M 1434/31 307.

11) Efter Englands dåvarande utrikesminister Sir John Simon.

6/31; BA/MA: M 1434/31 307. Simon-planen har ingående behandlats av Hauser, s 26 ff, s 266 ff.

13) Nic Blaedel, Brott och dumhet. Hitlerkrigets förspel i europeisk storpolitik (Stockholm 1946), s 227; Hauser, ir266 ff.

14) En jämförelse mellan Hoover-, Herriot- och Simon-planerna, odat., BA/MA: RM 6/31; BA/MA: M 1434/31 307.

15) Salewskil, s 5; Dillffer, Marine, s 178 f. 16) Salewski I, s 5; Dtilffer, Marine, s 254. 17) Jfr Dfilffer, Marine, s 177.

18) Blaedel, s 227; Salewski I, s 6; Dfilffer, Marine, s 265; Michael Geyer, Militär, Riistung und Aussenpolitik. Aspekte militärischer Revisionspolitik in <ler Zwischenkriegszeit, i Hitler, Deutschland und die Mächte. Materialien zur Aussenpolitik des Dritten Relchs. Hrsg von Manfred Funke (Dtisseldorf 1978), s 250.

19) D0lffer, Marine, s 280. 20) Ibid., s 274.

21) Marineabkommen und Baupläne <ler grossen Marinen, odat., Reichswehrministe rium. Flottenfragen verschiedener Länder. BA/MA: RM 6/22; DUlffer, Marine, s 279; Das Deutsche Reich und d.er Zweite Weltkrieg. Band l : Ursachen und Voraussetzungen der deutschen Kriegspolitik. Hrsg von Militärgeschichtlichen Forschungsamt, (Stuttgart 1979), s 453.

22) Brev från Marinekommandoamt till Chef des Stabes der Seekriegsleitung /Betrifft: Parität mit Frankreich/, _15.4. 1935, G(eheime) K(omman)dos(ache)-Akte. (Gruppe för) S(ee)K(onferenzen) 2. Flottenverträge 1<133-(19)39. BA/MA: M,1431/36 794. Eftersom Hitler strävade efter paritet med Frankrike när det gällde armen och flygvapnet, var det kanske naturligt att marinen sökte samma fördelar, ibid. 23) Brev från A IV till Marinekommandoamt (A) /Betrifft: Schiffbauersatzplan/,

16.6.1934, Reichswehrministerium. See-Abrfistungskonferenz 1935 /Deutsch englisches Flottenabkommen 1935/. BA/MA: RM 20/873; DO!ffer, Marine, s 284

f,, s 321; jfr Ursachen, s 455.

24) Michael Salewski, Marineleitung und politische FOhrung 1931-1935, Militärges chichtliche Mitteilungen 1971 :2, s 140; DO!ffer, Marine, s 29 I.

25) DOlffer, Marine, s 324, s 332.

26) Dringlichkeitsfolge <ler Forderungen fOr (die) U(boots)-Waffe, Anlage 2, 1932, Reichswehrministerium. Umbau der Wehrmacht vom 2.11.1932 bis 9.4.1935. BA/MA: RM 20/877; Brevväxling mellan IvS/Igewit och olika varv. Umbau. Oktober 1934-August 1935. BA/MA: II M 112/22; D0!ffer, Marine, s 252 f.; Karl-Heinz Ludwig, Strukturmerkmale nationalsozialistischer Aufr0stung bis 1935, i Wirtschaft und RUstung am Vorabend des Zweiten Weltkrieges. Hrsg von Friedrich Forstmeier und Hans-Erich Volkmann (D0sseldorf 1975), s 56.

27) Dfilffer, Marine, s 575; Rössler, Werften I, s 99 f. 28) DO!ffer, Marine, s 304; Rössler, Geschichte, s 149.

29) Erich Raeder, Mein Leben. Bis zum Flottenabkommen mit England 1935. Band 1. (Tö.bingen 1956), s 295; Rolf Bensel, Die deutsche Flottenpolitik von 1933 bis 1939. Eine studie Ober die Rolle des Flottenbaus in Hitlers Aussenpolitik, Marine Rundschau, April 1958, Beiheft 3, s 24; Dulffer, Marine, s 305; jfr Watt, s 156; Gemzell, Raeder, s 356; J Krilger, Das deutsch-britische Flottenabkommen förderte

die AufrUstung Hitlers, Deutsche Aussenpolitik 1965:lo, s 709. I ett brev från Göring till utrikesministern v Neurath anges Luftwaffes grundande tilf den 26.2.1935, Brev från Göring till v Neurath, 12.3.1935, Auswärtiges Amt. Akten

betreffend: Umbau der deutschen Wehrmacht vom Januar 1934 bis Mai 1936. B(an)d 1. PA/ AA: Abteilung II F-AbrUstung-Abr 44.

30) Brev från tyske marinattachen, London till Reichswehrministerium/Marineleitung, 20.3.1935, (Auswärtiges Amt). Akten betreffend: Marineattache London vom Januar 1935 bis 17. November 1935. B(an)d 2, PA/AA: Geheimakten 1920-1936 - England Il FM 16.

31) Raeder I, s 295 f; Kr0ger, s 710; Kuhn, s 162 ff.; DUlffer, Marine, s 307 ff.

32) Aktennotiz. Besprechung beim F0hrer und Reichskanzler am 27 .3(19)35 nachm(ittags). (Oberkommando <ler Kriegsmarine). Akte ,.Persönliches" des O(berbefehlshaber) d(er Kriegs)M(arine) Grossadmiral Raeder 1930-1939. BA/ MA: RM 6/30, Salewski I, s 17; DU!ffer, Marine, s 310 f.

33) DU!ffer, Marine, s 320.

34) Kronologisk översikt. Betrifft: Geschichtliche Darstellung des Wiederaufbaues der Marine, december 1937, Reichswehrministerium. Allgemeines vom 28.5.1936 bis 19.1.1939. BA/MA: RM 20/913; Allison Winthrop Saville, The Development of the German U-Boat Arm 1919-1935 ( opubl avh University of Washington 1963), s 611. 35) Dtilffer, Marine; s 325.

36) Richtlinien fUr die Vorbesprechung zur Flottenkonferenz 1935, 23.5.1935, BA/MA: RM 20/873.

37) Brev från Marinekommandoamt till Chef des Stabes <ler Seekriegsleitung /Betrifft: Parität mit Frankreich/, 15.4.1935, BA/MA: M 1431/36 794; Walther Hubatsch, Schiffbauplanung, technischer ROstungsstand und politische Zielsetzung beim Aufbau der deutschen Marine 1848 bis 1955, Marine-Rundschau 1963:2, s 75; DO!ffer, Marine, s 296, s 301; dens., Zum ,,decision-making process" in der deutschen Aussenpolitik 1933-1939, i Hitler, s 192; jfr Marineabkommen und Baupläne der grossen Marinen, odat, BA/MA: RM 6/22.

38) Mtinchner Neueste\Nachrichten, Nr 166 vom 19/20 Juni 1935. Wortlaut des Flottenabkommens (Oberkommando der Kriegsmarine), Handmaterial Oberbe fehlshaber der Kriegsmarine /Grossadmiral Raeder/. Deutsch-englisches Flottenab kommen. 22. Mai 1935-4. April 1939. BA/MA: RM 6/46; D0!ffer, Marine, s 333. 39) Meddelande från Brittiska ambassaden, Berlin, till tyske utrikesministern,

10.6.1936, Auswärtiges Amt. Politische Abteilung. Akten betreffend: Flottenver handlungen Deutschlands mit England von 15.5.1936 bis 2.11.1937. B(an)d l. PA/ AA: Abteilung Pol I M - 38-1.

40) Milnchner Neueste Nachrichten, Nr 166 vom 19/20. Juni 1935. Wortlaut des Flottenabkommens. BA/MA: RM 6/46; Karl Dönitz, Zehn Jahre und zwanzig Tage (Frankfurt/M & Bonn 1963), s 15; Salewski I, s 18; Gemzell, Organization, s 290; Ursachen, s 459; jfr Gemzell, Raeder, s 42; Karl Dönitz, Deutsche Strategie zur See im Zweiten Weltkrieg. ·, Die Antworten des Grossadmirals auf 40 Fragen (Frankfurt/M 1972), s 23; Hauser, s 139; Dillffer, Marine, s 333; Rössler, Geschichte;,s 150.

41) Dönitz, Zehn Jahre, s 15; jfr Salewski I, s 18. Från juni 1935 till krigsutbrottet 1939 ställdes 57 ubåtar till marinens förfogande enligt följande:

1935 14 ubåtar 1936 - 21 ubåtar 1937- 1 ubåt 1938 9 ubåtar

1939 (fram till 1.9) - 12 ubåtar

möjligen tolkas som ett svagt intresse för ubåtsvapnet från Raeders sida, jfr Gemzell, Organization, s 290.

42) Memorandum Explanatory of the points left for future discussion after the Anglo-German Naval Conversations, 4.7.1935, BA/MA: RM 20/873.

43) Auswärtiges Amt. Politische Abteilung. Akten betreffend: Flottenrilstung, allgemein von Januar 1939 bis . . . B(an)d 1. PA/ AA: Abteilung Pol. I M - 38g; Milnchner Neueste Nachrichten, Nr 167 vom 21. Juni 1935. Die deutsche Flotte. Auf Grund des Londoner Vertrages. BA/MA: RM 6/46; Trial of the major war criminals before the International Military Tribunal. Nuremberg 14 November 1945-1 October 1946 Band XLI (Nuremberg 1949), Document Raeder 12, s 5. - Differenser i angivelsen av det tyska ubåtsvapnets storlek i förhållande till den engelska motsvarigheten finns i litteraturen.

44) Herzog, s 209; Dillffer, Marine, s 575.

45) W Lohmann-H H Hildebrand, Die deutsche Kriegsmarine 1939-1945 (Bad Nauheim), avsnitt 71; Diilffer, Marine, s 386; Ursachen, s 459, jfr Erich Raeder, Mein Leben. Von 1935 bis Spandau 1955 (Tiibingen-Neckar 1957), s 26; Bensel, s 38; Gemzell, Organization, s 291.

46) Eftersom Tyskland var uppdelat i delstater med vittgående självständighet gentemot regeringen i Berlin, hade varje delstat också en egen försvarsledning.

47) Avsnittet bygger på Karl Dönitz, Mein wechselvolles Leben (Göttingen 1968), passim samt Walter Görlitz, Karl Dönitz. Der Grossadmiral (Göttingen 1972), passim.

48) Se organisationsskissen.

49) Underordningen under Flottenchef upphörde år 1942, Lohmann-Hildebrand, avsnitt 71.

50) Vid krigsutbrottet 1939 fanns fyra amiralstabsofficerare. - I juli 1939 utnämndes dessutom kommendörkapten Hans Georg von Friedeburg till Stabsoffizier z b V, Lohmann-Hildebrand, avsnitt 71.

51) Kommando Kreuzer Emden, PM till Flottenkommando /Betrifft: Organisation der U-Boots-Waffe/, 21.9.1935, Flottenkommando 1935. Operation und Taktik. Organisation. Allgemeines vom 14.9.1934 bis 23.12.1935. BA/MA: M 89/34 443; Dillffer, Marine, s 386 f.

52) Skrivelse från Raeder till Kommando der Marinestation der Ostsee, 15.4.1935, Reichswehrministerium. Verschiedenes vom 12.1.1934 bis 30.11.1937. BA/MA: RM 20/870.

53) De typer som aldrig togs i anspråk var numrerade från III till VI. Erich Gröner, Die deutschenKriegsschiffe 1815-1945. Band 1 (Milnchen 1966), s 381.

54) Gröner I, s 383; (Reichswehrministerium. Marineleitung.) Probefahrten Finnland.

BA/MA: II M 116/1; (Reichswehrministerium. Marineleitung.) Loggbuch för

Probefahrtsbesatzung der finnischen Unterseebootes ,, Vetehinen" und der finnischen Unterseebootes ,,Saukko". Begonnen: 25 Juni 1930. Beendet: 13. September 1930. BA/MA: II M 116/2.

55) Brev från Igewit till Germaniawerft, 16.1.1935, (Reichswehrministerium. Marinelei tung,) Umbau. Oktober 1934-August 1935. BA/MA: II M 112/22; Dönitz, Zehn Jahre, s 32; R;<issler, Geschichte, s 149.

56) Dbersicht, januari 1935, BA/MA: II M 112/22; Brev från Deutsche Werke Kiel till Igewit, 21.1.1935, BA/MA: II M 112/22; Brev från Igewit till Deschimag, 28.1.1935, BA/MA: II M 112/22; Kronologisk översikt. Betrifft: Geschichtliche Darstellung des Wiederaufbaues der Marine, december 1937. BA/MA: RM 20/913; Gröner I, s 382; Rössler, Geschichte, s 149.

57) Kronologisk översikt. Betrifft: Geschichtliche Darstellung des Wiederaufbaues der Marine, december 1937. BA/MA: RM 20/913; Gröner I s 379; Dillffer, Marine, s 575; Rössler, Geschichte, s 149.

58) Dbersicht, januari 1935, BA/MA: II M 112/22; Kronologisk översikt. Betrifft: Geschichtliche Darstellung des Wiederaufbaues der Marine, december 1937. BA/MA: RM 20/913; Saville, s 609; Gröner I, s 379; Diilffer, Marine, s 575; Rössler, Geschichte, s 149.

59) Kronologisk översikt. Betrifft: Geschichtliche Darstellung des Wiederaufbaues der Marine, december 1937, BA/MA: RM 20/913; Trial of the major war criminals before the International Military Tribunal. Nuremberg 14 November 1945-1 October 1946 Band XXXV, (Nuremberg 1949) Document 854-D, s 556; Gröner I, s 378.

60) Skrivelse från A I b till Marinekommandoamt (A), 9.4.1935, BA/MA: RM 20/877; Saville, s 612 f., s 632.

61) Den första ubåten lämnade Deutsche Werke Kiel redan den 15.6.1935, Gröner I, s 379; Diilffer, Marine, s 575.

62) Bauplan, odat., BA/MA: RM 20/873; U-Bootsbau gemäss Londoner Flottenab kommen vom 18.6(19)35, odat., BA/MA: 20/873; Rössler, s 150, - Marinekommandoamt utgick i sina antaganden från en 35 OJo andel av det engelska

tonnaget, U-Bootsbau gemäss Londoner Flottenabkommen vom 18.6(19)35, odat., BA/MA: RM 20/873.

63) Gröner I, s 410; Rössler, Geschichte, s 151.

64) Två dagar tidigare, den 29 januari, hade påbörjandet av U21-U24 (typ IIB), U31-U32 (typ VIIA) samt U35-U36 (typ VIIA) av Raeder framflyttats från 1.4 till 1.3. Kronologisk översikt. Betrifft: Geschichtliche Darstellung des Wiederauf baues der Marine, december 1937, BA/MA: RM 20/913; Rössler, Geschichte, s 152. 65) Kronologisk översikt, Betrifft: Geschichtliche Darstellung des Wiederaufbaues der

Marine, december 1937, BA/MA: RM 20/913; Gröner I, s 409; Rössler, Geschichte, s 152.

66) Vergleichender Bericht ilber das 712 t- und 500 t-U-Boot, odat., (Oberkommando der Kriegsmarine). Handmaterial Oberbefehlshaber der Kriegsmarine. /Grossadmi ral Raeder/. Schiffbauersatzplan. Inbaugabe der U-Boote. Grundsätze för den Einsats der U-Boote. Maschinenantrieb der Schlachtschiffe, Fahrbereiche u(nd) s(o) w(eiter). Erhöhung der U-Bootstonnage 1937. Bauzeiten der deutschen Neubauten. Bewaffnung der Schlachtschiffe. Mob-Schiffsneubauplan. 1. April 1932-19. August 1940. BA/MA: RM 6/32; Besprechung U(bootsabteilung), betrifft: Uboots-Typen. Inbaugabe der Uboote ab U41, 27.10.1936, BA/MA: RM 6/32; Salewski I, s 27 f.; Dillffer, Marine, s 387 f.; Ursachen, s 460.

67) Grundsätze för den Einsatz der Uboote, oktober 1936, BA/MA: RM 6/32; även i Reichswehrministerium. Vetwendung d(er) Marine im Kriegsfalle. a) Organisatori sche Vorarl5eiten und Dberlegungen. b) Operative Vorarbeiten, Vorträge u(nd) s(o) w(eiter). Vom 28.5,.1936 bis 18.8 .. 1939. BA/MA: M 31/34 162; Salewski I, s 25 f.; Dillffer, Marine, s 388,

68) Planstudie der Operationsabteilung iiber den weiteren Uboots-Ausbau, odat., BA/MA: M 31/34 162; Salewski I, s 26 f.; Dillffer, Marine, s 388 f.

69) Rundskrivelse, 10.11.1936, Reichskriegsministerium. Schiffbaupläne vom Juli 1936 bis Dez(ember) 1937. B(an)d 4. BA/MA: M 54/34 310; Brev från Marinekomman doamt till Seekriegsleitung/Betrifft: Verteilung der restlich,er U-Bootstonnage/, 30.10.1936, BA/MA: M 1431/36 794; sistnämnda finns·även i Oberkommando der

Kriegsmarine. ,,Neubau". September 1936-November 1937. BA/MA: Case 1357; Trial XXXV, Document 806-D, s 530; DU!ffer, Marine, s 389; Ursachen, s 460. 70) DU!ffer, Marine, s 576; jfr Rössler, Werften I, s 111.

71) Kronologisk översikt. Betrifft: Geschichtljche Darstellung des Wiederaufbaues der Marine, december 1937. BA/MA: RM 20/913. De sju typ VIIB-ubåtar som beordrats på entreprenad den 21 november 1936 utökades den 5 maj 1937 till nio stycken, Rundskrivelse, 5.5.1937, BA/MA: M 54/34 310; Brev från Marinekom mandoamt till Seekriegsleitung, 5.5.1937, BA/MA: M 1431/36 794.

72) Forderungen an eine· Deutsche Flotte, 14.6(1937), BA/MA: M 1434/31 307; Deutsche Bedarfsflotte, odat., BA/MA: M 1434/31 307; jfr DU!ffer, Marine, s 440. 73) Studie liber Aufgaben der Seekriegflihrung 1937/38, odat., Reichswehrministerium.

Operative Weisungen. November 1936-September 1938. Quellensammlung Bidlingmaier. ,,Der Einsatz der schweren Einheiten" B(an)d I, 2. BA/MA: III M 151/2; studien finns även i (Oberkommando der Kriegsmarine). Studie liber Aufgaben der Seekriegflihrung 1937/38 mit Anlage, BA/MA: RM 7/817; DU!ffer, Marine, s 440 ff.

74) Brev från Marinestation der Nordsee (Schultze) till marinledningen, 26.7.1937,

BA/MA: III M 151/2; Dlilffer, Marine, s 442.

75) Brev från Flottenkommando (Carls) till rnarinledningen, 26.7.1937. BA/MA: III M 151/2; Brev från Marinestation der Ostsee (Albrecht) till marinledningen, 4.8.1937, BA/MA: III M 151/2; sistnämnda brev finns även i BA/MA: RM 7/817; Dillffer, Marine, s 442.

76) I det handskrivna manuskriptet (Forderungen an eine Deutsche Flotte) kommenterar Marschall att fartygsantalen bara har teoretiskt värde, Forderungen an eine Deutsche Flotte, 14.6 (1937), BA;MA: M 1434/31 307,

77) Trial XXXV, Document 854-D, s 560; Dlilffer, Marine, s 389 f.; Rössler, Geschichte, s 159 ff.

78) Kronologisk översikt. Betrifft: Geschichtliche Darstellung des Wiederaufbaues der Marine, december 1937, BA/MA: RM 20/913; Dillffer, Marine, s 576.

79) Brev från Marinekommandoamt till Seekriegsleitung, 7.7.1937, BA/MA: M 54/34 310; även i BA/MA: M 1431/36 794; Dlilffer, Marine, s 390, s 576; Rössler Geschichte, s 162 ff. De första ubåtskonstruktionerna av större format lämnad; aldrig ritbordet (typ XA på ca 2 500 t, typ XII på ca l 600 t, typ XV på ca 5 000 t samt XVI på ca 3 000 t), medan en annan typ XB, på drygt l 700 t, så småningom lämnades på entreprenad, Gröner I, s 417 ff. - De båda typ IX-ubåtarna beställdes under beteckningen IXB, ibid., s 418; Rössler, Geschichte, s 162.

80) Kronologisk översikt. Betrifft: Geschichtliche Darstellung des Wiederaufbaues der Marine, december 1937, BA/MA: RM 20/913.

81) Brev från A IV a till Amtschef B /Betrifft: Aufsch!Usselung der restlichen U-Bootstonnage von 4 000 ts/, 13.12.1937, Oberkommando der Kriegsmarine. Allgemeines Marineamt (ij). Schiffbaupläne vom 27.10.1937 bis 31.12.1938. B(an)d 6. BA/MA: M 55/34 312; Kronologisk översikt. Betrifft: Geschichtliche Darstellung des Wiederaufbaues der Marine, december 1937, BA/MA: RM 20/913; DUlffer, Marine, s 576 f.

82) Foreign Policy Report, October 1, 1936, The Future of Naval Limitation by Helen Fisher. Auswärtiges Amt. Politische Abteilung. Akten betreffend: FlottenrUs tungen. Stellungnahme des Auslandes, Pressestimmen dazu von 15.5.1936 bis 3.4 (19)39. PA/ AA: Abteilung Pol I M 38A.

83) Milnchner Neueste Nachrichten, Nr 166 vom 19/20. Juni 1935. Wortlaut des Flottenabkommens. BA/MA: RM 6/46.

84) Enligt det inofficiella konferensprotokollet, det s k Hossbachprotokollet, efter dess upphovsman, sade sig Hitler vilja utvidga Tysklands gränser på Österrikes och Tjeckoslovakiens bekostnad. Därvid kunde man, enligt Hitler, räkna England som en presumtiv motståndare vid en eventuell k9nflikt. Samtidigt framhöll Hitler emellertid, att en sådan konflikt måste undvikas till varje pris. Bland de närvarande vid denna konferens fanns Raeder, Memorandum. 10.1.1937, Documents on German Foreign Policy 1918-1945. Series D /1937-1945/. Volume I: From Neurath.to Ribbentrop /September 1937-September 1938/ (London 1949), s 29 ff.; Gemzell, Raeder, s 78, s 167; George W F Hallgarten, Das 'Wettrlisten. Seine Geschichte bis zur Gegenwart (Frankfurt/M 1967), s 167; Walter Bussmann, Zur Entstehung imd Uberlieferung der ,,Hossbach-Niederschrift", Vierteljahrshefte fUr Zeitgeschichte 1968:4, s 373-384; Salewski I, s 37; Kuhn, s 208 ff.; Dillffer, Marine, s 447 ff.; Gerhard Schreiber, Revisionismus und Weltmachtstreben, Marinefilhrung und deutsch-italienische Beziehungen 1919 bis 1944 (Stuttgart 19,78), s 111 ff. - Hossbachprotokollets värde som källa har livligt diskuterats inom!historieforsknin gen, se därvid bl a Göran Henriksson, Das Nilrnberger Dokument 386-PS Idas ,,Hossbach-Protokoll" I. Eine Untersuchung seines Wertes als Quelle, i Probleme

deutscher Zeitgeschichte (Stockholm 1971), s 151-194.

85) Vortragsnotiz flir (den) Ob(erfehlshaber) d(er Kriegs)M(arine) 18.11.1937, BA/MA: RM 6/30; även i Reichskriegsministerium. Flottenkenferenz. 2 Band. BA/MA: M 1421/31 244; Salewski I, s 37 f.; DUlffer, Marine, s 452 f. I en skrivelse daterad 5.2.1938 betonade Gruppe filr Seekonferenzen att förhandlingar om ett tyskt utnyttjande az 100 %-regeln när det gällde ubåtsvapnet var nödvändigt om en fortsatt utbyggnad skulle kunna ske, Vortragsnotiz flir (den) Ob(erbefehlshaber) d(er Kriegs)M(arine). Betr(ifft): Erhöhung der Ubootstonnage, 5.2.1938, BA/MA: M 1431/36794.

86) Betrifft: Kriegsschiffs-Neubauten 1938-1945, 15.1.1938, Reichswehrministerium. Typenfragen - Schiffbauplan vom 1.11.1935 bis 28.5.1938. BA/MA: RM 20/879; Gemzell, Raeder, s 81; dens., Organization, s 275; jfr Ursachen, s 464,

87) Grundsätzliche Gedanken der Seekriegfilhrung, 3.2.1937, Reichswehrministerium. S(ee)k(riegs(l(eitung). Vortrag des Ob(erbefehlshabers) d(er Kriegs)M(arine) gehalten am 3.2.1937. Grundsätzliche Oedanken der Seekriegfilhrung. BA/MA: RM 6/53; Gemzell, Raeder, s 50; dens., Organization, s 290.

88) Dlilffer, Marine, s 474.

89) Oberkornmando der Kriegsmarine. Kriegsspiel A 1938. Schlussbesprechung. BA/MA: M 26/34131; DU!ffer, Marine, s 475 f.; jfr Salewski, Marineleitung, s 113. 90) Konferensprotokoll, 25.5.1938, BA/MA: M 31/34 162; även i Oberkommando der

Kriegsmarine. Typenfragen Schiffbauplan vom 24.5.1938 bis 8.12.1939. BA/MA: RM 20/880; även i Oberkommando der Kriegsmarine. Handakte Alb. BA/MA: Case 1495.

91) Gemzell, Raeder, s 81; jfrdens., Organization, s 291. 92) Dlilffer, Marine, s 577 f.

93) Denkschrift S(ee)k(riegs)l(eitung), Seekriegfilhrung gegen England und die sich daraus ergebenden Forderungen för die strategische Zielsetzung und den Aufbau der Krh,gsmarine , 25.10.1938; Reichswehrministerium. Planungsausschuss vom 17. August 1938 bis 28. Februar 1939, BA/MA: 20/884, även i Michael Salewski III, s 28-63; Salewski I, s 45 ff.; Dlilffer, Marine, s 476 ff.; Ursachen, s 466 f.; jfr Gernzell, Raeder, 86. ,

94) Rundskrivelse, 27.6.1938. Reichswehrministerium. Umbau. Wehrgesetz pp. aAIMA: RM 20/874.

·,. ,I

:,::,I'

95) Kommittens arbete har ingående behandlats i Gemzell, Raeder, s 84 ff.; Salewski I, s 51 ff.; Dillffer, Marine, s 471 ff.; jfr även Gemzell, Organization, s 282 ff.; Josef Henke, England in Hitlers politischem Kalkill 1935-1939 (Boppard/Rhein 1973), s 212 f. - Konferensprotokollen för Planungsausschuss finns i BA/MA: RM 20/884.

96) Övriga medlemmar i kommitten var: kommendör Kurt Fricke, kommendörkapten

In document Militärhistorisk Tidskrift 1981 : Meddelanden från militärhistoriska avdelningen vid kungl. militärhögskolan 1981 (Page 33-42)