1 Inledning
8.2 Resultatdiskussion
8.2.4 Rörelsefrihet och stödbehov
Miljöer på gård och i skog beskriver arbetslagen i den här studien erbjuder större möjligheter till rörelsefrihet än inomhusmiljöer. I tidigare forskning och litteratur framgår att det är positivt med möjlighet till rörelse för alla barns delaktighet (White, 2008; Bengtsson, 2015). Enligt White kan rörelse möjliggöra att barn som har svårigheter med koncentrationsförmåga kan vara fokuserade längre stunder. Effekten blir enligt Bengtsson och White att barnen hamnar i färre konflikter. Grovmotoriska aktiviteter påtalar Klein, Cook och Richardson-Gibbs (2001) som extra viktigt för barn i behov av särskilt stöd. I den här studien
framkommer det inte lika entydigt att rörelse är extra gynnsamt för barn i behov av särskilt stöd, men det framkommer att rörelselek så som cykling och jage är aktiviteter som barn i behov av särskilt stöd deltar i tillsammans med andra barn. Cykling och jage kan enligt vår mening vara ett val som barnen gör för att de har behov av rörelse. Samtidigt kan valet av aktivitet bero på att de sociala samspelsreglerna är lättare att tolka i den typen av aktiviteter. De sociala samspelsreglerna är kontextbundna och samspelet är beroende av barnets
möjligheter till kommunikation (Lillvist, 2014). Forskaren Mårtensson (2004) menar att det ute uppstår ett sammanhang som ger behov av en mer icke-verbal kommunikation. Utemiljön kan enligt vår tolkning bli en miljö som främjar delaktighet på ett annat sätt än inomhus då andra lekar och aktiviteter uppstår vid utevistelsen.
I den här studien framkommer att arbetslagen upplever att ett hinder för alla barns delaktighet är den fysiska utformningen av förskolegården. Antalet barn som samtidigt är på gården upplever arbetslagen också kan påverka delaktigheten. Arbetslag i den här studien upplever att det kan uppstå behov i barngruppen när det vistas många barn på gården eller när
utformningen brister och att barn då blir sedda som barn i behov av särskilt stöd. De menar vidare att om förskolegårdens utformning sett annorlunda ut och färre möten i utemiljön hade skett hade behoven kunnat förebyggas. Både Nilholm (2012) och Skolverket (2017) lyfter fram att ett barn kan anses vara i behov av särskilt stöd i en miljö men inte i en annan och att behoven inte ska ses som en egenskap, utan något som uppstår i relation till och i mötet med omgivningen. I vår studie framkommer att arbetslagen upplever att gårdsmiljön kan skapa behov, vilket enligt oss begränsar alla barns möjligheter till delaktighet.
Det framkommer i studiens resultat att arbetslag upplever skogen som en god lärmiljö och att de efterfrågar mer naturmaterial och inslag av skogskaraktär på förskolornas gårdar. Arbetslag i den här studien ser denna variation av utbud som berikande för alla barns möjlighet till delaktighet. Naturrika gårdar kan enligt flera forskare öka möjligheterna för alla barn att delta i lek (Nedovic & Morrissey 2013, Grahn 2007, Björklid 2005; Mårtensson, 2004). Sandberg och Norling (2014) beskriver utelek i skog som något extra positivt för barn i behov av särskilt stöd. Författarna menar att barn i behov av stöd får sin motoriska träning i skogen på ett välfungerande sätt. Studiens resultat visar att arbetslag upplever att skogen ger möjligheter till motorisk träning. Samtidigt beskriver arbetslag att lekar i skogen är komplexa och är något kan hindra alla barns delaktighet i skogen. Arbetslag gav även exempel på barn som de
upplevde inte kunde följa med till skogen. När det inte skapas möjlighet för alla barn att delta i alla miljöer som resterande barngrupp deltar i så ställer vi oss frågande till om alla barn upplever sig vara helt inkluderade i förskolans verksamhet. Om barn i behov av särskilt stöd kan delta i skogsaktiviteter eller inte tror vi troligtvis beror på hur skogsvistelsen utformas. I vilka konstellationer skogsvistelsen sker och vad barn förväntas göra i skogen. Vi anser alltså att det finns flera faktorer som avgör om det är extra positivt för barn i behov av särskilt stöd att vistas i skogen eller inte. Omgivnings krav och förväntningar är avgörande för om alla barn kan vara delaktiga i aktiviteter (Hejlskov Elvén och Edfelt, 2017).
Inspiration till att genomföra denna studie fick vi efter att ha läst Skolinspektionens (2016) granskning. Granskningen konstaterade att pedagogers förhållningssätt utomhus ofta är av övervakande karaktär. Vilket innebar att pedagoger till stor del gick in i aktiviteter när konflikter uppstod och i liten utsträckning var närvarande med barnen. Johansson (2011) och Mårtensson (2004) beskriver även de att pedagoger på förskolor är längre ifrån barnen ute än inne. Den tidigare granskningen och forskningen överensstämmer till stor del med hur arbetslagen i den här studien enligt vår analys verkar uppleva sitt förhållningssätt och arbete för barns delaktighet vid utevistelse. Förhoppningen är att den här studien kan bidra med att visa på möjligheter och hinder som möjliggör alla barns delaktighet ute. I den här studien framkommer hur arbetslag erfar och upplever den mer passiva och övervakande rollen, som arbetslagen upplever uppstår ute. Det framkommer att utemiljön är en miljö där barns lekar och aktiviteter skiljer sig åt jämfört med inomhus. Hur arbetslag upplever sig arbeta för alla barns delaktighet är enligt vår tolkning beroende av yttre ramar och av den fysiska miljön, men också av pedagogers förväntningar och förhållningssätt. I vår studie framkommer att pedagogers förhållningssätt sannolikt påverkar barn i behov av särskilts stöds delaktighet i utevistelsen. Delaktigheten i utemiljön kan enligt oss försvåras av att arbetslagen upplever miljön som friare och att de då upplever sig kunna vara längre ifrån barnen. Frihet i form av ökad möjlighet till rörelse för alla barn upplever arbetslagen som en möjlighet för alla barns delaktighet i förskolans verksamhet, vilket vi som genomfört den här studien också ser som en positiv sak vid utevistelse.
9 Specialpedagogiska implikationer och fortsatt forskning
I studiens resultat framgår att arbetslagens upplevda förhållningssätt och dess betydelse för alla barns delaktighet i utomhusmiljön varierar. Det framkommer också i studien att de
pedagogiska verksamheterna är mer planerade inomhus än utomhus. Arbetslagen upplever sig även i större utsträckning reflektera över förhållningssätt och undervisning i inomhusmiljön än i utomhusmiljön. I ett specialpedagogiskt perspektiv ser vi det som lika viktigt att alla barn får möjlighet till delaktighet utomhus. Vår studie indikerar att det i högre grad skulle kunna ske reflektioner kring utomhusmiljön och dess pedagogiska verksamhet. Specialpedagoger skulle genom handledning enligt oss kunna bidra till att pedagogers förhållningssätt och dess betydelse medvetandegörs i utomhusmiljön. Handledning från specialpedagoger skulle därmed kunna bidra till att ytterligare möjliggöra alla barns delaktighet i utevistelsen på förskolan.
Vi som författar detta examensarbete ser vår studie som en start på en möjlig större
forskningsstudie där flera metoder såsom observationer, intervjuer med barn och pedagoger, samt enkäter skulle kunna användas. En större studie skulle kunna ge en vidare och mer generaliserbar bild av alla barns möjlighet till delaktighet i förskolans utemiljö. I begreppet alla barn skulle då barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd innefattas. En ingång till forskning skulle kunna vara en jämförande studie mellan inom och utomhusmiljön gällande vilka möjligheter som alla barn ges till kommunikation och samspel.
Referenslista
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.
Back, C. & Berterö, C. (2014). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Bengtsson, J. (1999). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I J. Bengtsson (Red.). Med livsvärlden som grund. Bidrag till utvecklandet av livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, J. (2002). Introduktion. I A. Schütz. Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Bengtsson, J. (2015). Kunskap och kropp i skolan. I J. Bengtsson & I. Berndtsson (red.). Lärande ur ett livsvärldsperspektiv. Malmö: Gleerups.
Bengtsson, J. & Berndtsson, I. (2015). Elevers och lärares lärande i skolan - livsvärldsliga grunder. I J. Bengtsson & I. Berndtsson (red.). Lärande ur ett livsvärldsperspektiv. Malmö: Gleerups.
Berndtsson, I. (2015). Introduktion. I J. Bengtsson & I. Berndtsson (red.). Lärande ur ett livsvärldsperspektiv. Malmö: Gleerups.
Björck-Åkesson, E. (2014). Specialpedagogik i förskolan. I A. Sandberg (red.). Med sikte på förskolan- barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Forskning i fokus nr. 25. Kalmar: Myndigheten för skolutveckling.
Boverket. (2015). Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem,
förskolor, skolor eller liknande verksamhet. Hämtad 2018-01-30 från.
https://rinfo.boverket.se/FRI/PDF/BFS2015-1-FRI-1.pdf
Bredmar, A. (2105). Emotionell lyhördhet i lärares arbete. I J. Bengtsson & I. Berndtsson (red.). Lärande ur ett livsvärldsperspektiv. Malmö: Gleerups.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2008). Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö. I A. Sandberg (red.). Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B. (2014). Språkutveckling på olika villkor. I A. Sandberg (red.). Med sikte på förskolan- barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson A-K. & Sventelius E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Casey, T. (2007). Environments for outdoor play: A practical guide to making spaces for children. London: SAGE.
Dahlin- Ivanoff, S. (2015). Kapitel 6. Fokusgruppsdiskussioner. I G. Ahrne & P. Svensson (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Dahlin- Ivanoff, S. & Holmgren, K. (2017). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Engdahl, K. (2014). Förskolegården. En pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och inflytande. Umeå universitet. Institution för tillämpad utbildningsvetenskap. Umeå. Hämtad 2017-11-15, från.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:703394/FULLTEXT02
Eriksson, A. (2014). Barns delaktighet i förskolan. I A. Sandberg (red.), Med sikte på förskolan- barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Fangen, K. (2005). Deltagande observation. Stockholm: Liber.
Gerland, G. (2009a). Barn som har ett utagerande beteende. I G. Gerland & U. Aspeflo (red.). Se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling. Estland: Pavus.
Gerland, G. (2009b). Praktiska insatser. I G. Gerland & U. Aspeflo (red.), Se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling. Estland: Pavus.
Grahn, P. (2007). Barnet och naturen. I L. Dahlgren, S. Sjölander, J. Strid & A. Szczepanski (red.). Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö. Lund:
Studentlitteratur.
Granberg, A. (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. Göteborg: Multicare
Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. Malmö: Liber
Hammarberg, T.(2006). Mänskliga rättigheter: konvention om barnets rättigheter. ( Ny, rev.uppl.) Stockholm: Utrikesdepartementet. Hämtad 2018-03-01 från:
http://www.regeringen.se/49b74d/contentassets/73a236aad23d48149f156d85b7021e55/ud -info---skrift-manskliga-rattigheter.-konventionen-om-barnets-rattigheter
Hejlskov Elvén B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Hejlskov Elvén, B. & Edfelt, D. (2017). Beteendeproblem i förskolan: om lågaffektivt bemötande. Stockholm: Natur & Kultur.
Johansson, E. (2011). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Stockholm: Skolverket (fritzes). Hämtad 2017-11-15, från:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok %2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2694.
Klein, M. D., Cook, R. E., & Richardson-Gibbs, A. M. (2001). Strategies for Including Children with Special Needs in Early Childhood Settings (E-book). Albany: Delmar Thomson Learning. Hämtad 2018- 02-17, från:
zEwX19BTg2?sid=b797369f-47e4-4a8e-b469-e6881be2c4a0@pdc-v-sessmgr01&vid=0&format=EB&rid=1
Kullenberg, T. (2015). Om bildning och ombildning i en föränderlig värld. I J. Bengtsson & I. Berndtsson (red.). Lärande ur ett livsvärldsperspektiv. Malmö: Gleerups.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lillvist, A. (2014). Social kompetens och barn i behov av särskilt stöd. I A. Sandberg (red.). Med sikte på förskolan- barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, G. (2013). Who should do what to whom? Occupational Groups’ Views on Special Needs. (dissertation series no. 22 2013). School of Education and Communication: Jönköping university. Hämtad 2017-12-01, från:
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:665062/FULLTEXT01.pdf
Little, H., Hansen Sandseter, E.& Wyver, S. (2012). Early Childhood Teachers´Beliefs about Childrens Risky Play in Australia and Norway. I Contemporary Issues in Early
Childhood. Volume 13 Number 4 2012. words.co.uk/CIEC.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola. -möte med det som inte anses LAGOM. Stockholm: Liber.
McClintic,S. & Petty K. (2015). Exploring Early Childhood Teachers` Beliefs and Practices About Preschool Outdoor Play: A Qualitative Study. Journal of Early Childhood Teacher Education, 36, 24-43 doi: 10.1080/10901027.2014.997844
Mohss, N. (2013). Specialpedagogik i förskolan – från medicinska diagnoser till
problemorienterat synsätt. Uppsala universitet. Masteruppsats. Hämtad 2018-01-26 från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:627765/FULLTEXT01.pdf
Mohss, N. (2014). Specialpedagogik i förskolan-ett problemorienterat synsätt. I M.
Sandström, L. Nilsson & J. Stier (Red.). Inkludering-möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Mårtensson, F. (2004). Landskapet i leken - en studie av utomhuslek på förskolegården. Diss. Alnarp: Sveriges Lantbruks Universitet. Hämtad 2018 -03 - 20 från
https://pub.epsilon.slu.se/803/1/Fredrika20050405.pdf
Nedovic, S. & Morrissey, A. (2013). Calm active and focused: Children´s responses to an organic outdoor learning environment. I Learning Environments Research 16, 281-295. Springer &Business Media B.V.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 10, nr. 2, s.124 – 138, ISSN 1401 – 6788. Hämtad från 18- 01- 31
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/8031/7080
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter. - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet. Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Malmö studies in educational sciences no 63, doctoral dissertation in education. Malmö högskola. Malmö: Holmbergs. Hämtad 2017-11-10, från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:445488/FULLTEXT01
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Kapitel 15. Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Sandberg, A. & Norling, M. (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I A.
Sandberg (red.). Med sikte på förskolan- barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. Schütz, A. (2002). Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Stockholm: Näringsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. diarienummer 2015:5671. Hämtad 2017-10-27, från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalit etsgranskningar/2016/forskolan-ped-uppdrag/rapport-forskolans-pedagogiska-uppdrag.pdf
Skolinspektionen. (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. Hämtad 2017-11-23, från:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/sarskilt-stod-forskola/
Skolverket. (2013). Förskolans och skolans värdegrund – förhållningssätt, verktyg, metoder. Reviderad 2013. Hämtad 2017-03-10, från:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=2579
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2016. Hämtad 2017-10-27, från:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok %2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2442
Skolverket. (2017). Skolverkets allmänna råd med kommentarer måluppfyllelse i förskolan. Hämtad 2017-11-23, från: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fs kolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3749.pdf%3Fk%3D3749
Socialstyrelsen (1987). Pedagogiskt program för förskola. Hämtad 2018-02-10, från:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30947
Socialstyrelsen. (2003).Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa – ICF Hämtad 2018-03-01 från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-1
Sommer, D. (2009). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Liber. SOU 1972:26. Förskolan del 1. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning.
Stockholm: Göteborgs Offsettryckeri AB. Hämtad 2018-01-15, från:
SOU 1972:27. Förskolan del 2. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Göteborgs Offsettryckeri AB. Hämtad 2018-01-15, från:
http://weburn.kb.se/metadata/565/SOU_260565.htm
SOU 1997:157. Att erövra omvärlden - Förslag till läroplan för förskolan. Hämtad 2018-02-15, från: www.skolverket.se/remisser?id=1997:2637
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Akademin. (2009). Svensk ordbok. Hämtad:
https://svenska.se/tre/?sok=f%C3%B6rh%C3%A5llningss%C3%A4tt&pz=2
Tallberg Broman, I. (1995). Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur. Unesco. (2006). Salamancadeklarationen. Hämtad 2018-02-26, från
http://www.unesco.se/?infomat=salamanca-deklarationen
Unicef. (1989). Barnkonventionen. Hämtad 2018-02-22, från
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Hämtad 2017-10-15, från
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
White, J. (2008). Playing and learning outdoors: Making provision for high-quality experiences in the outdoor environment. London: Routledge
Bilaga 1
1.e novemberHej!
Vi håller nu på att färdigställa vårt examensarbete i det specialpedagogiska programmet på Göteborgs universitet. Vår förhoppning är att du har ett arbetslag med 3-6 deltagare som är intresserade av att delta i vår undersökning. Undersökningen kommer att handla om
utevistelsen på förskolan för barn i behov av särskilt stöd (det kan handla om barn i “gråzonen” eller med uttalad diagnos).
Vi har tänkt att genomföra undersökningen genom fokusgruppssamtal.
Fokusgruppsintervju innebär att deltagarna i ungefär en timme samtalar kring ett visst ämne. Vi erbjuder arbetslagen att tillsammans reflektera och utbyta erfarenheter kring utevistelsen för alla barns delaktighet. Arbetslagen får möjlighet att berikas av
varandras olika strategier och förhållningssätt.
Vi vill träffa gruppen vid ett tillfälle och önskar då en samtalstid på 1 timma. Samtalen kan vi leda under för verksamheten lämplig tidpunkt vecka X, X, X med fördel under vecka X eller X. Exakt tidpunkt kan vi komma överens med berört intresserat arbetslag om.
Materialet från samtalen kommer användas i vårt examensarbete och följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer och dess krav på konfidentialitet. Varken kommun, område, förskolors/ hemvist/avdelningsnamn eller deltagares namn kommer att nämnas. Givetvis får ni ta del av examensarbetet om ni eller arbetslagen önskar.
Vi hoppas ni har ett arbetslag, som önskar delta och önskar svar från er angående om ni önskar delta eller ej senast XXX , önskvärt är att kontaktuppgift till berörda arbetslag framkommer.
Med vänliga hälsningar
Bilaga 2
GÖTEBORGS UNIVERSITET 2018 01 10
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Till arbetslag - information kring studien
Vi heter Therese Sellvén och Viktoria Luvö. I botten är vi förskollärare och studerar nu sista terminen på Specialpedagogiska programmet på Göteborgs Universitet. Vi skriver under vårterminen examensuppsats och vårt övergripande syfte är att undersöka tre arbetslags erfarenheter och reflektioner kring att arbeta med barn i behov av särskilt stöd i förskolans utemiljö.
Studien är tänkt att genomföras genom fokusgruppssamtal, vilket innebär att ni tillsammans samtalar kring era erfarenheter och upplevelser av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd i förskolans utemiljö. Samtalet kommer att pågå i en timma.
I vår studie definierar vi barn i behov av särskilt stöd som att det kan vara såväl barn som har diagnos eller barn som befinner sig i “gråzonen”, dvs. barn som man anser behöver stöd i kortare eller längre period.
Vi kommer att spela in samtalet. Vårt insamlade material kommer lösenordskyddas fram till dess att studien är avslutad och därefter kommer transkriberat material och inspelningar raderas. Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket innebär att ni måste ge ert samtycke till att delta i vår studie, ni har rätt att avbryta ert deltagande och allt kommer att behandlas konfidentiellt. Studien kommer att utmynna i en magisteruppsats i
specialpedagogik. Om ni vill läsa vår färdiga studie kan ni meddela oss, så mailar vi den då den är klar.
Om ni vill oss något innan vi ses för fokusgruppsintervju kan ni nå oss på mail eller telefon. Therese Sellvén: xxxxx
Viktoria Luvö: xxxxx Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Therese och Viktoria
Bilaga 3
Inledning:Tidsram, temat, intervjuaren och dess roll, alla komma till tals (samtalsrundor - pass), åhörare och dess roll, avrundning 5 minuter. Påminn om konfidentialitet (Det som sägs stannar i rummet.). Kort om syftet och användandet av studien.
Vi är intresserad av era upplevelser och erfarenheter. Inga svar är rätt eller fel. Kort presentation av arbetslaget förskollärare/barnskötare/yrkesår.
Hur utnyttjar ni utemiljön i er verksamhet? Är det något särskilt av förskolans strävansmål ni fokuserar i utemiljön? Vad tänker ni kring begreppet barn i behov av särskilt stöd?
Tänk på ett barn som ni har nu eller gemensamt har haft som ni anser är i behov av särskilt stöd och berätta om det barnets utevistelse.
Bolla tankar, vidga tankar i gruppen : hur upplevde du det? hur upplevde ni andra det?
vision- hur skulle ni önska att det såg ut?
Hur upplever ni att den fysiska miljöns utformning i utemiljön påverkar utevistelsen? skillnader inne o ute: Ger ni samma slags stöd inne som ute?
Hur upplevs insynen på gården?
Kontrollera tolkningar: -menar du….? förstår jag dig rätt nu? Uppfattade jag dig rätt…? Avslutning: Nu är det endast 5 minuter kvar och vi ska ha en avslutande runda där ni får berätta kort hur ni har upplevt detta samtal. Är det någon som vill tillägga något?