Intervju referenser
1. Karlsson; Företag X, fysisk intervju, 2017-04-25.
2. Lindberg; Företag X, fysisk intervju, 2017-04-25.
3. Rhawi; Lernia, fysisk intervju, 2017-04-17.
4. Danielsson; Lernia, fysisk intervju, 2017-04-19.
5. Malik; Uniflex, fysisk intervju, 2017-04-27.
6. Holm; Uniflex, fysisk intervju, 2017- 05-01.
7. Svensson; Isaksson Rekrytering & Bemanning, fysisk intervju, 2017-05-05.
8. Fransson; Rekryteringsgruppen - Rekrytering och bemanning, fysisk intervju, 2017-05-01.
9. Borg; Rekryteringsgruppen- Rekrytering och bemanning, fysisk intervju, 2017-05-01.
10. Eliasson; Wells rekrytering, fysisk intervju, 2017-04-18.
11. Björklund; Roi Rekrytering, fysisk intervju, 2017-05-05.
Skrivna referenser
Ahrnborg Swenson, S. (1997). Rekrytering i fokus: konsten att välja nya medarbetare.
Stockholm: Svenska förl.
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015a). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. I Ahrne, G., &
Svensson, P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Malmö: Liber, pp. 8-16.
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015b). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G.,
& Svensson, P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Malmö: Liber, pp. 17-31.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2009). Reflexive Methodology: New Vistas for Qualitative Research. 2. uppl. United Kingdom: SAGE Publications.
66
Andersen, I. (2012). Den uppenbara verkligheten: om kunskapsproduktion i samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, B. (u.å.). Vändning för bemanningsbranschen. Hämtad 2017-03-22 från, http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=465142
Andersson, G., Hallén, N., & Smith, P. J. (2016). Rekrytering och urval: teori och praktik. 1.
uppl. Lund: Studentlitteratur.
Arbetsförmedlingen (2017). HR-Support till internationellt företag inom telecom. Hämtad 2017-04-03 från,
https://www.arbetsformedlingen.se/Tjanster/Arbetssokande/Platsbanken#/annonser/7133929
Armstrong, M. (2009). Armstrong's handbook of human resource management practice [Elektronisk resurs]. 11. uppl. London: Kogan Page.
Baran, M., & Klos, M. (2014). COMPETENCY MODELS AND THE GENERATIONAL DIVERSITY OF A COMPANY WORKFORCE. Economics & Sociology, 7(2), 209-217.
Bergström, O. (1998). Att passa in - Rekryteringsarbete i ett kunskapsintensivt företag.
Göteborg: BAS.
Bergström, O., Håkansson, K., Isidorsson, T., & Walter, L. (2007). Den nya
arbetsmarknaden. Bemanningsbranschens etablering i Sverige. Lund: Academica Adacta.
Björkmo, M. (2008). Att rekrytera styrelser till börsbolag: om arbetet i valberedningar. 1.
uppl. Stockholm: SNS förlag.
Breaugh, J. A., & Starke, M. (2000). Research on employee recruitment: So many studies, so many remaining questions. Journal of Management, 26(3), 405-434.
67
Brown, P., Hesketh, A., & Williams, S. (2003). Employability in a Knowledge-driven Economy. Journal of Education and Work, 16(2), 107-126.
Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1. uppl. Malmö:
Liber ekonomi.
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. uppl. Stockholm:
Liber.
Cook, M. (2004). Personnel selection: adding value through people. 4. uppl. Chichester: J.
Wiley.
Cooper, D., Robertson, I. T., & Tinline, G. (2003). Recruitment and selection: A Framework for Success. [New ed.]. Australia: Thomson.
Creswell, J. W. (2007). Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing Among 5 Approaches. 3. uppl. London: SAGE Publications.
Czarniawska, B. (2007). Complex Organizations Still Complex. International Public Management Journal, 10(2), 137-151.
Czarniawska, B., & Joerges, B. (1996). Travels of ideas. I Czarniawska, B., & Sevón, G.
(red.) Translating organizational change. Berlin: Walter de Gruyter & Co, pp. 1-36.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2010). Good Research Guide: For Small-scale Social Research Projects. 4.
uppl. Berkshire: Open University Press.
68
Dilley, P. (2000). Conducting successful interviews: Tips for intrepid research. Theory into Practice, 39(3), 131-137.
Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori : Idéer, moden, förändring. 1. uppl.
Malmö: Liber.
Fahlke, C., & Johansson, P. M. (2008). Personlighetspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Forsman, B. (1997). Forskningsetik: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Forsyth, D. (2013). Group dynamics. 6. uppl. Belmont, California: Wadsworth.
Ghauri, P., & Grønhaug, K. (2010). Research Methods in Business Studies. 4. uppl. Harlow:
Pearson Education.
Gillham, Bill (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Ginsberg, A. (1988). Measuring and Modelling Changes in Strategy: Theoretical Foundations and Empirical Directions, 9(6), 559-575.
Granberg, O. (2011). Personaladministration, HRM och organisationsutveckling. 8. uppl.
Stockholm: Natur och Kultur.
Hallén, N. (2005). Rekrytera rätt: intervjuteknik och urval. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi.
Hammer & Hanborg. (u.å.). Kravprofil. Hämtad 2017-05-02 från,
69 http://hammerhanborg.com/for-kunder/kravprofil/#!/
Hansen, M. K., Perry, L. T., & Reese, C. S. (2004). A Bayesian Operationalization of The Resource - Based View. Strategic Management Journal, 25(1), 1279-1295.
Hedman, E. (2016, 16 juli). Vad är skillnaden mellan rekrytering och bemanning?
[blogginlägg]. Hämtad 2017-05-02 från, http://blogg.randstad.se/vad-ar-skillnaden-mellan-rekrytering-och-bemanning
Illeris, K. (2013). Kompetens: [vad, varför, hur]. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Irving, K. (2004). Att anställa rätt. Stockholm: Kommentus Förlag.
Jacob, S. A., & Furgerson, S. P. (2012). Writing Interview Protocols and Conducting Interviews: Tips for Students New to the Field of Qualitative Research. The Qualitative Report, 17(6), 1-10.
Jacobsen, D., & Thorsvik, J. (2013). Hur moderna organisationer fungerar. Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, R. (2002). Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen. Lund:
Studentlitteratur.
Kahlke, E., & Schmidt, V. (2002). Arbetsanalys och personbedömning- att öka träffsäkerheten vid urval och rekrytering. Lund: Studentlitteratur.
Kantor, J. (2006, 16 mars). Handbok i konsten att vara social. Dagens nyheter. Hämtad 2017-04-04 från, http://www.dn.se/insidan/handbok-i-konsten-att-vara-social/
Karlsson, P. (2016, mars) Rekryteringsenkäten 2016. Svenskt näringsliv. Hämtad 2017-04-30
70 från,
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapport
er/rekryteringsenkaten-2016pdf_642897.html/BINARY/Rekryteringsenk%C3%A4ten%202016.pdf
Kaufmann, G., & Kaufmann, A. (2005). Psykologi i organisation och ledning. Lund:
Studentlitteratur.
Kinnunen, T., & Parviainen, J. (2016). Feeling the Right Personality. Recruitment
Consultants' Affective Decision Making in Interviews With Employee Candidates. Nordic Journal of Working Life Studies, 6(3), 5-21.
Kihlgren, J. (2014, 11 april). Skapa kravprofilen. Hämtad: 2017-04-15 från, https://www.ledarna.se/Chefsguider/chefen-som-rekryterare1/kravprofilen/skapa-kravprofilen/
Klingberg, M. (u.å). Rätt kravprofil är grunden för en framgångsrik rekrytering. Hämtad 2017-03-30 från, http://peaksearch.se/ratt-kravprofil-ar-grunden-for-en-framgangsrik-rekrytering/
Knocke, W., Drejhammar, I-B., Gonäs, L., & Isaksson, K. (2003). Retorik och praktik i rekryteringsprocessen. 1. uppl. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Kumar, R. (2014). Research methodology: A step-by-step guide for beginners. 4. uppl.
Thousand Oaks, Kalifornien: SAGE Publications.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2012). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB.
Landy, F. J., & Conte, J. M. (2010). Work in the 21st century: an introduction to industrial
71
and organizational psychology. 3. uppl. Malden: Wiley-Blackwell.
Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen - grundläggande metodik och typiska problem. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Latour, B. (1986). The powers of association. I Law, J. (red.). Power, Action and Belief: A new sociology of knowledge?. London: Routledge & Kegan Paul.
Lindelöw Danielsson, M. (2003). Kompetensbaserad rekrytering, intervjuteknik och testning.
1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Lindelöw Danielsson, M. (2010). Kompetensbaserad rekrytering, intervjuteknik och testning.
[Elektronisk resurs]. Stockholm: Natur & Kultur.
Lindelöw, M. (2016). Kompetensbaserad personalstrategi: hur du tar reda på vad organisationen behöver, bemannar den rätt och utvecklar den inför framtiden. 2. uppl.
Stockholm: Natur & Kultur.
Lindmark, A., & Önnevik, T. (2011). Human resource management: organisationens hjärta.
2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Littorin, P. (1994). Talangjakten - Handbok i strategisk rekrytering. Stockholm: Ekerlids Förlag AB.
Louw, G. (2013). Exploring recruitment and selection trends in the Eastern Cape. SA Journal of Human Resource Management, 11(1), 1-10.
Mabon, H. (2004). Arbetspsykologisk testning: om urvalsmetoder i arbetslivet. Stockholm:
Assessio.
72
Marklund, L. E. (2011, 7 december). Tuffa tider kräver god kommunikation. Hämtad 2017-05-03 från,
http://mediegruppen.com/arkiveradekronikor/19248.kronika-_tuffa_tider_kraver_kommunikation.html
Merriam, S. B. (2009). Qualitative Research: A Guide to Design and Implementation. 3. uppl.
San Francisco: Jossey-Bass.
Mlekov, K., & Widell, G. (2003). Hur möter vi mångfalden på arbetsplatsen?. Lund:
Studentlitteratur.
Nandorf, T. (2015, 27 november). Bemanningsbranschen fortsätter att växa. Dagens Nyheter.
Hämtad 2017-03-31 från, http://www.dn.se/ekonomi/bemanningsbranschen-fortsatter-att-vaxa/
Nilsson Fägerlind, G. (2004) Mångfald i praktiken - Handbok för verksamhetsutveckling.
Uppsala: Konsultförlaget, Uppsala Publishing House.
Patel, R., & Davidsson, B. (2000). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Pelled, L. H., Eisenhardt, K. M., & Xin, K. R. (1999). Exploring the black box: An analysis of work group diversity, conflict, and performance. Administrative Science Quarterly, 44(1), 1–
28.
Pervin, L. A., & John, O. P. (2000). Personality. Theory and research. 8 uppl. New York:
Wiley.
73
Rennstam, J. (2012). HRM-arbete. I Alvesson, M., & Sveningsson, S. (red.). Organisationer, ledning och processer. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, pp. 109-134.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G., & Svensson, P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Malmö: Liber, pp. 220-234.
Røvik, K. (2000). Moderna organisationer. Malmö: Liber
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2009). Research methods for business students [Elektronisk resurs]. 5 uppl. Harlow: Financial Times Prentice Hall.
Schein, E.H. (1999). Process consultation revisited: building the helping relationship.
Harlow: Addison-Wesley.
Stafsudd, A. (2003). Measuring the unobservable: Selecting which managers for higher hierarchical levels (Lund studies in economics and management, 74). Lund: Lund Business Press.
Svensson, P., & Starrin, B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Thambert, F. (2016, 22 februari). Thomas Franzén: Så är kravprofilen för Gunilla Herlitz efterträdare. Resumé. Hämtad 2017-03-31 från,
https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/02/22/tomas-franzen-sa-ar-kravprofilen-for-herlitz-eftertradare/
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
74
Turaga, R. (2016). Organizational Models of Effective Communication. IUP Journal of Soft Skills, 10(2), 56-65.
Valentine, B. (2001). The legitimate effort in research papers: Student commitment versus faculty expectations. Journal of Academic Librarianship, 27(2), 107-115.
Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur.
Wilson, V. (2016). Research Methods: Interviews. Evidence Based Library and Information Practice, 11(1), 47.
i
Bilaga 1- Informationsbrev
Hej,
Vi är tre studenter från Ekonomihögskolan i Kalmar, Emmie Svensson, Elin Erlandsson och Simon Thune. Vi håller för tillfället på att skriva vårt examensarbete inom Företagsekonomi med inriktning organisation och ledarskap. Syftet med uppsatsen är att genomföra en studie inom ämnet direktrekrytering för att undersöka den eventuella problematiken som finns med att definiera de personliga egenskaper som används i kravspecifikationer. Således kommer vi även att studera hur rekryteringskonsulter genom intervjuer eller andra hjälpmedel bedömer att kandidaten besitter dessa egenskaper.
Intresset för ämnet väcktes genom en gemensam fascination för rekryteringsbranschen. Vi har alla tre varit i kontakt med branschen i olika sammanhang, och kunnat förnimma att rekryteringskonsulter bland annat arbetar med att tolka och översätta begrepp i form av personliga egenskaper som ställs i kravspecifikationerna. Vi förstod att det bland annat är dessa begrepp som ska finnas till stöd för att kunna hitta den rätta medarbetaren till en tjänst. Vi ansåg denna upptäckt mycket intressant och valde därför att studera detta förhållande och fördjupa oss ytterligare i det.
Inför intervjun kommer vi författare på förhand att välja ut sex egenskaper som ofta krävs av kandidater och som vi tillsammans kommer att diskutera och analysera. Därefter får ni gärna berätta hur ni finner betydelsen bakom begreppen och hur ni skulle bedöma ifall en kandidat besitter dessa under en intervju. Vi skulle uppskatta om du, eller någon annan passande person på din arbetsplats vill och har möjlighet att delta i denna studie och hoppas därför att vi hör från er snart för att kunna planera in en tid för en intervju. Intervjun kommer att ha en varighet på cirka en timme och intervjufrågorna till intervjun, tillsammans med de valda egenskaperna kommer i förväg att skickas ut i förberedande syfte.
Vid eventuella frågor går det bra att kontakta oss via denna mejladress.
Vi önskar dig en fortsatt fin dag!
Med vänliga hälsningar, Emmie, Elin och Simon.
ii
1. Vad anser du att det innebär med att anställa ”rätt” medarbetare?
2. Hur går ert förarbete till med kundföretaget?
a. Brukar förarbetet skilja sig från olika fall eller är processen standardiserad?
b. Tycker du att processen fungerar bra? Varför/varför inte?
3. Vad är en kravspecifikation och hur utformas den?
a. Händer det att du ibland vänder dig till en annan kravspecifikation från en tidigare befattning i utformningen?
4. Vilken roll anser du att en kravspecifikation har vid en rekryteringsprocess?
5. Hur brukar kommunikationen se ut kring en kravspecifikation?
a. Vilken betydelse anser du att det har vid skapandet av en kravspecifikation?
6. Vad anser du att dålig kommunikation kan leda till i det sammanhanget?
7. Ger ni som rekryteringsföretag några riktlinjer för hur kundföretaget ska upprätta sin kravspecifikation och vad den ska innehålla?
a. Om ja, har du några exempel hur sådana riktlinjer kan se ut?
8. Förändras utformningen av en kravspecifikation efter bransch och marknad?
9. Vilka kvalifikationer anser du är viktiga att en kravspecifikation innehåller?
a. Finns det några specifika egenskaper du värderar högre än andra?
b. Vilka är de personliga egenskaperna du anser förekommer oftast i en kravspecifikation?
10. Anser du att det är svårt att definiera personliga egenskaper i en kravspecifikation?
a. Om ja, varför?
iii
11. Finns det personliga egenskaper som kan lämpa sig bättre för en rekrytering av kandidater till en specifik bransch?
12. Vilken koppling anser du det finns mellan personliga egenskaper och arbetsprestation?
13. Lägger du stor vikt vid användandet av personliga egenskaper i en kravspecifikation?
14. Hur går du tillväga för att tolka dessa personliga egenskaper?
a. Är vissa egenskaper mer komplexa att definiera än andra?
15. Hur bedömer ni att en person besitter de önskvärda egenskaperna?
a. Sker bedömningen under intervjun eller tar ni till andra instrument i er bedömning?
16. Vilken problematik anser du kan uppkomma av att det inte lagts tillräckligt med tid vid utförandet av en kravspecifikation?
17. Har du exempel på hur du gått tillväga när du erhållit en otillräcklig kravspecifikation?
18. Tror du det är vanligt att begreppen misstolka?
a. Om ja, vilka konsekvenser tror du det kan det få?
Diskussionsfrågor
Vi kommer nu att ta upp sex stycken egenskaper, som vi anser att det finns utrymme för att rekryterare definiera olika. Vi vill att du föreställer dig att dessa sex begrepp finns med i en kravspecifikation som du erhållit från ett kundföretag och berättar hur du skulle förhålla dig till egenskaperna; Flexibel, Mångsidig, Lagspelare, Framåt, Serviceminded och Skinn på näsan.