7. Resultat och analys
7.1 Resultat kvantitativ analys
7.2.1 PULS Fysik och kemi 25
I tabellen nedan redovisas lärobokens framställning av de ämnesspecifika begreppen inom ämnesområdet elektricitet.
Representationsformer Antal ämnesspecifika begrepp Begreppens andel i % av de 14 totala
Analogi/metafor 2 14 %
Exempel 4 29 %
Relation 3 22 %
Inget använt 5 35 %
Tabell 6: Framställning av ämnesspecifika begrepp i PULS Fysik och kemi.
Tabell 6 visar fördelningen av begreppen mellan representationsformerna i läroboken PULS Fysik och kemi. Den vanligaste representationsformen var inget använt och analogi/metafor användes enbart en gång.
7.2.1.1 Analogi/metafor
I tabellen nedan redovisas lärobokens framställning av de ämnesspecifika begreppen i representationsformen analogi/metafor inom ämnesområdet elektricitet.
Begrepp Framställning
Elektrisk ström ”Om den slutna kretsen är elektricitetens väg, så är strömmen själva trafiken” (Sjöberg & Öberg 2011,
26
Batteri ”Ett batteri är som en pump som driver strömmen genom kretsen” (Sjöberg & Öberg 2011, s. 108). Tabell 7: Framställning av begreppen i kategorin analogi/metafor.
Resultatet visar att begreppen elektrisk ström och batteri framställs i kategorin analogi där definitionen av elektrisk ström görs på följande sätt ”slutna kretsen är elektricitetens väg” som är en analogi.
Begreppet batteri definieras som ”en pump som driver ström”, detta är en analogi av begreppet.
7.2.1.2 Exempel
I tabellen nedan redovisas lärobokens framställning av de ämnesspecifika begreppen i representationsformen exempel inom ämnesområdet elektricitet.
Begrepp Framställning
Statisk elektricitet ”Statisk elektricitet uppstår om vissa material gnids mot varandra, till exempel torra lädersulor eller yllestrumpor mot ett plastgolv” (Sjöberg &
Öberg 2011, s. 103).
Sluten krets ”Strömmen kommer fram när slingan sitter ihop hela vägen runt. Man säger då att kretsen är sluten”
(Sjöberg & Öberg 2011, s. 104).
Glödtråd ”En smal metallbit som inte leder elektricitet bra” (Sjöberg & Öberg 2011, s. 105).
Lampa Glödlampa - ”En elektrisk krets, i lampan finns en glödtråd”. Det finns även tre andra lampor som är mer effektiva: Halogen lampor, Lysrörslampor och LED-lampor” (beskrivning på dessa olika lampor finns i läroboken) (Sjöberg & Öberg 2011, s. 105). Tabell 8: Framställning av begreppen inom representationsformen exempel.
Resultatet visar att exempel var den näst vanliga representationsformerna i läroboken. Fyra begrepp av totala 14 begrepp presenterades med hjälp av kategorin exempel, till exempel förklaras begreppet glödtråd genom att definiera vad det innebär. Till skillnad från begreppet glödtråd förklaras begreppet lampa genom att ange olika exempel på olika lampor.
7.2.1.3 Relation
I tabellen nedan redovisas lärobokens framställning av de ämnesspecifika begreppen i representationsformen relation inom ämnesområdet elektricitet.
27
Begrepp Framställning
Elektriska ledningar ”Strömmen kan bara gå genom något material som släpper fram den, oftast någon metall. Elektriska ledningar brukar vara gjorda av koppar” (Sjöberg
& Öberg 2011, s. 104).
Volt och Elektrisk spänning ”Det som anges i enheten volt är batteriets spänning. Spänning är samma sak som batteriets
styrka” (Sjöberg & Öberg 2011, s. 108). Tabell 9: Framställning av begreppen inom representationsformen relation.
Resultatet visar att begreppen elektriska ledningar, volt och elektrisk spänning används i
representationsformen relation. Elektriska ledningar förklaras med hjälp av det ämnesspecifika begreppet ström. Begreppen volt och elektrisk spänning valdes att skrivas tillsammans eftersom de kommer precis efter varandra i läroboken samt gör det tydligare för läsaren att se sambandet. Begreppet volt definieras i relation till det ämnesspecifika begreppet spänning och elektrisk spänning definieras i relation till det ämnesspecifika begreppet batteriets stryka.
7.2.1.4 Inget använt
I tabellen nedan redovisas lärobokens framställning av de ämnesspecifika begreppen i representationsformen inget använt inom ämnesområdet elektricitet.
Begrepp Framställning
Elektricitet ”Både i naturen och i samhället finns det mycket som har med elektricitet att göra” (Sjöberg &
Öberg 2011, s. 102).
Pluspol Strömmen kommer ut ur batteriets pluspol (Sjöberg & Öberg 2011, s. 104).
Minuspol Strömmen går in vid minuspolen (Sjöberg & Öberg 2011, s. 104).
Vägguttag ”I vägguttagen hemma är det 230 V” (Sjöberg & Öberg 2011, s. 108).
Elektriska apparater ”Det finns många elektriska apparater i nästan alla hem” (Sjöberg & Öberg 2011, s. 102). Tabell 10: Framställning av begreppen inom representationsformen inget använt.
28
Resultatet visar att inget använt är den representationsformen som används mest i läroboken. Det innebär att av dessa utvalda 14 begrepp är fem av de inte beskrivna.
7.2.1.5 Sammanfattande resultat och analys av PULS Fysik och kemi
Sammanfattningsvis visar resultatet av de 14 gemensamma ämnesspecifika begreppen inom kapitlet elektricitet att lärobokens dominerande representationsform är inget använt. Det innebär att av dessa utvalda 14 begrepp är fem av de inte beskrivna. Även Juuti, Sothayapetch & Lavonens (2013) undersökning visade ett liknande resultat (Juuti, Sothayapetch & Lavonens 2013, s. 65).
Representationsformen inget använt bestod av begreppen; elektricitet, pluspol, minuspol, vägguttag och elektriska apparater. Begreppen definieras inte i resterande kapitel i läroboken.
Representationsformen exempel och relation förekommer lika ofta och representationsformen
analogier/metaforer förekommer enbart en gång. I jämförelse med Juuti, Sothayapetch & Lavonens
(2013) studie visade relation vara den representationsform som flest gånger användes i både de finska och thailändska läroböckerna (Juuti, Sothayapetch & Lavonen 2013, s. 54). Att kategorin exempel är en av de två representationsformerna som förekommer flest gånger i läroboken kan förknippas med
Vygotskijs teorier om att elever tillägnar sig nya begrepp med hjälp av ett begrepp eller något som redan är känt för eleverna (Lindqvist 2001, s. 349). Ett tydligt exempel som lyfts fram under tabellen ovan är det ämnesspecifika begreppet ”statisk elektricitet” definieras med vardagliga begrepp, nämligen att statisk elektricitet uppstår när vissa material gnids mot varandra, till exempel torra lädersulor eller yllestrumpor mot ett plastgolv. Ribeck (2015) menar att det är nödvändigt att eleverna relaterar
vardagsbegreppen med de ämnesspecifika begreppen för att se samband mellan olika begrepp samt för att få en förståelse över texterna (Ribeck 2015, s. 236). Dessa beskrivningar gör det lättare för eleven att förstå begreppet statisk elektricitet.
Detta är även något Hellden, Lindahl & Redfors (2005) forskning betonar, nämligen vikten av att eleverna ska förstå begreppens innebörd utifrån olika sammanhang. Forskarna menar att
begreppsbildningen är viktig eftersom ämnesområdena i de naturvetenskapliga ämnena utgörs av begrepp och teorier. När begreppen förekommer i olika sammanhang skapar eleverna förståelse för begreppens innebörd och användningsområde som underlättar för eleverna vid samtal om
naturvetenskapens diskurser (Hellden, Lindhal & Redfors 2005, s. 14). Detta stöds av Wikman som forskat om läroböckernas framställning. I avhandlingen lyfter forskaren fram olika perspektiv som belyser en ”god” lärobok, där en av principerna är att begreppen presenteras ur flera synvinklar. Ovanstående forskning och teorier visar att när ett begrepp belyses mångsidigt omvandlas elevens
29
förkunskaper i en vetenskaplig riktning och det bidrar till att eleverna för förståelse för de abstrakta begreppen (Wikman 2004, ss. 152-153).
Resultatet visar även att analogier/metaforer endast används en gång inom ämnesområdet elektricitet i läroboken PULS Fysik och kemi. Jämförelsevis visade Juuti, Sothayapetch & Lavonens (2013)
undersökning ett liknande resultat. De finska läroböckerna visade sig att total andel av begrepp som utgjordes med hjälp av analogier/metaforer var 2,3 %. De thailändska läroböckerna innehöll inga representationsformer med analogier/metaforer (Juuti, Sothayapetch & Lavonen 2013, s. 65). Juuti, Sothayapetch & Lavonen (2013, s. 62) ger ett exempel på en analogi “The wall socket has two poles which are equivalent to the poles in a battery”. Översätter man det till svenska blir det följande ” Vägguttaget har två poler vilka motsvarar polerna i ett batteri”. Vägguttaget är det ämnesspecifika begreppet och batteri är en analogi.
Att analogier inte används i läroboken kan förknippas med Vygotskijs teori om Piagets undersökning på 10-12 åriga elever. Undersökningen visade att elever har svårigheter med att se samband mellan olika begrepp (Vygotskij 2010, s. 279). Juuti, Sothayapetch & Lavonen (2013) ovanstående liknelse kan enligt Vygotskijs teorier försvåra för eleverna att förstå innebörden av begreppen.
7.2.2 Utkik Fysik och kemi 4-6
I tabellen nedan redovisas lärobokens framställning av de ämnesspecifika begreppen inom ämnesområdet elektricitet.
Representationsformer Antal ämnesspecifika begrepp Begreppens andel i % av de 14 totala
Analogi/metafor 3 21 %
Exempel 6 43 %
Relation 4 29 %
Inget använt 1 7 %
Tabell 11: Framställning av ämnesspecifika begrepp i Utkik Fysik och kemi 4-6.
Tabell 11 visar fördelningen av begreppen mellan representationsformerna i läroboken Utkik Fysik och kemi 4-6. Den vanligaste representationsformen var exempel och inget använt användes enbart en gång.
7.2.2.1 Analogi/metafor
I tabellen nedan redovisas lärobokens framställning av de ämnesspecifika begreppen i representationsformen analogi/metafor inom ämnesområdet elektricitet.
30
Begrepp Framställning
Statisk elektricitet ”Har du någon gång gnidit en ballong mot ditt hår för att sedan fästa den mot väggen? Om du har det
så har du skapat statisk elektricitet” (Agardius 2016, s. 58).
Pluspol/minuspol ”Tänk dig att polerna är som två delar. I delarna finns elektroner, i minuspolen finns det mycket
elektroner och i pluspolen finns det färre elektroner” (Agardius 2016, s. 61). Tabell 12: Framställning av begreppen inom representationsformen analogier/metaforer.
Dessa två begrepp framställs med hjälp av kategorin analogi/metaforer. Statisk elektricitet beskrivs med hjälp av en ballong som gnids mot håret, genom detta exempel får man en bild över hur det kan se ut. Detta är alltså en metafor. Även begreppen pluspol och minuspol definieras som en liknelse där polerna anses vara som två delar.
7.2.2.2 Exempel
I tabellen nedan redovisas lärobokens framställning av de ämnesspecifika begreppen i representationsformen exempel inom ämnesområdet elektricitet.
Begrepp Framställning
Spänning ”Spänning är den kraft som elektronerna trycker fram” (Agardius 2016, s. 59).
Batteri ”Ett batteri har en pluspol och en minuspol” (Agardius 2016, s. 59).
Glödlampa ”Det finns olika sorters lampor, vi använder oss av lågenergilampor, LED-lampor och
halogenlampor” (beskrivning för varje lampa finns i läroboken) (Agardius 2016, s. 63).
Glödtråd ”Glödtråden finns i en glödlampa, den är tunn” (Agardius 2016, s. 63).
Elektrisk ström ”Elektrisk ström innebär att alla elektroner rör sig åt samma håll” (Agardius 2016, s. 59).
Sluten krets ”Sluten krets innebär när lampor, batterier och andra elektriska delar är ihopkopplade” (Agardius
2016, s. 62). Tabell 13: Framställning av begreppen inom representationsformen exempel.
31
Representationsformen exempel användes flest gånger för att beskriva de 14 totala ämnesspecifika begrepp. Till exempel förklaras begreppet lampa genom att ge exempel på olika lampor, resterande begrepp definieras utifrån vad de innebär.
7.2.2.3 Relation
I tabellen nedan redovisas lärobokens framställning av de ämnesspecifika begreppen i representationsformen relation inom ämnesområdet elektricitet.
Begrepp Framställning
Elektricitet ”För att förstå vad elektricitet är behöver vi först förstå vad allting på jorden är uppbyggt av. Allting är uppbyggt av små byggstenar som kallas atomer. Atomerna är uppbyggda av en atomkärna och av elektroner som är negativt laddade och det är dem
som vi använder för att få elektricitet” (Agardius 2016, s. 59).
Elektrisk ström ”Elektroner kan flytta från ett föremål med många elektroner till ett annat föremål med få elektroner.
Detta händer till exempel när du använder ett batteri, alla elektroner rör sig åt samma håll och bildar en elektrisk ström” (Agardius 2016, s. 59).
Elledningar ”För att elektronerna ska kunna flytta sig behövs en elledning som de kan röra sig igenom. När
elektronerna flyttar sig brukar vi säga att det strömmar.” (Agardius 2016, s. 61).
Volt ”Batteriets spänning har enheten Volt” (Agardius 2016, s. 61).
Tabell 14: Framställning av begreppen inom representationsformen relation.
Resultatet visar att fyra begrepp definieras i relation till andra ämnesspecifika begrepp. Begreppet elektricitet förklaras i relation till det ämnesspecifika begreppet atom, begreppet elektrisk ström förklaras i relation till elektronernas förflyttning mellan olika föremål. Begreppet elledning förklaras i relation till elektronernas förflyttning och begreppet volt förklaras med hjälp att batteriets spänning.
32
7.2.2.4 Inget använt
I tabellen nedan redovisas lärobokens framställning av de ämnesspecifika begreppen i representationsformen exempel inom ämnesområdet elektricitet.
Begrepp Framställning
Elektriska apparater ”Överallt finns det elektriska apparater” (Agardius 2016, s. 58).
Tabell 15: Framställning av begreppen inom representationsformen inget använt.
Begreppet ”elektriska apparater” framställdes i kategorin inget använt, vilket det även gjordes under PULS Fysik och Kemi.
7.2.2.5 Sammanfattande resultat och analys av Utkik Fysik och kemi åk 4-6
Sammanfattningsvis visar resultatet av de 14 gemensamma ämnesspecifika begreppen inom kapitlet elektricitet att lärobokens dominerande representationsform är exempel. Detta resultat kan förknippas med Ribeck (2015) och Vygotskijs teorier om att elever tillägnar sig nya begrepp med hjälp av ett begrepp eller något som redan är känt för eleverna (Lindqvist 2001, s. 349). Ribeck (2015) har i sin studie undersökt ämnesspråket i naturvetenskapliga läromedel. I studien kommer forskaren fram till att naturvetenskapliga texter i läroböckerna innehåller abstrakta begrepp vilket försvårar elevernas
förståelse för området. I läroböckerna bör begreppen förekomma i olika sammanhang så att eleverna får se samband mellan olika begrepp och kan därmed relatera och få en förståelse för texterna och
begreppen (Ribeck 2015, s, 236).
De sex begreppen definieras och ges exempel på hur de kan användas eller vad de består av. Treagust (1993) beskriver i sin studie att eleverna ska kunna se samband mellan olika begrepp, exempelvis genom att se likheter mellan begrepp. Genom att eleverna skapar en bro mellan förkunskapen de bär med sig samt de ämnesspecifika begreppen kan det bidra till att eleverna förstår de abstrakta begreppen (Treagust 1993, ss. 293-295).
Representationsformerna relation och analogi/metaforer användes också i läroboken, dock användes
inget använt enbart en gång. Även i denna lärobok var exempel en av kategorierna som dominerade
mest. Däremot användes kategorin analogi/metafor flera gånger vid ett flertal tillfällen för att beskriva de ämnesspecifika begreppen. Detta kan förknippas med Harrison, Treagust & Venvilles (1998) forskningsstudie. Forskarna anser att analogier är effektivt sätt för att förenkla de abstrakta begreppen i de naturvetenskapliga ämnena. Genom analogier kan elever lättare ta till sig begreppen utifrån deras förförståelse (Harrison, Treagust & Venville 1998, ss. 86). Detta är även något F. Treagust (1993) visar i
33
sin studie, nämligen att eleverna kan ta till sig de abstrakta begreppen genom att jämföra likheter mellan ett begrepp som eleverna redan känner till. När eleven ser likheter mellan begreppen får de förståelsen av ett visst begrepp eller fenomen (Treagust 1993, s. 295).
Även Lakoff och Johnsen (2003) visar att metaforer har en genomgripande roll i vardagen,
tankeprocessen samt i en människans handlingar. Begrepp som styr vår tanke reglerar vår vardagliga funktion. Människans upplevelser och handlingar handlar mycket om metaforer. Enligt forskarna upplever människan i grund och botten en sak i termer av en annan. Detta speglar sig vidare till språket och där finns det tydliga tecken på ontologiska uppfattningar (Lakoff & Johnsen 2003, s. 8).
Läroboken framställer nästan alla dessa 14 begrepp utifrån olika sammanhang, enbart ett begrepp definieras inte vilket är elektriska apparater. Detta begrepp förekommer inte i resterande kapitel i läroboken.
7.2.3 Boken om fysik och kemi
I tabellen nedan redovisas lärobokens framställning av de ämnesspecifika begreppen inom ämnesområdet elektricitet.
Representationsformer Antal ämnesspecifika begrepp Begreppens andel i % av de 14 totala
Analogi/metafor 1 7 %
Exempel 8 57 %
Relation 2 14 %
Inget använt 3 22 %
Tabell 16: Framställning av ämnesspecifika begrepp i Boken om fysik och kemi.
Tabell 16 redovisar fördelningen av begreppen mellan representationsformerna i läroboken Boken om fysik och kemi. Den vanligaste representationsformen var exempel, analogi/metaforer samt relation användes minst antal gånger.
7.2.3.1 Analogi/metafor
I tabellen nedan redovisas lärobokens framställning av de ämnesspecifika begreppen i representationsformen analogi/metafor inom ämnesområdet elektricitet.
Begrepp Framställning
Batteri ”Ett batteri är som en burk fylld med elektricitet kan man säga” (Persson 2015, s. 96). Tabell 17: Framställning av begreppen inom representationsformen analogi/metafor.
34
Begreppet batteri tillhör denna representationsform eftersom definitionen ”burk fylld med elektricitet” är en metafor.
7.2.3.2 Exempel
I tabellen nedan redovisas lärobokens framställning av de ämnesspecifika begreppen i representationsformen exempel inom ämnesområdet elektricitet.
Begrepp Framställning
Pluspol och minuspol ”Batteriet har en pluspol och en minuspol. Vid minuspolen finns det ett ämne som gärna lämnar ifrån sig elektroner. Kopplar man någonting som leder ström mellan minuspolen och pluspolen börjar elektronerna att strömma från minussidan
till plussidan (Persson 2015, s. 96).
Sluten krets ”Sluten krets innebär att en lampa lyser” ((Persson 2015, s. 94).
Glödlampa ”Det finns olika sorters lampor, i glödlampor finns en supertunn tråd av metall som tål enormt hög temperatur. Numera ersätt glödlampor med
LED-lampor. Inne i LED-lampor hittar du inga glödande metalltrådar (Persson 2015, s. 95).
Glödtråd ”En supertunn tråd av metall som tål värme” (Persson 2015, s. 95).
Elektrisk spänning ”Elektrisk spänning innebär att ämnen kommer i kontakt med varandra och är olika ivriga på att lämna ifrån sig elektroner” (Persson 2015, s. 95).
Vägguttag ”Genom vägguttaget från vi den el vi behöver” (Persson 2015, s. 95).
Statisk elektricitet ”Har du någon gång fått en stöt när du tagit i ett handtag? Det är en snabb urladdning som kallas
statisk elektricitet” (Persson 2015, ss. 91-92). Tabell 18: Framställning av begreppen inom representationsformen exempel.
35
Representationsformen exempel användes flest antal gånger för att framställa ett ämnesspecifikt begrepp. De begrepp som framställs med hjälp av kategorin ”exempel” är pluspol, minuspol, sluten krets, lampa, glödtråd och elektrisk spänning.
Begreppen pluspol, minuspol och lampa framställs med hjälp av exempel, till exempel förekommer begreppet lampa genom att beskriva vad en lampa innebär och anger några exempel på olika lampor.
7.2.3.3 Relation
I tabellen nedan redovisas lärobokens framställning av de ämnesspecifika begreppen i representationsformen relation inom ämnesområdet elektricitet.
Begrepp Framställning
Elektricitet ”För att förklara vad elektricitet är börjar vi med att titta in i en atom. Allt vi kan se i universum består ju av pyttesmå atomer. Runt atomens kärna
far elektroner runt med väldigt fart. Både kärnan och elektronerna är elektrisk laddade” (Persson
2015, s. 92).
Elektrisk ström ”När man kopplat ledningarna till batteriet och lampan, börjar elektronerna strömma från batteriets minuspol till pluspolen. Där finns det ett
sug efter minusladdningar. Där det står minus finns massor av elektroner. Kopplar man en sladd mellan minus och plus rusar elektronerna över till plussidan. Det är det som är en elektrisk ström”
(Persson 2015, s. 94). Tabell 19: Framställning av begreppen inom representationsformen relation.
Representationsformen relation används enbart två gånger, till exempel förklaras begreppet elektricitet i relation till det ämnesspecifika begreppet atom. Ett annat exempel är att begreppet elektrisk ström förklaras i relation till begreppen pluspol och minuspol.
7.2.3.4 Inget använt
I tabellen nedan redovisas lärobokens framställning av de ämnesspecifika begreppen i representationsformen inget använt inom ämnesområdet elektricitet.
Begrepp Framställning
Volt ”I ett vägguttag är det 230 Volt” (Persson 2015, s. 96).
36
Elektriska apparater ”Datorer och andra elektriska apparater” (Persson 2015, s. 93).
Ledningar -
Tabell 20: Framställning av begreppen inom representationsformen inget använt.
Representationsformen inget använt innehåller tre ämnesspecifika begrepp av de 14 totala. I tabellen ovan kan man tydligt se hur dessa tre begrepp framställs. Till exempel förklaras det inte i boken vad en elektrisk apparat innebär.
7.2.3.5 Sammanfattande resultat och analys av Boken om fysik och kemi
Sammanfattningsvis visar resultatet av de 14 gemensamma ämnesspecifika begreppen inom kapitlet elektricitet att lärobokens dominerande representationsform är exempel. Till exempel beskrivs begreppet glödtråd såhär, ”En supertunn tråd av metall som tål värme” (Persson 2015, s. 95). Begreppet definieras och genom förklaringen får man en förståelse för vad begreppet innebär. Att representationsformen
exempel förekommer flera gånger förknippas med läroboken Utkik Fysik och kemi 4-6 resultat som
visade sig att exempel även dominerade i denna lärobok. Genom att beskriva ett abstrakt begrepp med ett tidigare känt begrepp får eleverna förståelse för de abstrakta begreppen (Lindqvist 2001, s. 349).
I denna lärobok framställdes representationsformerna analogi/metafor samt relation två gånger var. Ett exempel från kategorin analogi/metafor är begreppet batteri som förklarades som en burk fylld med elektricitet. Till detta exempel beskriver Lakoff och Johnsen (2003) skillnaden mellan olika metaforer och ger exempel på strukturella metaforer. I studien gavs exemplet ”argument is war” som definieras som en strukturell metafor där begreppet ”argument” anses vara som krig. Det är inte vanligt att man uttrycker sig på det sättet. Även begreppet batteri är en strukturell metafor eftersom man inte kan hävda att en burk fylld med elektricitet är en synonym till ett batteri, eller tvärtom (Lakoff & Johnsen 2003, s. 5). Juuti, Lavonen & Sothayapetch (2013) beskriver i sin studie analogier och metaforer genom
exemplet ”Flash of lightning and the glow of a light bulb are similar phenomena” (Juuti, Lavonen & Sothayapetch 2013, s. 62). Detta exempel är en analogi och i exemplet jämförs blixtens ljus med glödlampans ljus. Analogin bidrar till att eleverna ser samband mellan begrepp, vilket i detta fall var glödlampans- och blixtens ljus.
Representationsformen relation användes två gånger för att beskriva begreppen. Båda begreppen
förklaras i relation till andra ämnesspecifika begrepp. Jämför man med Juuti, Lavonen & Sothayapetchs (2013) studie visar det att kategorin relation var dominerade och analogier/metaforer användes minst antal gånger. Detta är ett totalt motsatt resultat mot denna lärobok. Det går även att förknippa detta med
37
Vygotskijs teorier om vardagsspråk och skolspråk. Eleverna har med sig olika begrepp från sitt vardagsspråk, som är ett språk som används i informella situationer som till exempel i ett samtal med