För att få ner halterna långsiktigt bör man använda gödningsmedel med Cd/P-kvoter med en bra bit lägre än 12. I resultatdelen ovan visade det sig att biokol med en Cd/P-kvot på 2, skulle ge en minskning av Cd-halten i åkermarken på ca 8 % på 100 år med
gödningsanvändning enligt odlingscykeln i denna rapport. Att använda bra slam (Cd/P ca 17) och bra NPK gödsel (Cd/P ca 12) ger ingen långsiktig minskning av Cd-halterna i åkermarken, snarare en bibehållen nivå. På lång sikt kommer det att bli svårare att få tag i NPK-gödsel med bra förhållande mellan Cd och P varför någon teknisk process som förbättrar kvoten mellan dessa behövs oavsett om fosforn kommer från ett jungfruligt eller sekundärt flöde. Oavsett så är det mycket positivt att pyrolysprocessen ger en så låg Cd/P-kvot eftersom mer utbredd användning av biokol skulle leda till en långsiktig minskning av Cd-halterna i den åkermark på vilken biokol används, och att Cd successivt förflyttas från livsmedel/avlopps-flödet till att fastna i pyrolysanläggningens luftrening, för att sedan läggas på en kontrollerad deponi.
Pyrolys och hygienisering
6.3
Om Naturvårdsverkets förslag om hygienisering av avloppsslam antas i framtiden, se avsnitt 3.2.2, kommer det att förändra villkoren för slamhanteringen. Det åtgår mer energi för att använda standardmetoden (70 grader C i 60 minuter) än att bara långtidslagra slammet. Transporterna borde dock bli av samma storleksordning. Att använda en pyrolys-process för att få en renare gödningsmedelsprodukt borde också kunna godkännas som en hygieniseringsmetod eftersom temperaturen är mycket hög och oönskade organiska ämnen med stor sannolikhet destrueras, t ex nonylfenol och
läkemedelsrester. Att undersöka detta har inte varit i fokus i detta projekt, men det är inte en djärv gissning att så sker, med tanke på temperaturer och uppehållstider.
Under mars månad 2016 har EU-kommissionen publicerat ett förslag till en kommande förordning om CE-märkning av gödselprodukter [25], både av mineraliskt och organiskt ursprung. I detta förslag är det ett krav att gödselmedlen skall var hygieniska, dvs salmonella inte får påvisas i de organiska gödningsmedelsprodukterna samt att det finns krav på att antalet E-coli och Enterokocker skall vara under en viss nivå. Avloppsslam omfattas inte av denna förslaget men det visar ändå på att kraven på hygienisering snarare kommer att höjas än att sänkas i framtiden. Det är oklart vilken relation EU-dokumentet har jämfört med Naturvårdsverkets förslag, men båda dokumenten föreslår alltså hårdare krav på hygienisering av avloppsslam än dagens långtidslagring.
Slutrapporten i fosforutredningen föreslår också att hygieniseringen av avloppsslam skall bli mer omfattande framöver. Principen för de flesta föreslagna metoderna är någon form av uppvärmning under en viss tid för att avdöda bakterier. Pyrolysprocessen finns inte med som en av de föreslagna metoderna, eftersom den är relativt ny för slam och under utveckling. Det är Naturvårdsverkets avsikt att det skall finnas möjlighet att validera egna metoder för hygienisering. Pyrolysprocessen borde kunna kvalificera sig till att bli en godkänd metod, pga processens höga temperaturer och upphållstid.
7
References
[1] Hållbara matvägar – utgångs- och lösningsscenarier för växtodling, Rapport steg 3, Stenberg, B., Sonesson, U., Stenberg, M., Lorentzon K., SIK- rapport 890, December 2014
[2] ILCD-handbook, The International Reference Life Cycle Data System (ILCD) handbook, 2012, European Commission, Joint Research Centre
[3] Energy Efficiency and Greenhouse Gas Emissions, in European Nitrogen Fertilizer Production and Use, 2008, by Frank Brentrup, Yara International ASA, Research Centre Hanninghof, Hanninghof 35, D- 48249 Dülmen, Germany, and Christian Pallière, Fertilizers Europe – European Fertlizer Industry Association, Avenue E Van Nieuwenhuyse 6, B-1160, Brussels, Belgium
[4] Kongshaug, G., Energy Consumption and Greenhouse Gas Emissions in Fertilizer production, IFA, International Fertilizer Industry Association, Technical Conference, Marrakech, Morocco, 28 September – 1 October 1998
[5] Jennifer Davis, personlig kommunikation, SP Food and Bioscience, 2016 [6] Jenssen, TK., Note: Calculation of Carbon Footprint of Fertilizer Production,
Yara HESQ, 2010-03-31
[7] Slamavvattning i kommunala reningsverk, Nuläget, begränsningar och
perspektiv, , Baresel, C., Lüdtke, M., Levlin E., Fortkamp, U., Ekengren Ö., B2188, IVL Svenska Miljöinstitutet, April 2014
[8] Naturvårdsverket. 2002. Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp. Rapport 5214, Naturvårdsverket, Stockholm.
[9] Naturvårdsverket. 2013. Hållbar återföring av fosfor. Rapport 6580, Naturvårdsverket, Stockholm.
[10] Flodman, M. 2002. Emissioner av metan, lustgas och ammoniak vid lagring av avvattnat rötslam. Meddelande 2002:4, Institutionen för lantbruksteknik. SLU – Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.
[11] 2015-02, ”Minska utsläpp av växthusgaser från rening av avlopp och hantering av avloppsslam”, Håkan Jönsson, Christian Junestedt, Agnes Willén, Jingjing Yang, Kåre Tjus, Christian Baresel, Lena Rodhe, Jozef Trela, Mikael Pell, Sofia Andersson (20150119)
[12] Lucander, K., ”Biokolets påverkan på markens organiska material. Kan gödsling med biokol bidra till en kolinlagring i marken?”, MVEM30 Examensarbete för Masterexamen, 30 hp, Lunds Universitet, 2015 [13] Anders Andersson, Yara, personlig kommunikation
[14] 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories
[15] SMED – ”Uppdatering av klimatrelaterade Uppdatering av klimatrelaterade emissionsfaktorer”, Susanne Paulrud, Erik Fridell, Håkan Stripple, Tomas Gustafsson, IVL, SMED-rapport 92, 2010.
[16] Emissions from Volvo´s trucks, PM, reg nr 2064010005, date 2010-04-28, Lars Mårtensson, Environmental Affairs
[17] Lindgren, M., Pettersson, O., Hansson, P-A., Norén, O., Jordbruks- och
anläggningsmaskiners motorbelastning och avgasemissioner, JTI-rapport Lantbruk & Industri 308, JTI 2002
[18] Miljöartikel 7(7), 2010, Augustinsson, H., Avloppsslam – en möjlig växtnäringskälla?, Hushållningssällskapet
[19] Martinsson F., Gode J., Arnell J., Höglund, J., Emissionsfaktor för nordisk elproduktionsmix, PM för Energimyndigheten, IVL Svenska Miljöinstitutet, 2012-01-24
[20] SNFS 1994:2 ”Statens naturvårdsverks föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket”.
www.naturvardsverket.se
[21] Kemikalieinspektionen, Fakta, en vägledning till PRIO, november 2010. [22] ”Kadmiumhalten måste minska - för folkhälsans skull. En riskbedömning av
kadmium med mineralgödsel i fokus” KEMI, rapport nr 1/11
[23] Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden, JO 14 SM 1501, Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014.
[24] Naturvårdsverket Rapport 6349, ”Tillståndet i svensk åkermark och gröda. Data från 2001-2007” , april 2010
[25] Förslag till Europaparlaments och rådets förordning om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av CE-märkta
gödselprodukter och om ändring av förordning (EG) 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009. Bryssel 17.3.2016, 2016/0084 (COD)