Bild 164. Flygfoto över området. Källa: Digitala kartbiblioteket, Lantmäteriet.
Rådhusrätten är ett bostadsområde med 470 lägenheter i miljonprogramsstadsdelen Norra Fäladen i Lund. Området byggdes 1966–67 och ligger norr om stadskärnan med cykelavstånd till centrum. I Rådhusrätten bor 1 272 personer och andelen ut- landsfödda är 43 procent. De fyra största länderna är Sverige, Irak, ett antal länder som benämns övriga Asien i statistiken, samt Jugoslavien. Bebyggelsen består i huvudsak av bostadshus i tre våningar, placerade i grupper kring tio storgårdar i två rader. Lägenhetssammansättningen spänner från smålägenheter på ett rum och kokskåp eller kokvrå till fyra och fem rum och kök. Gårdarna i den södra delen av området hade, innan förnyelsen, en helt öppen gårdssida som övergick i parkerings- platser. En omdaning av gårdarna hade genomförts tidigare men problemet med stora, öppna och blåsiga ytor fanns kvar. Bostadshusen har fasader i gult tegel och exteriörerna karaktäriseras antingen av tydliga horisontella fönsterband med åter- kommande balkongpartier eller av markerade vertikala band bestående av fönster och skivor. Taken är svagt lutande. I samband med förnyelsen har utsatta delar av fasaderna åtgärdats genom så kallad hydrofobering, där ett ytskikt applicerats på de tegelpartier som tidigare sög upp alltför mycket fukt. Detta har inneburit att den befi ntliga fasadstenen kunnat behållas och dess livslängd ökats. Rådhusrätten ägs och förvaltas av Lunds Kommunala Fastighets AB (LKF).
Syftet med bostadsförnyelseprojektet, som genomfördes mellan åren 1998– 2002, har varit att genomföra ett steg mot en kretsloppsanpassning av området samt att stärka den sociala miljön. Avsikten har vidare varit att minska miljöbelastningen och resursanvändningen i området. LKF har varit huvudman för projektet som ge-
nomförts i samarbete med den lokala hyresgästföreningen – en aktiv part p.g.a. att man tillämpar områdesbudget i Rådhusrätten. Förnyelseprojektet har i huvudsak bestått av tre delar, dels uppförande av tio nya miljö- eller återvinningshus, dels olika åtgärder för att öka graden av avfallsåtervinning i området och dels en för- tätning med ytterligare bostäder. Dessutom har projektet innefattat åtgärder för att minska energi- och vattenanvändningen och för att öka andelen grönska och stärka den biologiska mångfalden. Totalt har förnyelseprojektet kostat 39,2 miljoner kr, varav den miljörelaterade investeringen uppgår till 8,1 miljoner kr. LIP-bidraget uppgick till 2,4 miljoner kr.
Området har under många år varit stigmatiserat, men trots det har man enligt bostadsföretaget inte haft några vakanta lägenheter. Att stärka den sociala miljön i området har varit en viktig del i förnyelsearbetet. Under projektet har en person va- rit anställd för att arbeta gentemot och i samverkan med de boende i syfte att skapa engagemang kring projektets olika frågor och initiera och stödja olika aktiviteter. Flera olika grupper av boende har varit delaktiga i förnyelsearbetet, bl.a. kring pla- neringen av gårdar och utemiljö. Ett växthus har också köpts in i samverkan med de boende. Här odlas växter som sedan planteras ut i området. Andra aktiviteter där de boende varit delaktiga är i uppbyggnaden av ett café, en återvinningsverkstad med prylbod och en cykelpool för hyresgäster i området. Dessa initiativ, som ge- nomfördes inom ramen för ett sysselsättningsprojekt i samverkan med kommunens arbetsmarknadssektion, var dock bara igång under projektperioden. Förhoppningen var att dessa verksamheter skulle leda till en avknoppning av mindre hantverksfö- retag. Så har dock inte blivit fallet.
Som en del i förnyelseprojektet har Rådhusrätten förtätats med tre nya bo- stadshus som sammanlagt innehåller 18 lägenheter med hyresrätt. Den nya be- byggelsen har tillkommit på outnyttjade parkeringsytor i områdets södra del och placerats så att de stora och tidigare öppna gårdarna slutits mot den angränsande Magistratsvägen. Därmed har mer avgränsade gårdsrum skapats med en utemiljö som är mer skyddad mot vind och med ett bättre lokalklimat. De nybyggda bo- stadshusen är utformade som radhus och innehåller trerumslägenheter samt fyra- rumslägenheter i två plan. På bottenvåningarna har man egen trädgård samt glasade uterum och på andra våningen balkong. Som skydd mot buller och trafi kstörningar har trädgårdarna, som är belägna mot söder, omgärdats av murar. Fasadmaterialet är gult tegel och taken, som inledningsvis planerades som gröna tak belagda med sedumörter, är beklädda med papp och aluminiumplåt. Husen knyter an till den övriga bebyggelsen samtidigt som den har en egen karaktär med pulpettak, stora glas- och fönsterpartier samt en mindre skala. Genom att bidra till att skapa rums- bildningar och trivsammare utemiljöer utgör den ett positivt tillskott i området.
De nya bostadshusen är anslutna till kommunens fjärrvärmenät och har upp- förts med krav på god energi- och resurshushållning. Husens stomme är byggda av tunga, värmelagrande och temperaturutjämnande material, och fönster och fönster- partier är utförda med lågenergiglas. I de glasade uterummen är glaspartierna vär- merefl ekterande. Möjligheter till individuell styrning av ventilation och värme fi nns i lägenheterna.
N AT U RV Å R D S V E R K E T A t t l ä n k a m i l j ö e ff e k t e r o c h s o c i a l a e ff e k t e r
Vidare har man eftersträvat miljöanpassade byggmaterial och exempelvis mini- merat användningen av fogmassa och lim. Byggmaterial som innehåller PVC, oljor
och formaldehyd har valts bort. För att spara på vatten har snålspolande toaletter och duschmunstycken installerats.
Flera olika åtgärder har genomförts för att minska energi- och vattenanvänd- ningen i området. I Rådhusrätten som helhet, som är anslutit till det kommunala fjärrvärmenätet, hade dessutom en reglering och injustering av värmesystemet gjorts 1997–98. Användningen av värme, el och vatten har mätts såväl före som ef- ter att åtgärderna genomförts. Tvättmaskiner har bytts ut till energi- och vattensnåla maskiner. Ett prov på energisnål belysning i trapphus, källargångar och garage har genomförts. Närvarostyrd belysning har installerats i dessa gemensamma utrym- men. I alla lägenheter är samtliga duschhandtag utbytta och ersatta med vattenbe- sparande armaturer. Fläktar i tak har ersatts med lågenergifl äktar.
Att skapa en grönare miljö och främja en större biologisk mångfald var också en av projektets ambitioner. Vägledande har varit den lokala
Naturskyddsföreningens projekt ”Mer natur där vi bor”. Den kvantitativa målsätt- ning som sattes upp var att minska asfaltytorna med 15 procent och öka andelen grönytor med 5 procent. Uppmätningar efter förnyelsen visar att andelen asfalt har minskat med 18 procent. Området har överlag fått en grönare karaktär genom kom- pletterande planteringar. Nya planteringar har tillkommit i hela området, framförallt kring husfasaderna. Buskar, perenner och övriga växter har medvetet valts för att attrahera fjärilar och insekter och man har försökt skapa skyddade platser för exem- pelvis igelkottar och häckningsplatser för småfåglar. Samtliga fem entrégårdar åt söder, anlagda ovanpå underjordiska garage, har byggts om. Garagetaken har tätats och stora delar av gårdsytorna har belagts med sedumväxter, gräs och örtvegeta- tion. Denna vegetation fördröjer också vattenavrinningen i viss mån och dämpar buller. Varje gård har utformats individuellt och fått ett eget uttryck och identitet.
Vidare har en ökad återvinning, källsortering och kompostering varit ett av för- nyelseprojektets mål. I syfte att uppnå detta har tio miljöhus uppförts. Miljöhusen har placerats i en ring runt området för att minimera behovet av att köra in med sopbilar på gårdarna. Byggnaderna utformades som halvöppna spaljékonstruktio- ner i trä med lätta tak. På grund av återkommande bränder har man dock tvingats att demontera taken. I miljöhusen kan man sortera sitt hushållsavfall i fraktionerna papper, kartong, färgat och ofärgat glas, hårdplast, metall och övriga sopor. Vidare fi nns möjligheter till kompostering av organiskt hushållsavfall och två kompostan- läggningar har installerats i särskilda utrymmen i bostadshusen. Denna möjlighet är öppen för intresserade hyresgäster som kan få en nyckel till kompostrummen. Bostadsföretaget försöker på olika sätt att informera och uppmuntra hyresgästerna att bedriva en aktiv källsortering. Vidare informerar man och ger råd kring hur man kan hushålla med energi och vatten i lägenheterna. LKF har en miljöpolicy sedan 1998.
Bilder Rådhusrätten i Lund
Bild 165. Området består av åtta stora gårdar. Foto: Jenny Stenberg.
Bild 166. På tre av gårdarna har byggts radhus. Foto: Jenny Stenberg.
Bild 167. De nya lägenheterna har muromgärdade trädgår- dar mot söder. Foto: Jenny Stenberg.
Bild 168. De stora lägenheterna har glasade rum i två plan. Foto: Jenny Stenberg.
Bild 169. Miljöhus för källsortering. Foto: Jenny Stenberg. Bild 170. Ekonomiska incitament har betydelse, tror bo- stadsföretaget. Foto: Jenny Stenberg.
N AT U RV Å R D S V E R K E T A t t l ä n k a m i l j ö e ff e k t e r o c h s o c i a l a e ff e k t e r
N AT U RV Å R D S V E R K E T
A t t l ä n k a m i l j ö e ff e k t e r o c h s o c i a l a e ff e k t e r
Bilder Rådhusrätten i Lund
1160 1180 1200 1220 1240 1260 1280 1300 1320 1340 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Rådhusrätten
Bild 171. Det fi nns varmkompost i området som används av de hyresgäster som vill. Foto: Jenny Stenberg.
Bild 172. Antal invånare i området. 1997–2004. Källa: SCB.
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Rådhusrätten Lund 0 50 100 150 200 250 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Rådhusrätten Lund
Bild 173. Andel utlandsfödda i området och i kommunen som helhet. 1997–2004. Källa: SCB.
Bild 174. Sammanräknad arbetsinkomst (tkr) för området och sammanräknad förvärvsinkomst (tkr) för kommunen som helhet 1997-2003. Medelvärden för boende. Ålder 16-. Obs: Arbetsinkomst inkluderar inte ersättning från arbets- löshetskassa och pension vilket förvärvsinkomst gör. Källa: SCB. 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Rådhusrätten LKF 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Rådhusrätten LKF
Bild 175. Hyra per kvadratmeter i området och för bostads- företaget som helhet. 1997–2004. Källa: Bostadsföretaget.
Bild 176. Flyttningsfrekvens för området och för bostadsfö- retaget som helhet. 1997–2004. Källa: Bostadsföretaget.
Bilder Rådhusrätten i Lund 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Rådhusrätten Lund 72 74 76 78 80 82 84 86 88 1998 2001 2004 Rådhusrätten LKF
Bild 177. Andel brott (antal brott per antal invånare) i områ- det och i kommunen som helhet. 1997–2004. Källa: Polisen och BRÅ.
Bild 178. Service-index (de boendes betygssättning av fast- ighetsägarens service) för området och för bostadsföretaget som helhet. 1998, 2001 och 2004. Källa: Bostadsföretaget.
10,5 11 11,5 12 12,5 13 13,5 14 1999 2000 2001 2002 2003 2004 kWh/kvm 0,54 0,49 0 100 200 300 400 500 600 700 800 före efter MW h t o ta lt 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 M W h/ pe rs on MWh MWh/person
Bild 179. Fastighetselförbrukning totalt i området och per invånare före och efter projektets genomförande samt per kvadratme- ter 1999–2004. Källa: Bostadsföretaget och SCB.
152 154 156 158 160 162 164 166 168 1999 2000 2001 2002 2003 2004 kWh/kvm 6,6 6,5 7400 7600 7800 8000 8200 8400 8600 8800 före efter MW h t o ta lt 6,45 6,5 6,55 6,6 M W h/ pe rs on MWh MWh/person
Bild 180. Årlig fjärrvärmeförbrukning för uppvärmning och varmvatten, totalt i området och per invånare, före och efter projektets genomförande, samt per kvadratmeter 1999–2004. Källa: Bostadsföretaget och SCB.
N AT U RV Å R D S V E R K E T A t t l ä n k a m i l j ö e ff e k t e r o c h s o c i a l a e ff e k t e r
N AT U RV Å R D S V E R K E T
A t t l ä n k a m i l j ö e ff e k t e r o c h s o c i a l a e ff e k t e r
Bilder Rådhusrätten i Lund
1,7 1,75 1,8 1,85 1,9 1,95 1999 2000 2001 2002 2003 2004 kbm/kvm 42,2 49,7 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 före efter li ter /vecka 38 40 42 44 46 48 50 52 li te r/ v e c k a oc h pe rs on
liter/vecka liter/vecka och person
Bild 181. Årlig vattenförbrukning, totalt i området och per invånare, före och efter projektets genomförande, samt kvadratmeter 1999–2004. Källa: Bostadsföretaget och SCB.
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 1997 1998 2003 2004 liter/vecka
Bild 182. Årlig mängd hushållsavfall som går till förbränning eller deponi från området. 1997/1998 och 2003/2004. Källa: Bostadsföretaget.