Cirklarna i figur 17 illustrerar uppgraderingsanläggningarnas rågaskapacitet sett till dess inköpspris. Resultatet visar att Biosling har en lägre rågaskapacitet sett till inköpspris jämfört de konventionella modellerna. Detta visar även att större uppgraderingsanläggningar ger en högre rågaskapacitet i förhållande till investeringskostnaden.
Figur 17 - visar rågaskapaciteten sett till inköpspriset för respektive uppgraderingsmodell (författarna)
Metanhalten efter uppgradering är på 97 % oavsett uppgraderingsanläggning. Det innebär att elförbrukningen för uppgradering till samma metanhalt är högre för Biosling jämfört konventionella vattenskrubbersanläggningar.
Den maximala kapaciteten rå biogas som Biosling kan uppgradera är omkring 38 % av vad en konventionell vattenskrubbers kan nå upp till enligt resultaten. Den maximala uppgraderade biogasen för Biosling är 16 % av vad konventionella vattenskrubbers minsta modell kan uppgradera. Detta trots att beräkningarna för Biosling är gjord med en ingående metanhalt på 65 % jämfört med den konventionella vattenskrubbers metanhalt på 53 %.
Tabell 4 visar att om Biosling ska öka metangashalten med 32 procentenheter vid uppgraderingsprocessen krävs 0,37 kWh tillförd elektricitet per Nm3 biogas. En konventionell
vattenskrubbers av modellen GR BAS 1 kräver 0,25 kWh elektricitet per Nm3 biogas för att öka
metangashalten med 44 procentenheter. Alltså är den konventionella vattenskrubbers i detta avseende mer energieffektiv jämfört Biosling.
5 Känslighetsanalys och felkällor
I jämförelsemodellen tas den ekonomiska aspekten i beaktande. Alla analyser av intresse kunde inte utföras på grund av att tillgängligheten till data vid tillfället för beräkningar benämndes som sekretessbelagda och icke-tillgängliga för utomstående från Biosling AB. Ur det ekonomiska perspektivet är återbetalningstiden av stor vikt för att skapa incitament till utbyggnad av anläggningar för biogasuppgradering. I dessa bör till exempel underhållskostnader redovisas och beaktas, vilket omöjliggjordes på grund av databrist. I brist på kvantitativ data utesluts genomgripande jämförelser som visar på tydliga skillnader anläggningarna emellan.
Gaspriset som har angetts i jämförelsemodellen har ett stort spann. Därför togs ett snitt på detta vid jämförelse av olika gårdsanläggningar. En negativ aspekt med ett sådant förfarande är att gaspriset i jämförelsemodellen med hög sannolikhet är bristfälligt. Att samma fel föreligger mellan alla anläggningar i jämförelsemodellen gör dock priset mer irrelevant men något som ändå bör poängteras. Med hänsyn till det stora spannet på gaspriset är det okänt vilka kriterier som föreligger för att kunna sälja till ett specifikt gaspris för respektive uppgraderingsanläggning. Jämförelsemodellen utgår från ett gaspris på 62,5 öre per kWh biogas trots att respektive anläggning möjligtvis uppfyller olika kriterier för prissättning inför saluförande av uppgraderad biogas. Ur ett ekonomiskt lönsamhetsperspektiv är livslängden på respektive anläggning väsentlig ta i beaktning, vilket jämförelsen inte gör då data för detta saknas. Det föreligger dessutom stora skillnader mellan anläggningarnas maximala timproduktion per dag. Den maximala rågaskapaciteten för Biosling är ungefär en tredjedel av den minsta konventionella anläggningen. Det är följaktligen av vikt att jämföra Biosling med en extra slangvinda för att få en mer snarlik uppgraderingskapacitet för uppgraderingsanläggningarna emellan. Som en följd av svårigheterna att förvärva relevant data fick emellertid den jämförelsen uteslutas.
Ett genomsnittligt elpris beräknas för 2015 och används sedan i beräkningen av återbetalningstiden. En känslighetsfaktor blir således att elpriset troligtvis kommer variera under återbetalningstiden. Detta redovisas även i figur 18 som visar elpriser från 2007 till 2015 med en regressionslinje, vilket är en anpassad linje som illustrerar prisförändringen över det aktuella tidsspannet. Figuren visar att det genomsnittliga elpriset är behäftad av hög osäkerhet, vilket visas av de fluktuerande priserna som illustreras av cirklar i figuren. Detta kan bidra till en längre, alternativt kortare, återbetalningstid beroende på hur elpriset varierar under återbetalningstiden. Lönsamheten för anläggningarna påverkas också av detta, vilket gör att modellen i det avseendet är bristfällig.
Figur 18 - Presentation av elpriser från 2007 till 2015 (författarna; Energimyndigheten, 2014)
I samband med elpriserna bör även priset för biogas undersökas över samma tid. Eftersom biogas kan överföras i naturgasnätet kan priset för naturgas undersökas för att illustrera prisförändringen på biogas över tid. Figur 19 visar hur naturgaspriset förändras över tid. Även priserna för biogas är på samma sätt som elpriserna fluktuerande. En skillnad att ta hänsyn till är att gaspriserna har ökat ungefär 13 % under samma period som elpriserna ungefär har ökat med 23 %.
Figur 19 - Presentation av naturgaspriser från 2007 till 2015 (författarna; Energimyndigheten, 2014) I tabell 6 redovisas jämförelser för hur återbetalningstiden kan ändras beroende på om elpriserna och naturgaspriserna stiger eller sjunker. I scenario 1 och scenario 2 redovisas återbetalningstiden vid en ökning av elpriset med 20 % respektive en minskning med 20 %. I scenario 3 och scenario 4 redovisas återbetalningstiden vid en prisökning på naturgas med 20 % respektive en minskning med 20 %.
Tabell 6 - Återbetalningstidens känslighet beroende på förändring av parametrar (författarna)
Scenario Anläggning
Återbetalningstid
Biosling Återbetalningstid GR BAS 1 Återbetalningstid GR BAS 2 Återbetalningstid GR BAS 3
Scenario 1 3,9 år 1,2 år 0,9 år 0,7 år
Scenario 2 3,8 år 1,2 år 0,9 år 0,7 år
Scenario 3 3,2 år 1 år 0,8 år 0,6 år
Scenario 4 4,9 år 1,5 år 1,2 år 0,9 år
Vid analysen av vattenförbrukningen angavs det hur mycket vatten Biosling förbrukar jämfört med en konventionell vattenskrubbers. Under datasökningen framgick det att Biosling vid uppgradering av 2 Nm3 biogas förbrukade 1 m3 vatten. För de konventionella vattenskrubbers angavs en
leda till en bristfällig jämförelse uppgraderingsanläggningarna emellan då spannet för konventionella vattenskrubbers varierar med förhållandet 1:2. Det framgår således inte om vattenförbrukningen är densamma vid maximal produktion, minimal produktion eller om den är oberoende av uppgraderad volym biogas.
6 Diskussion
Resultatet av detta arbete visar ett starkt samband mellan småskalig verksamhet och höga investeringskostnader. Biosling som är en småskalig uppgraderingsanläggning visar tydligt på detta samband. De olika förbrukningar som beaktas i resultatet visar att konventionella vattenskrubbers är ett bättre alternativ jämfört med Biosling bortsett vid förbrukning av vatten där Biosling förbrukar mindre. Att beakta är den höga volymkapaciteten som konventionella anläggningar har och därmed inte är ett möjligt alternativ för mindre uppgraderingsvolymer. Biosling är en möjlig lösning för mindre uppgraderingsvolymer, fast till en högre specifik kostnad.
Vattenförbrukningen är lägre per uppgraderad enhet biogas för Biosling, orsaken kan vara att Biosling kan använda samma absorptionsvätska ungefär 10 gånger innan den behövs bytas ut (Avsnitt, 2.5). Bakgrundstudien visar att tillgången till vatten är avgörande för att kunna tillämpa uppgradering med vattenskrubbers. Ett väntat resultat är att konventionella anläggningar har betydligt större behov av total volym vatten jämfört med Biosling. Den observerade skillnaden gör att Biosling lämpar sig bättre för tillämpningar där vattenåtgången är knapp jämfört med konventionella vattenskrubbers. En sådan tillämpning kan vara i länder där behov av biogas finns samtidigt som det råder vattenbrist. Detta resultat innebär viktiga konsekvenser för att Biosling fokuserar framtida arbete mot nischmarknader med fokus på lågt vattenbehov. Vattenförbrukning är ur ett hållbarhetsperspektiv viktigt att beakta för att uppgraderingsprocessen av biogas ska vara lönsam även för miljön.
Biosling har en storlek av en normalstor container och är förhållandevis lätt att transportera (Biosling AB, 2016). I områden där vattenbrist och fattigdom råder kan Biosling tillföra biogas som kan användas för elförsörjning och fordonsbränsle. Detta skapar även ett kretslopp där gödsel och urin omhändertas istället för att rinna ut i bäckar och vattenstråk. Ur en etisk aspekt är det av vikt att kunna ha tillgång till elektricitet. En kvarn kan med hjälp av Biosling istället för med mänsklig kraft drivas av elektricitet och de möjligt förekommande barn som annars skulle driva kvarnen kan gå till skolan. Biosling har alltså en potential att förbättra etiska och sociala aspekter på många platser i världen samtidigt som en ökning av förnyelsebara bränslen sker. För att anpassas till dessa marknader borde den ursprungliga idén av Biosling tillämpas.
Resultaten kring uppgraderingsanläggningarnas olika återbetalningstider var inte helt oväntade eftersom en större uppgraderingskapacitet ger kortare återbetalningstid. Biosling kräver alltså en långsiktig avbetalningsplan medan en konventionell anläggningstyp har en kortare återbetalningstid. Precis som känslighetsanalysen påpekar är beräkningen av återbetalningstiden baserad på ett maximalt kapacitetsutnyttjande av anläggningen. Att poängtera är att anläggningar sällan konstant går på maximal kapacitet. Detta är en viktig felkälla som gör att återbetalningstiden kommer att förlängas jämfört med resultaten. Då detta gäller både Biosling och de konventionella vattenskrubbers är felet befintligt för samtliga jämförelser. Alltså är den teoretiskt beräknade återbetalningstiden en kortast möjlig tid. Ytterligare en möjlig felkälla är det genomsnittliga elpris som ingår i jämförelsen (Avsnitt, 5). Samtidigt är priserna grundade på elpriser i Sverige, vilket är en brist eftersom elpriser varierar mellan olika länder och kontinenter. Dessa resultat kring återbetalningstider kräver därför en försiktig tolkning.
Resultatet om återbetalningstiden beroende på rågaskapaciteten är en direkt följd av att inköpspriset inte är proportionerligt mot kapaciteten på uppgraderingsanläggningarna. En av
orsakerna till resultatet kan vara att komponenterna som används i konstruktionen av Biosling inte massproduceras, vilket gör dem väldigt dyra sett till uppgraderingskapaciteten. Samtliga
elektroniska komponenter som är i anläggningen måste vara ATEX-klassade vilket bakgrundsstudien visade på (Avsnitt, 2.6). Detta bidrar till att volymen uppgraderad biogas blir dyrare för Biosling jämfört med konventionella anläggningar som har en betydligt större uppgraderingskapacitet. GR BAS 1 har en kapacitet på 4300 kor jämfört med Biosling på 250 kor (Avsnitt 2.7) vilket tyder på att gårdarna som tillämpar respektive uppgraderingsteknik ska vara stora respektive små. Alternativt kan ett antal gårdar gemensamt leverera rågas till en gemensam konventionell uppgraderingsanläggning. Det innebär att de olika uppgraderingsanläggningarna lämpar sig för olika situationer, vilket visar att det är svårt att finna en i storleksordningen likvärdig jämförelseanläggning till Biosling. Dessutom är konceptet ännu inte etablerat på någon marknad, vilket de konventionella vattenskrubbers som är med i jämförelsemodellen är. Denna kombination av omständigheter visar en svårighet i att göra en komplett analys av uppgradering enligt Biosling konceptet. En av frågorna som måste ställas utifrån dessa resultat är hur rättvis jämförelsebilden mellan uppgraderingstyperna är. Avgränsningarna har en orsak till detta, om denna studie hade kunnat pågå en längre tid hade analysen kunnat gå djupare kring jämförelsens brister.
Detta leder till den tänkbara möjligheten att en jämförelsemodell med PSA eller kemisk absorption (Avsnitt 2.2) och Biosling kan visa på ett jämnare resultat. Det innebär samtidigt att det tillämpas olika grundkoncept för uppgradering. En faktor som Biosling har fördel i är hållbarhetsaspekten i den typen av jämförelse. Den vattenbaserade uppgraderingsteknik som tillämpas för Biosling ger den stor potential att slå ut varianter som PSA om den optimeras. Eftersom kemikalier är dyra, miljöfarliga och kan orsaka mänsklig skada är vattenskrubbers en teknik som i framtiden har en potential att bidra till ökad användning av en hållbar uppgraderingsprocess av biogas.
Även jämförelser av elförbrukning visade på att de konventionella uppgraderingsanläggningarna är mer energieffektiva jämfört med Biosling. En av orsakerna till resultatet kan vara att slangvindan för Biosling använder vatten vid tryckhöjning medan konventionella vattenskrubbers använder enbart luft genom kompressorer, vilket beskrevs i bakgrundsstudien. Slangvindans vattenflöde inuti slangen bidrar till en större friktion på insidan av slangen jämfört med luften som strömmar i kompressorn (Avsnitt 2.6). Denna variation kan därför vara en av orsakerna till den högre elförbrukningen som Biosling kräver för att rotera slangvindan.
Ännu en orsak till resultatet kring den högre elförbrukningen för Biosling kan vara att både en Bioslingpump och en kolonn används för uppgradering. Efter Bioslingpumpen är metanhalten på 95 % (Avsnitt 2.6). Det kan således föreslås att kolonnen tas bort från Biosling, vilket dels minskar investeringskostnaden och elförbrukningen då ingen pump krävs för kolonnen. Det medför att den slutgiltiga metanhalten hamnar på 95 % istället för Bioslingens nuvarande version på 97 %. Detta förslag har en direkt likhet med den ursprungliga idén för Biosling (Avsnitt 2.5). Den minskning på metanhalten som uppstår är inte anmärkningsvärd stor för att kunna använda biogasen som fordonsbränsle, vilket resultat från den studien systerprojektet utfört parallellt med detta styrker (Enefalk och Ersöz, 2016). Resultatet på 78 - 83 % metanhalt som den mest optimala gör att 95 % metanhalt är över det optimala och således brukbar av förbränningsmotorer. Eftersom högre metanhalt kräver mer energi vid uppgradering är det intressanta resultat som systerprojektet presenterar.
Det är därför troligt att även återbetalningstid och vattenförbrukning kommer minska vid borttagning av kolonnen. Även om inte underhållskostnader beaktas i jämförelsen är det möjligt att även den kostnaden minskar med en Bioslinganläggning utan kolonn.
En eventuell lösning på kapacitetsskillnaderna i jämförelsen mellan Biosling och de konventionella vattenskrubbers är att jämföra med en Biosling som har en extra slangvinda, vilket fördubblar kapaciteten (Avsnitt 5). Detta skulle även minska elförbrukningen i förhållande till producerad mängd biogas och på så sätt kunna öka lönsamheten för Biosling.
Som känslighetsanalysen tar upp är underhållskostnader en aspekt som inte beaktas i jämförelsen mellan Biosling och konventionella vattenskrubbers. Anledningen är att data för underhåll inte gick att ta del av från Biosling AB och därför uteslöts den aspekten ur jämförelsen. En konsekvens av detta är att resultaten om återbetalningstiden inte är fullständiga. Även den minsta konventionella vattenskrubbersanläggningen har en mindre kapacitet än anläggningen för Biosling (Avsnitt 2.7). Därför kan det antas att underhållskostnaderna är lägre för Biosling jämfört med konventionell vattenskrubbers.
Den vanligaste typen av uppgraderingsanläggning i Sverige är vattenskrubbers (Avsnitt 2.4), vilket visar på att det är en etablerad teknik. Biosling kan ha en potential genom sin styrka som en variant av vattenskrubbers men i mindre i skala lämpad för egenförsörjning av gårdsbaserad biogasproduktion. Jämfört med konventionella vattenskrubbers som är ett bra alternativ för bönder som centralt vill uppgradera sin rågas. Alltså kan rötningsprocessen ske på respektive bondgård för att sedan transporteras till en gemensam konventionell vattenskrubbers där gårdar motsvarande 4300 kor (Avsnitt 2.7) genomgår en uppgradering. Att beakta är att en transport medför ytterligare energiförbrukning och investeringar. Sammantaget ska den ökade transportkostnaden isåfall inte överskrida den alternativa kostnaden för att investera i enskilda uppgraderingsanläggningar för respektive gård.
Den sekretess som Biosling AB hänvisar till vid kontakt med företaget har bidragit till att ingenjörsmässiga antagande konsekvent har gjorts. En stor del av grunden för arbetet har utgjorts av tillgänglig data, resonemang författarna emellan och diskussioner med personer inom branschen. Ett begränsat material från Biosling AB kräver emellertid försiktighet eftersom resultaten förmodligen inte är direkt överförbara till praktiska exempel i verkligheten.
Sammantaget är dessa resultat signifikanta ur åtminstone två huvudaspekter, dels småskalig uppgraderings höga investeringskostnader sett till uppgraderingskapaciteten och dels vikten av att finna balans mellan återbetalningstid och volymen uppgraderad biogas.
7 Slutsats och framtida arbete
• Biosling har lägre vattenförbrukning per uppgraderad del biogas jämfört med konventionella anläggningar. Anledningen till resultatet är att absorptionsvätskan för Biosling kan användas ungefär 10 gånger innan utbyte jämfört med konventionella vattenskrubbers som har en högre vattenförbrukning per uppgraderad Nm3 biogas.
• Konventionella uppgraderingsanläggningar är ett bättre alternativ jämfört med Biosling sett ur energisynpunkt. Resultatet beror på den högre elförbrukningen som Biosling har. Elförbrukningen för Biosling kan sänkas genom att ta bort kolonnen på anläggningen.
• Återbetalningstiden för Biosling är betydligt längre än för konventionella vattenskrubbersanläggningar vid maximalt kapacitetsutnyttjande. Orsaken är att en ökande investeringskostnad för en större uppgraderingsanläggning inte är proportionerlig mot volymen uppgraderad biogas. Därmed blir återbetalningstiden längre för Biosling som har en lägre kapacitet jämfört med konventionella anläggningar.
Om de samlade resultaten beaktas, tyder det på att uppgradering av biogas i stora volymer via en konventionell vattenskrubbers är ett bättre alternativ jämfört med Biosling ur ett lönsamhetsperspektiv.
Mer studier om denna jämförelse är emellertid nödvändig innan sambandet mellan Biosling och konventionella vattenskrubbers kan förstås tydligare. För ett fortsatt arbete vore det intressant att ta reda på en kapacitetsutnyttjandegrad för respektive uppgraderingsmodell och på så sätt kunna få en verkligare återbetalningstid. Möjliga frågeställningar inkluderar en eventuell borttagning av ATEX-klassning för att minska investeringskostnaden för Biosling.
Ytterligare en fördjupning i studien vore om globala elpriser beaktades för att kunna se var elförbrukningen för uppgraderingsanläggningarna är mest påtaglig ur en kostnadsaspekt. Underhållskostnader för respektive uppgraderingsanläggning är en kostnad som är av stor vikt för att öka precisionen i framtida jämförelser mellan Biosling och konventionella vattenskrubbers. En intressant frågeställning vore då om underhållskostnaderna är lägre för Biosling jämfört med konventionella vattenskrubbers.
För att kunna genomföra dessa framtida arbeten är en god förutsättning att få tillgång till relevant
8 Referenser
Abbasi T., Tauseef S.M., Abbasi S.A., (2012) Biogas Energy Springer Briefs in Environmental Science
Bauer F., Hulteberg C., Persson T., Tamm D., (2013), Biogas upgrading – Review of commercial technologies, Svenskt Gastekniskt Center
Blaxter K.L., Clapperton J.L., (1965), Prediction of the amount of methane produced by ruminants, s 511, Hannah Dairy Research Institute
Blom H., Mccann M., Westman J., (2012) Småskalig uppgradering och förädling av biogas, Tillgänglig på http://www.biogasvast.se
Bond T., Templeton M.R., (2011) History and future of domestic biogas plants in the developing world, Elsevier
Cabrera-Codony A., Montes-Morán M.A., Sánchez-Polo M., Martín M.J., Gonzalez-Olmos R., (2014), Biogas Upgrading: Optimal Activated Carbon Properties for Siloxane Removal, s 7187- 7195, American Chemical Society
Prof. Dr.-Ing. Deublein D., Dipl.-Ing. Steinhauser A., (2010), Biogas from Waste and Renewable Resources: An Introduction, Second Edition, kapitel 8, 44, 50, Wiley
Eimer D.A., 2014, Gas Treating: Absorption Theory and Practice, kapitel 20, Wiley
Ejlertsson J., Forsknings- och utvecklingschef på Scandinavian Biogas, studiebesök, 2015-02-19 Elsäkerhetsverket, Atex och produkter, tillgänglig på http://www.elsakerhetsverket.se/, Hämtad 2016-04-28
Enefalk T., Ersöz T., (2016), Optimal rening av biogas för småskalig produktion och användning, Kungliga Tekniska Högskolan
Energimyndigheten, (2016), statistik för energipriser på naturgas och elektricitet, tillgänglig på http://www.energimyndigheten.se/, hämtad 2016-05-08
European Commission, Joint Research Centre (JRC)/Netherlands Environmental Assessment Agency (PBL). Emission Database for Global Atmospheric Research (EDGAR), tillgängligt på http://edgar.jrc.ec.europa.eu/, hämtat 2016-04-26
Grönhammar G., Teknologie examen och uppfinnare, möten, telefon- och mejlkontakt löpande under arbetet
Harrysson J., Analysavdelningen, Energimyndighet, mejlkontakt, 2016-03-04
Holm-Nielsen J.B., Al Seadi T., Oleskowicz-Popiel P., (2009), The future of anaerobic digestion and biogas utilization, Elsevier
Jeppsson K-H, Gustafsson G., Swensson C., (2008), Utsläpp av växthusgaser från svenska djurstallar, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU
Jeppsson R., Försäljningschef i Norden för Malmberg Water AB, telefon- och mejlkontakt löpande under arbetet, 2016-04-05
Lagerkvist Tolke C., Utredare Miljöregelenheten, Jordbruksverket, mejlkontakt, 2016-03-04 Karlsson P-O., VD, Biosling AB, telefonkontakt, 2016-04-04 och 2016-04-05
Kapdi S., Vijay V., Rajesh S., Prasad R., (2005), Biogas scrubbing, compression and storage: perpective and prospectus in Indian context, kapitel 1, Elsevier
Lagerkvist Tolke C., Utredare Miljöregelenheten Jordbruksverket, mejlkontakt, 2016-03-04 Lestinsky P., Vecer M., Nayratil P., Stehlik P., (2015), The removal of CO2 from biogas using a laboratory PSA unit: design using breakthrough curves, Springer-Verlag Berlin Heidelberg Lundberg S., (1997), Sverige först i världen med kvalitetsspecifikation av biogas för fordonsdrift, RVF-nytt
MATLAB (2015a), registrerat varumärke av The MathWorks Inc., 24 Prime Park Way, Natick MA 01760-1500
NE, Nationalencyklopedin, anaeroba bakterier, tillgängligt på
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/anaeroba-bakterier, hämtad 2016-05-01 NE, Nationalencyklopedin, organiskt avfall,
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/organiskt-avfall, hämtad 2016-05-01 Funke N., E.ON, mejlkontakt, 2016-05-06
Olugasa T.T, Oyesile O.A., 2015, Design and Construction of a Water Scrubber for the Upgrading of Biogas, University of Ibadan
Patent och Registreringsverket, Publiceringsnummer: SE 535276, (2012), hämtat 2016-04-30 Persson M., (2003), Utvärdering av uppgraderingstekniker för biogas, Svenskt Gastekniskt Center, tillgänglig på http://www.sgc.se
Petersson A., Basdata om Biogas, (2011), Svenskt Gastekniskt Center, tillgängligt på http://www.sgc.se/
Yadvika, Santosh, T.R. Sreekrishnan, Sangeeta Kohli, Vineet Rana, (2004), Enhancement of biogas production from solid substrates using different techniques––a review, Elsevier
Yang H., Xu Z., Fan M., Gupta R., Slimane R., Bland A., Wright I., (2008), Progress in carbon dioxide separation and capture: A review, s 15-19, Elsevier
Westin P., Harrysson J., Energimyndigheten, (2015), Produktion och användning av biogas och rötrester år 2014, tillgänglig på https://www.energimyndigheten.se
9 Appendix
8.1 Matlabkod för jämförelsemodell close all; clear all;
%% Rågas vattenförbrukning
t = [2007:2015]; %Tid
yel = [89 110.5 122.5 134 139.5 150 128.0005556 124.9481944 127];
yel = round(100*yel)/100; %elpriser
ygas = [51.5 62.5 59 58.5 61 65 64.94564815 60.37786885 64];
ygas = round(100*ygas)/100; %gaspriser
Bio = 840; % Nm3
GR1 = 6480; % Nm3
GR2 = 8640; % Nm3
GR3 = 14400; % Nm3
vatten = [420 2000 2400 3000]; % vattenförbrukning
skrubb = [Bio GR1 GR2 GR3]; % Biogasproduktion
a = {'Biosling', 'GR Bas 1', 'GR 2', 'GR Bas 3'}; figure
scatter(skrubb', vatten','x')
ylabel('Vattenförbrukning m^3')
xlabel('Rågasuppgradering Nm^3')
title('Vattenbehov [m^3] per dygn vid maximala användning')
for i = 1:4
text(skrubb(i)-800, vatten(i)+150, a(i)); end axis([0, 17500, 0, 3500]); grid on %% Elförbrukning elbio1 = 0.37; % kwh/Nm3 elbio2 = 0.26; % kwh/Nm3 elGR1 = 0.25; % kwh/Nm3 elGR2 = 0.24; % kwh/Nm3 elGR3 = 0.24; % kwh/Nm3
el = [elbio1 elbio2 elGR1 elGR2 elGR3];
%% Återbetalningstid
energi = 9.97; %energimängd [kWh] per Nm3
biogas
gaspris = 0.625; %uppgraderad biogaspris SEK/Nm3
elpris = 1.27; %kr per kWh el