10-årsjubileum på Jakthornet. Brita Hybinette, Kerstin Höntch, professor Carl-Henry Alström, Gerd Erhardt, Nils Haak
58 Tidskriften för Svensk Psykiatri #2, Juni 2011 på något sätt bidrog till att personerna fick psykiska besvär,
depression osv. De personer som skulle undersökas var alltså nu 69 år och hade haft pension i två år. Jag hade många äldre släktingar som familjen ofta umgicks med och jag upplevde att de satte ”guldkant” på min tillvaro, så jag tilltalades av tanken att medverka i hälsokontrollen. Den blev så småningom underlag för min avhandling.
Hälsokontrollen, som under januari till juni 1974 försiggick i en barack på Sabbatsbergs sjukhusområde, kom att omfatta 4930 69-åriga personer, varav jag undersökte drygt 600, i avhandlingen ingick 589. Tänk, att få så många levnadsöden till livs! Betänk också, att av de 69-åriga kvinnorna hade majoriteten varit hemmafruar, och de hade nu fått sin första egna inkomst. De behövde inte längre be maken om lov att få köpa nya gardiner eller skor! En berättade att hon hade kört ut maken: ”Nu kan han torka sina spyor själv!” Många började studera, på gymnasienivå eller på universitetet, startade egna verksamheter, började se sig om i världen. Det var en sagolik blandning av människor: de kom till fots, på cykel, i egen bil, med färdtjänst, i limousin. Det förekom även att damer bjöd ut sina tjänster till herrarna i väntrummet… Ett par män klagade förstås över att fruarna hade övergett dem – ”Jag som alltid har varit så snäll”. Vad jag också erinrar mig var flera män som berättade att de vuxit upp på barnhem. De hade i alla fall lyckats bra i livet, de hade inget ont att säga om sin uppväxt.
Ny teknik
Tillbaka till vardagen på St. Göran igen! Nu hade professor Lennart Wetterberg dragit in som en stormvind på kliniken, med sin outsinliga energi och sina enastående insikter i vitt skilda
ämnesområden. Kandidatutbildningen intresserade honom i hög grad. 1978 fick 20 utvalda kandidater på psykiatrikursen, tillsammans med professorn och kursamanuensen, tillbringa 4 av kursens 12 veckor på Neuropsychiatric Institute vid University of California, Los Angeles (UCLA), USA. Allt redovisades senare i skriftlig form. Det visade sig många år senare att dessa veckor för många av deltagarna kommit att bli avgörande för deras framtida yrkes- och forskningsinriktning.
För kliniken innebar det också att professor Wetterberg under vistelsen på UCLA blev intresserad av den senaste tekniken att avbilda hjärnan – magnetresonans eller MR-kamera kallad, vilket resulterade i att kliniken några år senare fick landets första MR-kamera installerad.
Forskningen prioriterades högt, 12 kollegor disputerade under 70-talet, jag och ett tiotal andra antogs till forskarutbildningen, fax introducerades och de första Mac-datorerna togs i bruk. Elbehandling a la 70-tal
Under en period hade jag ansvaret att ge el-behandling till patienter som bedömdes ha nytta av det. Patienterna fick en liten dos lugnande medel innan de i sängen kördes ner till behandlingsrummet i souterräng-våningen. Där injicerade jag narkosmedel och muskelavslappnande medel. Sedan gavs en kort bilateral el-stimulering. Den enda kroppsliga reaktionen på behandlingen var en liten rörelse i stortån. Efter syrgasbehandling normaliserades andningen och patienten vaknade. Det var oftast 3-5 patienter som behandlades vid tre tillfällen i veckan. Jag tror inte att vi någonsin gav mer än 6-10 behandlingar till någon patient och några minnesstörningar såg vi inte. Det var en fantastisk skillnad mot den el-behandling jag bevittnade på Beckomberga 1952! Vilket inte hindrade att
58 Tidskriften för Svensk Psykiatri #2, Juni 2011 Tidskriften för Svensk Psykiatri #2, Juni 2011 59 5959
Pensionerade psykiatern Karin Enzell har upplevt svensk psykiatris utveckling under 60 år: 50-talet med lobotomier, insulincoma och
elchocker utan narkos. Det bråkiga 70-talet när läkarna detroniserades. Alla terapiformer som utvecklades, kom och gick.
behandling så småningom starkt ifrågasattes och under flera år utgick ur behandlingsarsenalen. Numera tycks den ha kommit till heders igen, men ges unilateralt och under medverkan av narkosläkare.
De ätstörda och de äldre
Det hade börjat komma allt fler ätstörda patienter och det kom oftast på min lott att försöka hjälpa dem så gott det gick. Några måste vi lägga in för slutenvård, några kunde jag hjälpa i öppenvård.
Riksdagen hade i mitten av 70-talet fattat ett principbeslut att den somatiska långvården skulle ha huvudansvaret för patienter med åldersdement beteende. På grund av den minskade platstillgången inom psykiatrin blev det allt svårare att placera de förvirrade åldringar som kom till St. Görans akutmottagning. På uppdrag av Stockholms läns landsting gjorde jag under 1978 en undersökning av 353 demenspatienter som ansågs felplacerade på långvårdssjukhus och psykiatriska sjukhus (i stencil).
Att arbeta med äldre patienter och framförallt med förvirrade åldringar var minst sagt impopulärt bland vårdpersonal över huvud taget, helst ville man arbeta med unga nyinsjuknade psykotiska patienter! Jag kände mig väldigt ensam i rollen som geropsykiater och därför var det en härlig upplevelse att 1978 få delta i en kongress om Dementia Senilis i Southhampton, England. Där träffade jag många kollegor som delade mitt intresse och med förnyade krafter kunde jag fortsätta med dels en bortfallsundersökning från Hälsokontrollen, dels hösten 1979 starta ett treårigt försöksprojekt med ett geropsykiatriskt utredningsteam. Mer om detta under 80-talet!
Familjeliv
För familjen innebar 70-talet också stora förändringar. Vi flyttade från innerstaden till villaförort, familjen utökades med en ny medlem – en röd vacker katt som satt på grindstolpen och välkomnade hemvändande familjemedlemmar! Barnen fick nya skolor, nya kompisar och de konfirmerades. På somrarna gjorde vi spännande bilresor på kontinenten. Och sommaren 1978 påbörjade vi nästa stora projekt – byggandet av vårt sommarhus på min föräldragård i Östra Ed.
Text och foto: Karin Enzell Pensionerad allmänpsykiater, med dr, geropsykiater, ätstörningspsykiater… Stockholm karin.enzell@hotmail.com Fortsättning följer! Referenser
Enzell, Lindemalm. Cryptogenic Cerebral Embolism in Women taking Oral Contraceptives. British Medical Journal 1 dec. 1973
Enzell. En socialpsykiatrisk undersökning av 589 personer I Stockholm, 69 år gamla. Ur ”A 74” Socialstyrelsen redovisar 1977:13
Enzell. Demensvårdsutredning VFO 1979(i stencil)
Rättelse
I nummer 2 av denna artikelserie, publicerad i Svensk Psykiatri nr 1 2011, fick professor Ahlström fel förnamn. Hans namn var Carl-Henry.
Avskedsmiddag för Nils Haak. Brita Hybinette, Birgitta Wode-Helgodt, Karin Enzell. 72-73?
60 Tidskriften för Svensk Psykiatri #2, Juni 2011