RÖRLIG BILD

Mobbning har en lång historik medan näthat har en kortare i och med IT-revolutionens utveckling, och sätten för att uppmärksamma problemen har varierat genom åren. Kampanjer, föreläsningar, anti-mobbningsorganisationer, etc. är några exempel på hur mobbning och näthat har uppmärksammats.

Spelfilm, kortfilm och reklamfilm går under kategorin rörlig bild och de utvalda materialet för denna undersökning går under den falangen. Rörlig bild har fördelen att man använder fler utav sina sinnen och därmed blir man mer koncentrerad, ockuperad och fokuserad på det man ser. En film kan fånga människors intressen med dramaturgi, effekter, igenkänning, färg, musik etc. En text eller föreläsning har inte de verktygen men kan förmedla samma budskap och information. Dock blir resultatet av intaget hos lyssnarna och läsarna inte densamma enligt våra informanter, då de anser att det blir upprepningar av den kunskap de redan besitter.

Man tar mycket lättare till sig av att få titta och höra på något samtidigt än att exempelvis lyssna på en föreläsning som ofta kan bli tråkig och stel. (Informant G)

Den borde visas för skolklasser i utbildningssyfte. (Informant A)

Alla informanter har varit överens om att rörligbild är ett effektivt sätt att belysa ämnet näthat på och att det kan vara ett utbildningsverktyg för framtiden som skolan kan applicera i sin

41 läroplan. Detta på grund av att man kan närma sig ämnet med olika verktyg som en text och en föreläsning inte kan använda sig utav. Dessa verktyg kan vara att man kombinerar ljud och bild så att man använder sig av två sinnen, samt effekter och färg som skapar känslor där betraktaren kan känna större igenkänning. Ett exempel från filmen är en scen vid caféet när Morgan skriker ut att han hatar Millan så trappas musiken på och blir allt hårdare samt att kameravinklarna blir ur fokus så att man får känslan av att ens blick flackar.

Vi kan då tolka detta som något oroligt men även hatiskt med hjälp utav de förkunskaper och fördomar vi besitter och på grund av detta blir det mer effektfullt att titta på en film eftersom en text måste vara av hög kvalitet för att läsaren ska få likande uppfattningar och intryck. Det är även lättare att få åskådare att hålla med innebörden genom film då producenter kan vinkla handlingen så att betraktaren uppfattar filmen på de sätt producenten vill.

7.2.7 SAMMANFATTNING

Efter att alla informanterna hade sett filmen kunde man kategorisera in dem i tre grupper. De som endast fokuserade på ytligheterna, de som kollade djupet men inte kunde se kopplingen till näthat och till sist de informanter som också kollade på djupet i filmen men i jämförelse med förra gruppen såg de kopplingen till näthat. Att de har avkodat filmen olika kan bero på att alla har olika bakgrunder samt intressen och på grund av det ser olika mönster.

Att bakgrund och intressen har en stor påverkan på hur man tolkar kortfilmen är en självklarhet. Beroende på vad för diskurser man har kännedom om uppfattar man kortfilmens budskap och betydelser olika (Hammarén & Johansson, 2011). Informanternas erfarenheter och bakgrunder är på grund av det något utav det viktigaste i analysresultatet, då det är de som har påverkat alla svar mer eller mindre. Informanterna har använt sig utav sina olika diskurskunskaper för att kunna få fram de olika symbolernas betydelser och sätta samman dem till ett mönster som klargör näthat.

Informanterna har tolkat kortfilmen olika eftersom människor sällan har samma bakgrunder. Eftersom att en text kan tolkas på så många olika sätt har även uppfattningen på denna film varit olika som redan tidigare nämnt (Ekström & Larsson, 2010). De informanterna som kollade på filmen mer ytligt hade i de flesta fallen en så kallad förhandlande tolkning eftersom de ifrågasätter kortfilmen till en viss del på grund av att de inte har tittat på detaljerna, och på

42 grund av de inte förstår kortfilmens helhet. Men i slutändan ändå accepterar materialet och den rådande ideologin i den.

Medan informanterna som har sett djupet men som har koncentrerat sig på andra detaljer har därmed inte uppfattat näthat som huvudsyftet. De har gjort en oppositionell tolkning, vilket innebär att åskådaren förstår the preferred meaning men nekar den, genom att inte godta den dominerande ideologin. Dessa informanter ser och förstår innebörden av inkodningen och att det handlar om näthat (Ekström & Larsson, 2010). Men eftersom att andra diskurser tilltalade dem mer fick de andra mönster och uppfattningar, och därför anser de att den dominerande ideologin i kortfilmen är felaktig (Lindgren, 2009).

Alla informanter har varit överens om att rörlig bild är ett effektivt sätt att belysa ämnet på. Detta på grund av att man kan närma sig ämnet med olika verktyg som en text eller en föreläsning inte kan använda sig utav. Dessa verktyg kan vara att man kombinerar ljud och bild så att man använder sig av två sinnen, samt effekter och färg som skapar känslor där betraktaren kan känna större igenkänning. Därmed blir det mer effektfullt att titta på en film eftersom en text måste vara av hög kvalitet för att läsaren ska få likartade känslor och intryck som de fick av att titta på filmen. Det är även lättare att få åskådare att hålla med innebörden genom film då det är fler lager och därför fler igenkänningsfaktorer.

Det framträder tydligt i intervjuanalysen att vi lever i ett samhälle där sociala medier har blivit en del utav dagens ideologi. Genom att intervjupersonerna direkt såg att det var internetspråk och medgav att näthat är en del av ett samhällsproblem idag. På grund av att sociala medier är en del av dagens ideologi blir även näthat en slags hegemoni. Men eftersom att det finns många som jobbar emot näthat som denna film är det ett bevis på att hegemonin är ostabil, och att kortfilmen precis som sina tittare har en hegemoniskstrid emot näthat (Winther Jörgensen & Philips 2000). Alla informanter håller med om att det är fel med näthat och därmed har producenterna lyckats med sin produktion.

43