Rörflensbriketter i små och mellanstora förbränningsanläggningar

Det finns idag inga kommersiella värmeanläggningar för rörflensbriketter. En anläggning på ca 60 kW är dock under uppbyggnad i Glommersträsk utanför Arvidsjaur. Rörflensbriketter tillverkade från närliggande odlingar ska från och med i hösten 2010 värma ett hyreshus i Glommersträsk. Anläggningen kommer att drivas av Glommers Miljöenergi AB som kommer att sälja färdig värme från rörflen till Arvidsjaurhem AB.

Ytterligare en anläggning är under planering i Öknaskolan utanför Nyköping där nuvarande pannanläggning kommer att bytas ut sommaren 2011 till en panna för rörflensbriketter. Anläggningen kommer att drivas av TCG AB som kommer att sälja färdig värme från rörflen till skolan som ägs av Landstinget.

Vid Bränsletekniskt centrum (BTC), Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå har rörflensbriketter försett omgivande byggnader med värme i flera år. I anläggningen finns två pannor (ÖkoTherm) med effekterna 150 respektive 600 kW. Förbränning av briketter har skett framför allt i den större pannan, eftersom matningsutrustningen till den mindre pannan är något underdimensionerad för briketthantering.

Värmeproduktion från egenproducerade rörflensbriketter i en kommersiell

värmeanläggning, som är fallet på BTC i Umeå och de planerade anläggningarna i Glommersträsk och Öknaskolan, är ett fullt fungerande koncept. Det bör dock poängteras att förbränningsutrustningen som planeras att installeras i dessa

anläggningar och utrustningen på BTC redan från början väljs/valdes för att kunna hantera ett askrikt bränsle. En panna som kan hantera bränslen med högre

askhalter är en förutsättning för att briketter från rörflen skall kunna användas som bränsle till 100 % i mindre och mellanstora panncentraler. Alternativet är att blanda in en viss andel (exempelvis 20 %) i befintliga anläggningar för

trädbränsle, men som resultaten från Öknaskolan visade så krävs ofta justeringar i större och mindre grad även vid en liten inblandningsgrad. Beroende på

pannanläggningens nuvarande skick krävs åtgärder som justering av förbränningen, byte av vissa komponenter och byte av hela system som exempelvis asksystemet. Att blanda råvaror påverkar askkemin och även om askvolymerna blir mindre genom att mixa rörflen och träråvara kan

sintringstendenserna öka (se stycke 2.1).

Befintliga mindre och mellanstora värmeanläggningar som kan bli aktuella för rörflensbriketter använder idag i huvudsak bränslen som pellets, stamvedsflis, grotflis och briketter. 2006 producerades 279 000 ton träbriketter i Sverige. Enligt Karlhager (2008) används ca 80 % av de träbriketter som produceras i

anläggningar >2MW, 16 % i anläggningar mellan 50 kW-2 MW och resterande i anläggningar <50 kW. Detta är en fördelning som överrensstämmer med en pågående studie av Jonsson m.fl. (2010). Som framgår av figur 20 används en stor del av producerade briketter i stora fjärrvärmeanläggningar varav ca en tredjedel av de producerade briketterna används i en stor fjärrvärmeanläggning för

Figur 20. Användning av träbriketter i (andel tillfört bränsle) i olika anläggningsstorlekar (Jonsson m.fl. (2010) och Karlhager (2008).

Utöver befintliga värmeanläggningar för briketter finns potential att använda rörflensbriketter i värmeanläggningar för pellets och spannmål, bränslen som framförallt dominerar i effektområdet < 500 kW (Jonsson m.fl., 2010). Att ta in briketter i dessa anläggningar kräver oftast en större ombyggnad då även lagersystem och inmatningssystem utöver asksystemet måste dimensioners för rörflensbriketter.

En viss inblandning av rörflensbriketter i flisanläggningar kan också vara aktuell. Stamvedsflis är idag det näst vanligaste tillförda bränslet efter pellets i

förbränningsanläggningar < 5 MW (Jonsson m.fl. 2010). Eskilstuna Energi & Miljö har bl.a. gjort tester att blanda in ca 17 respektive 33 volym-%

rörflensbriketter i en 4 MW anläggning för grotflis (Todorovic mfl, 2007).

Svårigheten med att blanda rörflensbriketter med flis är att det är två material med helt olika fysikaliska egenskaper som volymvikt, bitstorlek, rinnbarhet samt fukthalt vilket kan ställa till problem i bränslelagret och matningssystem då bränslet lätt kan skikta eller hänga sig.

Förbränningsteknik som är typisk i mindre och mellanstora värmeanläggningar är olika typer av rosterpannor för trädbränsle med fast eller rörligt roster samt plant eller lutande roster. Fasta roster används för småskaliga applikationer, men i allt mindre omfattning i moderna förbränningsanläggningar. Av de rosterpannor >500 kW som är i drift idag är 85 % rörliga (Jonsson m.fl. 2010).

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 Fjärrvärme >10 MW Större närvärmecentral >5MW Mellanstor närvärmecentral 300kW-5 MW Mindre närvärmecentral < 500 kW %

42

5.1

Användning av rörflenbriketter från Låttra

Gård-potentiella anläggningar och ekonomiska

förutsättningar

I en tidigare studie har kostnaden för att brikettera rörflen i anläggningen vid Låttra Gård tagits fram (Paulrud m.fl., 2009). Med en färdigutvecklad optimal produktionskedja för rörflen kostar det ca 1240 kr/ton att producera

rörflensbriketter på Låttra Gård, från odling till färdig brikett (gårdsstöd och vallstöd är ej inkluderat). Priset för träbriketter till närvärmecentraler i området ligger idag (2010) på ca 1490 kr/ton (317 kr/MWh) från gården. Rörflen med en askhalt på ca 6 % har 10 % lägre värmevärde än träbriketter vilket motsvarar ett pris på ca 1340 kr/ton från gården.

Eftersom rörflen är ett askrikt bränsle kan underhållskostnaderna för värmeanläggningen öka något vid byte från trädbränsle till rörflen även om värmeanläggningen är anpassad för ett askrikare bränsle. En högre askhalt

resulterar bl. a. i tätare sotningsintervall och tömning av askcontainers mm. För en närvärmeanläggning på 500 kW som Öknaskolan skulle en ökad drift och

underhållskostnad med 20 % motsvara en extrakostnad på ca 100 kr/ton bränsle, vilket skulle innebära en betalningsvilja för rörflensbriketterna på ca 1240 kr/ton i dagsläget för att hamna på samma ekonomi som vid användning av träbriketter. Inom en 10 mils radie från Låttra Gård finns utöver Öknaskolan idag ett 20-tal värmeanläggningar för pellets och spannmål i effektklassen 80-700 kW. Förbränningstekniken i flertalet av dessa anläggningar är samma typ av teknik som anläggningen i Hemmingsmark. För att Låttra gård ska kunna leverera rörflensbriketter till dessa anläggningar krävs ombyggnad av bl.a.

askutmatningssystemet eller byte av brännaren. Dessutom krävs ombyggnad av inmatningssystemet och bränslelagret som idag är anpassat för pellets och spannmål.

Utöver dessa anläggningar finns även anläggningar med förbränningsteknik från danska Reka, en panna med rörligt roster för spannmål, halmpellets och

jordbruksavrens enligt tillverkaren. För att kunna ta in rörflensbriketter i dessa anläggningar krävs som ovan ombyggnad av inmatningssystemet och

bränslelagret som idag är anpassat för pellets och spannmål. I Sverige har inga dokumenterade tester hittats angående huruvida förbränningstekniken fungerar för rörflen. Utöver värmeanläggningar för torra bränslen finns ett antal anläggningar för flis. Låttra Gård har tidigare bl. a. levererat rörflensbriketter till Eskilstuna Energi och Miljö för inblandning i en fliseldad anläggning.