Analysen är uppdelad i tre delar. Den första analysdelen kommer att ägnas åt tredelningen som diskursiv formation. Syftet är att visa på dess förekomst, utbredning och bortfall efter 1940, det vill säga det resultat som redan föregripits vid formulerandet av viljebegreppets problematik.
Nästföljande analysdel behandlar viljebegreppets koppling till den filosofiska diskursen. Genom att viljebegreppet ingår i tredelningen hamnar det i centrum av den psykologiska diskursen samtidigt som det är kopplat till klassiska filosofiska problemkomplex som t.ex. problemet viljans frihet.
Den tredje och sista analysdelen kan ses som motsvarande analysdel två, här dock rörande tredelningens och viljebegreppets koppling till den psykologiska diskursen. Den ledande frågan är att undersöka hur tredelningen och viljebegreppet svarar mot psykologins successiva framväxt som empirisk vetenskap.
ANALYSDEL I – PSYKETS TREDELNING
Jag har poängterat att analysen kommer att ta fasta på diskursiva formationer och spänningsförhållanden. Följande analysdel kommer att ägnas en sådan formation, nämligen uppdelningen av det mänskliga psyket i tänkande, känsla och vilja. Som vi sett i bakgrunden har uppdelningen funnits med inom filosofin sedan åtminstone medeltiden. Viljebegreppets roll i tredelningen är viktig genom att den utgör en av dess kategorier. Analysen kommer inledningsvis att kort redogöra för tredelningens innebörd, för att sedan behandla dess utbredning och förändring utifrån läroböcker i psykologi, uppslagsverksartiklar och akademiska texter. Analysdel ett kommer alltså inte att ägnas begreppens inbördes relationer på ett mer djuplodande sätt. Detta kommer istället att göras i analysdel två och tre.
Tredelningen i läroböcker
Läroböcker har som källmaterial fördelen att de tenderar att återspegla vedertagna åsikter. De uppdelningar, skildringar och uttalanden som återfinns är vanligtvis inte de som står under debatt utan snarare de som utgör den gemensamma grund av konsensus från vilken kontroverserna utgår. Ett sätt att åskådliggöra denna gemensamma bas, som både är empirinära, effektivt och ärligt mot läsaren, är att ta fasta på läroböckernas egen struktur i
form av deras respektive dispositioner.86 Utgångspunkten kommer här att tas i Hans Larssons
Lärobok i psykologi på empirisk grund från 1896.87 Larssons lärobok fångar ett väsentligt drag vad gäller läroböcker i psykologi. Vidare trycktes den om i sju upplagor ända in på 1950-talet vilket, utgåvemässigt, gör den överlägsen övriga läroböcker.
Figur 3 (principskiss över innehållsförteckning)
Larsson
Lärobok i psykologi på empirisk grund
(1896)
Inledning Förståndslifvet Känslolifvet
Viljelifvet
Själslifvet i dess helhet
Källa88
Vad som återspeglas i Larssons innehållsförteckning är indelningen i förståndslivet, känslolivet och viljelivet. Denna indelning är grundläggande. Medan termerna för dessa tre växlar mellan olika läroböcker kvarstår tredelningen som begreppslig uppdelning. Jag kommer genomgående att referera till dessa som tänkande, känsla och vilja. Som vi redan sett har idén om psyket som indelat i tänkande, känsla och vilja, anor ända tillbaka till Augustinus även om Kants indelning samt olika former av 1800-talsidealism ligger läroböckerna betydligt närmare. Vad innebär tredelningen? Vilket meningsinnehåll tillskrivs de respektive kategorierna? Larsson kommenterar uppdelningen på följande sätt:
Vi kunna särskilja tre slag af psykiska akter, nämligen 1) förståndsakter eller teoretiska akter, 2) känsloakter, 3) viljeakter eller praktiska akter. Då vi läsa en bok, pågår en teoretisk verksamhet. Då vi glädja oss, äger en känsloakt rum. Då vi fatta ett beslut, försiggår en viljeakt.89
De teoretiska akterna är i sin tur funktioner av en förmåga.
Vi dela alltså de psykiska företeelserna i följande själsförmögenheter med däremot svarande funktioner och produkter: 1. Förståndet, den teoretiska förmågan eller kunskapsförmågan, intelligensen, hvarigenom subjektet upptager objekten såsom sitt innehåll samt bevarar och ordnar detta innehåll. [---] 2. Känslan, hvarigenom subjektet värderar objekten såsom föremål för lust eller olust. 3. Viljan eller den praktiska förmågan, hvarigenom subjektet återverkar på objekten i afsikt att åstadkomma en förändring.90
De tre akterna svarar alltså mot respektive förmåga. Människan förmår inte bara tänka utan också värdera och förändra sin omvärld. Samtidigt poängterar Larsson att de olika akterna och förmågorna förutsätter varandra. Ingen kan förekomma enskilt.
86 I de flesta fall rör det sig om huvudrubrikerna i läroböckernas innehållsförteckningar. I de få fall där innehållsförteckning saknas har tabellerna baserats på rubrikerna i löptexten.
87 Larsson, Hans (1896), Lärobok i psykologi på empirisk grund. Stockholm.
88 Larsson (1896).
89 Larsson (1896), s. 5 f.
Att förtydliga mer än Larsson själv gör är svårt. Däremot inställer sig frågan vad som faller under de respektive förmögenheterna. Förenklat kan detta illustreras med en tabell.
Figur 4 (principskiss över själsförmögenheterna)
Förståndslivet Känslolivet Viljelivet
förnimmelse, åskådningsform, minne, självmedvetande, idéassociation, m.m.
olika sorters känslor (t.ex. kroppsliga och andliga), affekter och passioner
moment i en viljeyttring lägre och högre former av viljeyttringar syftesmålsföreställning, rörelseföresetällning, viljeimpuls, muskelrörelse
drift, begär, vilja i inskränkt bemärkelse
och fri vilja
Källa91
Indelningen förnimmelser, i vilken våra fem sinnen ingår, spelar överlag en viktig roll i läroböcker i psykologi. De fem sinnena liksom minnet utgör också områden som känns igen från dagens psykologi. Övriga kategorier rörande tänkandet är tydligt hemmahörande i 1800-talets filosofiska debatt, inte minst ligger utgångspunkten i Kant. Vilken plats olika sorters känslor som lust, olust, ilska, vrede och hat har i vårt själsliv, utgör viktiga aspekter av känslolivet. Affekternas och passionernas roll i det mänskliga psyket är ett urgammalt tema som har sina rötter i den klassiska antiken, inte minst i den stoiska filosofin. Vidare präglas läroböckernas framställning generellt av en hierarkisk uppdelning av olika känslor, från lägre, sinnliga känslor till den högsta, moraliska känslan. Projektet att ordna olika kategorier i förhållande till varandra går igen också under indelningen viljelivet. Dels handlar det om de olika momenten i själva viljeyttringen, dels om olika former (ofta lägre och högre) av viljeyttringar. Eftersom viljan kommer att utgöra ett separat tema för nästa analysdel kommer den inte närmare att diskuteras här.
Vad som kan vara missvisande med tabellen är att den kan ge intryck av att viljan hos Larsson ges mer utrymme än tänkandet och känslan. I själva verket förhåller det sig tvärtom.
Viljelivets fem sidor svarar mot känslolivets 10 och förståndslivets 22 sidor.92 Att viljan textmässigt ges minst utrymme medan tänkandet ges betydligt mer, återspeglas i samtliga läroböcker. Den generella tendensen är snarast att viljan med tiden tillmäts allt mindre utrymme.
Utifrån exemplet Larsson har jag hittills försökt åskådliggöra psykets tredelning som hos Larson bildar själva strukturen för bokens upplägg. Tredelningen fungerar hos Larsson som den uppdelning som inramar talet om viljan. Snarare än att utgöra gränserna för vad som kan och inte kan sägas om viljan, utgör tredelningen en förhållandevis fast struktur av relationer
91 Larsson (1896).
som fungerar som ett slags ledande huvudfåra vid talet om viljan. Det som sägs om viljan tenderar att följa och reproducera denna formation.
Hur utbredd var tredelningen? Utgör den en grundläggande del av samtliga läroböcker i psykologi? Finns det några avvikare och följer dessa i så fall vissa mönster? För att närma mig denna fråga kommer jag att jämföra och diskutera ett urval av sammanlagt tolv innehållsförteckningar, sammanställda i tabellform.93 Av grafiska skäl kommer jag att dela in dessa i tre tabeller som kommenteras var och en för sig.
Figur 5 (principskiss över innehållsförteckningar)
Enberg Försök till lärobok i psykologi (1824) Snellman Philosophisk elementar-curs: Psychologi (1837) Trana Elementarkurs i psychologien (1847) [1843] Cleve Försök till lärobok i psykologi (1854) Inledning Psykologien Psykologins första del Om kunskapsförmågan Om känsloförmågan Om begärelseförmågan Psykologins andra del Om menniskans olika
tillstånd i psykologiskt afseende Om skiljaktighet mellan menniskor
Inledning
Den subjektiva anden
Om ståndpunkter i den subjektiva andens utveckling, hvilka föregå den psychologiska
1 Anthropologi. Vetenskap om den subjektiva anden såsom själ II Phaenomenologi. Vetenskap om den subjektiva anden såsom medvetande III Psychologi. Vetenskap om den subjektiva anden såsom ande 1 Intelligensen, den vetande anden 2 Den viljande anden
Slutanmärkning
Inledning
Menniskosjälens theoretiska grundfunktion Det sinnliga medvetandet
Det föreställande medvetandet Det tänkande medvetandet
Menniskosjälens ästhetiska grundfunktion Den kroppsliga känslan
Den intelligenta känslan
Menniskosjälens praktiska grundfunktion Naturviljan
Den tänkande viljan
Inledning Individen
Det sjelfmedvetna subjektet Förnuftet
Viljan Personen
Källa94
Den av de fyra innehållsförteckningarna som ligger närmast den kantska uppdelningen är Enbergs lärobok från 1824.95 I förhållande till de under 1800-talet förefintliga, hegelianska läroböckerna framhåller Kristian Claëson, i sin genomgång av läroboksbeståndet 1859, Enbergs lärobok som föråldrad. ”Af dessa [läroböckerna under 1800-talet] är hr Enbergs bok […] egentligen blott en gengångare från en förgången tid och torde väl också numera ej begagnas i många läroverk, kanske ej i något.”96 De tre nästföljande läroböckerna kan samtliga betecknas som idealistiska, dock förboströmianska. Medan Nordin framhåller Johan Snellmans lärobok som en av totalt två rent hegelianskt präglade psykologiläroböcker utgår
93 Valet att redovisa tolv av 26 läroböcker i tabellform baseras på antagandet att antalet bör vara så stort att det möjliggör en meningsfull jämförelse samtidigt som en framställning av samtliga läroböcker skulle ta alltför mycket plats liksom den inte skulle vinna ytterligare förklaringsvärde och pedagogiska poänger. Gällande urvalet av vilka som redovisas har strävan varit att ge en representativ bild varför t.ex. Johan Snellmans och Zakarias J. Cleves läroböcker inkluderats fastän de i vissa avseenden utgör exempel på avvikare.
94 Enberg, (1824). Snellman, Johan V. (1837), Philosofisk elementar-curs: Psychologi. Stockholm. (nytryck i Snellman, Johan V. (1992), J.V. Snellman: Samlade arbeten I 1826–1840. Helsingfors.) Trana, August L. (1847) [1843], Elementarkurs i psychologien eller läran om menniskosjälens natur för gymnasial-undervisningen. 2a uppl. Göteborg. Cleve, Zakarias J. (1854), Försök till lärobok i psykologi. Kuopio.
95 En liknande uppdelning återfinns i Sibberns lärobok från 1827.
August L. Trana från den tyske filosofen Fr. Fischer.97 Zakarias J. Cleves lärobok, vilken är skriven på svenska fastän han själv var finländare, kan med goda grunder betecknas som hegeliansk.98
Som vi ser präglas Enberg och Tranas läroböcker till sin struktur av tredelningen medan känslan, som kategori, uteblivit hos finländarna Snellman och Cleve. Hos Snellman faller känslan in under viljan medan den hos Cleve sorteras in under förnuftet och viljan. Med hänsyn till samtliga idealistiska läroböcker går det att konstatera att de hegelianskt präglade gör störst avsteg från uppdelningen i tänkande, känsla och vilja.
Innebär tredelningens svaga fäste under mitten av 1800-talet att det inte längre blir meningsfullt att tala om den som ”tredelningen”? Utifrån innehållsförteckningarna kan det tyckas så. Innehållsmässigt återfinns tredelningen dock mer frekvent liksom tänkandet och viljan involverar likartade problemkomponenter i de olika läroböckerna.99 Detta gör det rimligt att tala om en tredelning också under denna tid. Tredelningens problematik genomsyrar också de hegelianska läroböckerna även om den inte reproduceras på samma sätt som i andra läroböcker. Ett exempel på hur tredelningen innehållsligt manifesterar sig återfinns i Hans A. Lindhults hegelianska lärobok från 1843, där länken mellan vetande och vilja kommenteras: ”Det förmedlande momentet emellan dessa båda slag af Andens verksamhet är Känslan: hon bildar öfvergången från Veta till Vilja från Kunskap till Handling, och ingredierar väsendtligen båda.”100 Även om känslans ställning kan tyckas försvagad i de hegelianska läroböckerna finns det alltså fog att tala om en tredelning även om detta bör göras med vissa reservationer. Frågan om huruvida det är rimligt att tala om en tredelning eller inte tangerar en annan fråga som inom kort kommer att diskuteras mer ingående, nämligen huruvida den tredelning Kant presenterade verkligen kan sägas ha något gemensamt med den som återspeglas i psykologiläroböcker hemmahörande i en annan historisk-filosofisk kontext. Dessförinnan återstår emellertid genomgången av resterande läroböcker.
97 Nordin (1987), s. 293, 410. Den andra var: Lindhult, Hans A. (1843), Utkast till lärobok i anthropologien och
psychologien för elementar-undervisningen. Uppsala.
98 Cleve behandlas inte av Nordin eftersom han inte var verksam i Sverige. Innehållsmässigt är texten dock fylld av explicita och implicita referenser. Se t.ex. Cleves utläggning om självmedvetandet och jämför det med Hegels Herr- und Knechtkapitel i Phenomenologie des Geistes. Hegel, G. F. W. (1986) [1807], Phänomenologie des
Geistes. Frankfurt am Main: Suhrkamp Taschenbuch. Ss. 145-155.
99 Exempel på detta utgör just Snellmans och Cleves läroböcker, där känslan har stuvats in under viljan respektive förnuftet och viljan.
Figur 6 (principskiss över innehållsförteckningar) Afzelius Psychologi (1854) Sjöberg–Klingberg Lärobok i antropologi (1872) Carlson – Steffen
Kort lärobok i psykologi på empirisk grundval (1895) Schéele Lärobok i psykologi (1899) Inledning Allmänna psychologien Speciella psychologien Själens funktioner Theoretiska funktionen Esthetiska funktionen Praktiska funktionen Själens tillstånd
Antropologiens begrepp och indelning
Antropologins allmännare del Antropologiens specielare del Om den teoretiska förmågan med sinligt innehåll Om den teoretiska förmågan med förnuftigt innehåll Om den praktiska förmågan med sinligt innehåll Om den praktiska förmågan med förnuftigt innehåll Om den estetiska förmågan
Inledning
Filosofins begrepp och indelning Filosofins begrepp, uppgift och indelning Empirisk psykologi, allmänna delen Kroppslig och andlig verksamhet Förhållandet mellan själ och kropp
Den mänskliga organismen och nervsystemet Naturbestämningarna
Empirisk psykologi, speciella delen Själsfömögenheterna
Förnimmelsen Känslan Viljan
Själsförmögenheternas inbördes sammanhang
Inledning
Psykologins allmänna del
Själens väsen i förhållande till kroppen Allmänna psykologiska lagar
Själsförmögenheterna och hufvudarterna af själsfunktioner
Den speciella psykologien Förnimmelsernas psykologi Känslornas psykologi Viljeyttringarnas psykologi
Källa101
Fredrik Georg Afzelius var stridbar hegelian och deltog i 1850-talets kamp mellan hegelianer och boströmianer. Ändå är det uppenbart att hans lärobok befinner sig i samma tradition av läroboksskrivande som Gustaf Sjöberg och Gustaf Klingberg. Enligt Nilsson utgör Sjöberg– Klingbergs text den boströmianska psykologiläroboken framför andra, vad gäller spridning och popularitet.102 Från ungefär 1860-talet kom den boströmska skolan att dominera den svenska filosofin fram till sekelskiftet. Uppdelningen i den teoretiska, estetiska och praktiska förmågan är utmärkande för den boströmianska uppfattningen av psykologin. Dock är den långt ifrån unik för den boströmska psykologin. Nilsson betecknar den boströmska indelningen förmögenhetspsykologi i Tetens och Kants efterföljd.103 Vidare har vi sett hur Afzelius och Trana använder sig av samma uppdelning trots att de inte var boströmianer.104
Ytterligare argument i samma riktning är att Tranas uppdelning i teoretiskt, praktiskt och estetiskt följs av underrubrikerna tänkandet, känslan och viljan samt att både Petrelli (1845) och Larsson (1896) sätter likhetstecken mellan dessa två uppdelningar.105 I den bemärkelsen kan alltså den boströmska uppdelningen i viss utsträckning sägas motsvara uppdelningen i tänkande, känsla och vilja.
101 Afzelius, Fredrik G. (1854), Utkast till lärobok i psychologien för elementar-undervisningen. Uppsala. Sjöberg, Gustaf – Klingberg, Gustaf (1872), Lärobok i antropologi för högre elementarläroverk. Uppsala. Carlson, Ernst – Steffen, Richard (1895), Kort lärobok i psykologi på empirisk grundval till de allmänna
läroverkens tjänst utgifven. Stockholm. Schéele, Frans A. (1899), Lärobok i psykologi. Stockholm.
102 Nilsson (1978), s. 90. Exempel på andra är: Ribbing, Sigurd (1861), Grundlinier till anthropologien. Uppsala. Wikner, Pontus (1873) [1868], Lärobok i anthropologien. 2a uppl. Uppsala.
103 Nilsson (1978), s. 91.
104 Trana var inspirerad av tysken Fr. Fischer medan Afzelius enligt Nordin tillhörde dem som införde Hegel i Sverige och tog strid mot boströmianismen. Se: Nordin (1981), s. 49 ff.
Uppdelningen i de två resterande läroböckerna känns igen från Larsson.106 De är båda från 1890-talet och kan placeras i den tradition som sakteligen börjat reagera mot såväl idealism i allmänhet som den boströmska filosofin i synnerhet. Det är också dessa filosofer, som från och med 1880-talet, började ta del av den empiriska psykologin som börjat växa fram i Tyskland. Som vi kommer att se är det denna tradition som kommer att dominera tankevärlden hos läroboksförfattare under första delen av 1900-talet.
Figur 7 (principskiss över innehållsförteckningar)
Ljungkvist Lärobok i psykologi (1911) Ahlberg Lärobok i psykologi (1925) Westerlin Psykologi (1936) Landquist Psykologi (1940) Inledning Psykologiens definition Lånesatser ur anatomien, fysiologien och psykofysiken Psykologi
Psykologiens indelning
Människan som förnimmelsesubjekt Människan som övertygelsesubjekt Människan som viljesubjekt
Inledning Kunskapslivet Känslolivet Viljelivet Jaget Inledning Förnimmelserna Varseblivningen Kunskapslivet Känslolivet Viljelivet Det undermedvetna
Psykologiska strömningar i vår tid
Själslivets grundegenskaper Psykologiens kunskapskällor Nervsystem och sinnen Kunskapslivet Känslolivet Viljelivet
Svensk psykologisk litteratur
Källa107
Som framgår, kvarstår tredelningens starka position om än ännu mer cementerad.108 Till skillnad från tidigare läroböcker använder Ahlberg, Westerlin och Landquist samma termer i innehållsförteckningen för att beskriva psykologins tredelning. Westerlin och Landquist avviker något genom rubrikerna Förnimmelserna, Varseblivningen samt Nervsystem och
sinnen, vilka tidigare inordnats under tänkandet.
Jag har valt att i tabellform illustrera och diskutera strukturen för 12 av 26 läroböcker. Dock vill jag framhålla att dessa hade kunnat bytas ut mot vilka som helst av de andra läroböckerna utan att visa på några betydande förändringar. Faktum är att det inte finns en enda lärobok i vilken tänkandet och viljan samt för det mesta också känslan inte utgör en väsentlig del. Över hundra år har termer växlat, liksom innehållet sett olika ut, medan tredelningen av psyket återfunnits som en viktig aspekt. Filosofiskt sett hände mycket under denna period i Sverige,
106 Det kan tyckas att tredelningen i dessa två läroböcker, vilken sorteras under rubrikerna Empirisk psykologi,
speciella delen respektive Den speciella psykologien, innehar en relativt perifer position. I själva verket omfattar
avsnittet hos Carlson – Steffen sidorna 24-57 och hos Schéele sidorna 11- 76. Således innehar tredelningen i båda böckerna en dominerande ställning.
107 Ljungkvist, Frans G. (1911), Lärobok i psykologi. Stockholm. Ahlberg, Alf (1925), Lärobok i psykologi. Uppsala & Stockholm. Westerlin, Johan (1936) Psykologi. Stockholm. Landquist, John (1940), Psykologi. Stockholm.
108 Av Ljungkvists innehållsförteckning skulle man kunna förledas till att tro att känslan saknas. I själva verket motsvaras kategorin känslan av Ljungkvists kategori övertygelsesubjekt. Se: Ljungkvist (1911), s. 75 f.
från 1800-talets idealism till 1900- talets mer diversifierade filosofi och framväxande empiriska psykologi. Därför är det förvånande att kategoriseringen av psyket visar på så stora strukturella likheter. För den som under denna tid företog sig att skriva en lärobok i psykologi var det självklart att i upplägg och innehåll använda sig av kategorierna tänkande och vilja, liksom i de flesta fall också av känslan. Detta så till den grad att de ibland fick utgöra ramverket för hela bokens disposition.
Innan analysen fortskrider vill jag emellertid diskutera en viktig teoretisk fråga. Nilsson framhåller att den boströmska tredelningen inte kan sägas motsvara den uppdelning i tänkande, känsla och vilja, som kom i slutet av 1800-talet och som enligt Nilsson endast utgör ett släktbegrepp.109 I viss utsträckning ger jag Nilsson rätt. Exempelvis försvinner det teleologiska meningsinnehållet ur den uppdelning som kommer på 1890-talet. Å andra sidan finns det mycket som sammanknyter såväl dessa båda uppdelningar som de filosofiska traditioner, ur vilka de härrör. Ett exempel på detta är Schéele som å ena sidan hörde till det boströmska lägret, men som å andra sidan skrev en lärobok som till struktur och innehåll kan knytas närmare sekelskiftet och tiden därefter än till de typiskt boströmianska läroböckerna.110
Schéele utgör ett typexempel på att det rör sig om successiva förändringar och inte om två kolliderande system. Liknande gradvisa förändringar gör sig gällande vid jämförelsen av första och sista upplagan av Larssons lärobok.111 Mellan dessa upplagor, som analyseras mer ingående i analysdel tre, sker en gradvis förskjutning som så att säga sker i det tysta och inte som ett kliv över till ett annat tankesystem. Detta är den empiriska sidan av diskussionen rörande kontinuitet kontra förändring där det går att hitta mer eller mindre övertygande empiriska argument för respektive ståndpunkt.
Samtidigt involverar diskussionen också den analytiska aspekten gällande vilken abstraktionsnivå forskaren väljer att lägga sig på. Åsiktsskiljaktigheter och begreppsliga olikheter faller som bekant i regel tillbaka på gemensamma utgångspunkter. Beroende på vilken fråga som ställs blir det aktuellt att antingen ta fasta på aspekter som förenar eller som skiljer den boströmianska psykologin från den som kom under 1890-talet. Den nivå som