Alexanderson, K & Davidsson, P. (2016). Eleverna och internet. Internetstiftelsen i Sverige.
https://www.iis.se/?pdf-wrapper=1&pdf-file=eleverna_och_internet_2016.pdf
Appelgren, E, Leckner, S & Mejto, T. (2014). Mediekonsumentens medvetna och omedvetna val. En nyckel till morgondagens mediekonsumtion. Publicerad: NORDICOM Göteborgs universitet.
http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/publikationer-hela-pdf/mediesverige_2014.pdf
Backman Löfgrens, C. (2012). Att digitalisera det förflutna. Lunds universitet.
http://www.hist.lu.se/fihd/publikationer/Att%20digitalisera%20det%20förflutna.pdf
Carmines G, E & Zeller A, R. (1979). Reliability and validity assessment. Sage Publications, Inc.
http://www.uky.edu/~clthyn2/PS671/carmines_zeller_671.pdf
Ekström, M & Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Leth, G & Thurén, T. (2000). Källkritik för internet. Styrelsen för psykologiskt försvar.
(Nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).
https://www.msb.se/upload/produkter_tjanster/publikationer/spf/kallkritik_internet.pdf Oppenheim, A N. (1992). Questionnaire Design, Interviewing and Attitude Measurement.
London & New York: Pinter Publishers.
Strömbäck, J. (2015). Demokratin och det förändrade medielandskapet: Mot ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor? Stockholm: demokratiutredningen.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:803440/FULLTEXT01.pdf
Sundin, O. (2012). Att hantera kunskap och information i den digitala samtiden. Lund universitet.
https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/3342395/3632851.pdf
Thörnstrand, S & Kvamme, M. (2015). Sant eller falskt på sociala medier: En kvalitativ studie om unga vuxnas åsikter, beteenden och attityder kring källkritik och nyhetsspridning på Facebook. Karlstad universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:899784/FULLTEXT01.pdf
Thurén, T. (2013). Källkritik. Stockholm. Liber AB.
Van Dijck, J. (2013). Chapter 3. Facebook and the Imperative of Sharing. The Culture of Connectivity: A Critical History of Social Media. Oxford Scholarship Online.
https://www.luminpdf.com/viewer/bYDrAydatFSqcEmP7 13.3 Elektroniska källor
Jones, E. (2016). Internets filterbubblor kan öka polarisering. Dagens Nyheter.
http://www.dn.se/kultur-noje/internets-filterbubblor-kan-oka-polarisering/
Hämtad: 2016-12-13.
Mannerheim, F. (2010). Källkritik - ett självklart perspektiv i svenskundervisningen.
Skolverket.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/amne/sv/svenska-1.238062/svenskundervisningen-1.151298 Hämtad: 2016-12-10
Pehrson, L. (2013). Respekten har försvunnit. Sydsvenskan.
http://www.sydsvenskan.se/2013-10-16/respekten-har-forsvunnit Hämtad: 2017-01-02
Pålsson, S. (2015). Samtalsgoogla – ett stöd för källkritik. Skolverket.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/sa-arbetar-andra/samtliga/samtalsgoogla-ett-stod-for-kallkritik-1.229642 Hämtad: 2016-12-10
Strömbäck, J. (2015). DN-debatt: Därför måste vi tala mer om hur medierna utvecklas.
Dagens Nyheter.
http://www.dn.se/debatt/darfor-maste-vi-tala-mer-om-hur-medierna-utvecklas Hämtad: 2016-12-01
Sundberg, S. (2015). Filterbubblan sluter sig allt tätare om oss. Svenska dagbladet.
http://www.svd.se/filterbubblan-sluter-sig-allt-tatare-om-oss Hämtad: 2016-12-13
Svensson, A. (2014). Veckans nyord: ekokammare. Språktidningen.
http://spraktidningen.se/blogg/veckans-nyord-ekokammare Hämtad: 2016-12-13
Tsukayama, H. (2015). Facebook will start telling you when a story may be fake. The Washington Post.
https://www.washingtonpost.com/news/the-switch/wp/2016/12/15/facebook-will-start-telling-you-when-a-story-may-be-fake/?tid=sm_fb&utm_term=.0358dfefebff Hämtad: 2016-12-15
Wästberg, O. (2016). Unga måste få chans att lära sig källkritik. Svenska Dagbladet.
http://www.svd.se/unga-maste-fa-chans-att-lara-sig-kallkritik Hämtad: 2016-12-20.
13.4 Muntliga källor
Ross, S. (2016-10-19). Universitetslektor, fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms Universitet. Introduktion i SPSS, JMK.
14 BILAGOR
Tycker du att man kan lita på nyheter som sprids på Facebook?
- Ja, alltid
Om ja, ser du dig själv som källkritisk?
- Ja, alltid
Brukar du fundera på om en nyhet som spridits på Facebook är sann?
- Ja, alltid
- Ja, för det mesta - Ibland, ibland inte - Sällan
- Nej, aldrig
Påverkar avsändaren hur källkritisk du är till en nyhet? (med avsändare menas t.ex.
Aftonbladet, Dagens Nyheter etc.).
Brukar du kontrollera en nyhet som spridits på Facebook genom att jämföra med något annat nyhetsmedium?
- Ja, alltid
- Ja, för det mesta - Ibland, ibland inte - Sällan
- Nej, aldrig
Brukar du kontrollera en nyhet som spridits på Facebook genom att googla och söka i databaser, myndighetssidor eller liknande?
Tycker du att du har fått tillräckligt med utbildning i skolan till att vara källkritisk till information på internet och sociala medier?
- Ja
- Delvis, men skulle vilja ha mer utbildning - Nej
Tror du att mer utbildning och information i skolan om källkritiska metoder skulle få dig att vara mer källkritisk?
- Ja - Delvis - Nej
14.2 Cirkeldiagram
Nedan utgör mina enkätsvar i form av cirkeldiagram från Google Forms. Två frågor gick inte att bilägga pga. antalet inkomna svar, nämligen frågorna om respondenternas ålder samt vilken gymnasieskola de studerar på. För tydlighetens skull förklaras procentuppdelningen i diagrammen under dem.
66,4 % andelar är kvinnor, 31,8 % är män och 1,8 % svarade annat.
78,2 % varade ja, och 21,8 % svarade nej.
69,1 % svarade varje dag, 23,6 % svarade flera gånger i veckan.
33,6 % svarade varje dag, 25,5 % svarade flera gånger i veckan, 10,9 % svarade en gång i veckan, 22,7 % svarade sällan och 7,3 % svarade nej, aldrig.
58,2 % svarade ibland, ibland inte, 32,7 % svarade sällan.
22,7 % svarade ja, alltid, 42,7 % svarade ja, för det mesta, 30 % svarade ibland, ibland inte.
99,1 % svarade ja, 0,9 % svarade nej.
13,6 % svarade ja, alltid, 59,1 % svarade ja för det mesta, 19,1% svarade ibland, ibland inte.
6,3% svarade vara kritisk mot andra människor, 85,5 % svarade metodregler för att kontrollera fakta och 8,2% granskning av myndigheter och organisationer.
44,5% svarade ja, alltid, 46,4% svarade ja, för det mesta.
0,8 % svarade ja, alltid, 19,1 % svarade ja, för det mesta, 27,3 % svarade ibland, ibland inte, 35,5 % svarade sällan och 17,3 % svarade ja alltid.
1,8 % svarade ja, alltid, 24,4 % svarade ja, för det mesta 21,8 % svarade ibland, ibland inte, 25,5 % svarade sällan 26,4 % nej, aldrig.
75,5 % svarade ja, 18,2 % svarade delvis, men skulle vilja ha mer utbildning, 6,3 % svarade nej.
46,4 % svarade ja, 33,6 % svarade delvis och 20 % svarade nej.