6. SLUTSATS OCH REFLEKTION
6.2. R EFLEKTION OCH FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
Reflektioner som har gjorts är att resultatet inte är generaliserbart eftersom enbart två kommuner har undersökts i denna studie. Dock kan det antas att det ser lika ut i fler kommuner då de själva uppger att de jämför och tar efter hur andra kommuner gör. Utfallet av enkätundersökningen skulle kunna vara ren slump eftersom få respondenter svarat i förhållande till hur många enkäter som skickats ut. Av cirka 500 utskick återfick vi dryga 100 svar från de valda
intressentgrupperna. Särskilt inom intressentgruppen föreningar vilken hade lägst deltagande. Anledningen till att endast ha två medverkande kommuner i studien grundar sig på den tidsbegränsning som fanns för uppsatsen. Det hade varit önskvärt att ha med fler kommuner men med risk att det skulle bli för omfattande valde vi att endast ha med två stycken, med tanke på att det även tillkom en enkätstudie för vardera kommun. Det går även att reflektera över begreppsanvändningen, då kommunerna själva inte använder sig av de begrepp vi valt att använda i vår studie som exempelvis
”hållbarhetsredovisning”. En utförligare förklaring i ord till intressenterna från vår sida skulle kanske gett ett annat utfall om begreppen istället uteslutits. Vid närmare eftertanke när enkätundersökningen lästs igenom ytterligare har det upptäckts att språkbruket inte varit så förenklat som vi trott, vilket kan ha haft en påverkan på respondenternas svar.
Förslag till fortsatt forskning är att genomföra undersökningen vid ett senare tillfälle för att se om kraven från intressenterna och användningen av hållbarhetsredovisningen ökar. För att undersöka om fler intressenter blir medvetna om kommuners hållbarhet och använder informationen i större utsträckning. Möjligtvis skulle det kunna vara att de som redan är medvetna ställer högre krav, då kommunerna bekräftar att de märkt av en ökad respons från sina intressenter. Dock visar vår enkätundersökning på ett svalt intresse från intressenterna gällande området. Fortsatt forskning skulle även kunna vara att intervjua flera personer inom samma kommun för att se om deras uppfattning skiljer sig, samt att fler intressentgrupper kan tas i beaktning.
Referenslista
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bebbington, B., Larrinaga, C. & Moneva Jose M. (2008). Corporate social reporting and reputation risk management. Accounting, Auditing & Accountability Journal, (3), 337.
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Danmark: Studentlitteratur.
Berrone, P., Fosfuri, A. & Gelabert, L. (2015). Does Greenwashing Pay Off?
Understanding the Relationship Between Environmental Actions and Environmental Legitimacy. Journal of Business Ethics, 1-17.
Bitektine, A. (2011). Toward a Theory of Social Judgments of Organizations: The Case of Legitimacy, Reputation, and Status. Academy of Management Review. 36(1), 151.
Björklund, M. & Paulsson, U. (2003). Seminarieboken: att skriva, presentera och opponera.
Lund: Studentlitteratur.
Bouten, L. & Hoozée, S. (2015). Challenges in Sustainability and Integrated Reporting. Issues In Accounting Education, 30(4), 373-381.
Buhmann, K. (2006). Corporate social responsibility: what role for law? Some aspects of law and CSR. Corporate governance, 6(2), 188-202.
Burchell, S., Clubb, C., Hopwood, A., Hughes, J. & Nahapiet, J. (1980). The roles of accounting in organizations and society. Accounting, Organizations And Society, 5(1), 5-27.
Burritt, R., Schaltegger, S., & Bennett, M. (2006). Sustainability accounting and reporting.
London: Springer.
Bryman, A., & Bell, E. (2014), Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2:2.uppl. Malmö:
Liber.
Carpenter, V. & Feroz, E. (2001). Institutional theory and accounting rule choice: an analysis of four US state governments' decisions to adopt generally accepted accounting principles. Accounting, Organizations And Society, (26), 565-596.
Deegan, C. (2002). Introduction: The legitimising effect of social and environmental disclosures – a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15(3), 282-311.
Delmas, M.A. & Burbano, V.C. (2011). The Drivers of Greenwashing. California Management Review, 54(1), 64-87.
DesJardins, J. (2016). Is it Time to Jump off the Sustainability Bandwagon?. Business
Ethics Quarterly, 26(1) 117-135.
Dillard, J.F., Rigsby, T.J. & Goodman, C. (2004). The making and remaking of organization context: Duality and the institutionalization process. Accounting, Auditing
& Accountability Journal, (4), 506.
DiMaggio, P. J. & Powell, W. W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48(2), 147.
Dumay, J., Guthrie, J., & Farneti, F. (2010). Gri Sustainability Reporting Guidelines For Public And Third Sector Organizations. Public Management Review. 12(4), 531-548.
Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, L.T., & Hultman, J. (2014). Kritiskt tänkande: Utan tvivel är man inte riktigt klok. Stockholm: Liber.
Europeiska Unionen (u.å).
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=331&langId=sv [2017-04-10]
Freeman, E.R. (1984). Strategic Management A Stakeholder Approach [Elektronisk].
London: Pitman Publishing Inc.
Frostenson, M., Helin, S., & Sandström, J. (2012). Hållbarhetsredovisning: Grunder, praktik och funktion. Malmö: Liber.
Giddings, B., Hopwood, B., & O'Brien, G. (2002). Environment, economy and society: fitting them together into sustainable development. Sustainable Development,10(4), 187.
Global reporting (u.å.a).
https://www.globalreporting.org/information/sustainability-reporting/Pages/default.aspx [2017-03-17]
Global reporting (u.å.b).
https://www.globalreporting.org/standards [2017-04-10]
Global reporting (u.å.c).
https://www.globalreporting.org/information/about-gri/Pages/default.aspx [2017-04-10]
Global reporting (u.å.d).
https://www.globalreporting.org/information/g4/Pages/default.aspx [2017-04-10]
Gray, R., Owen, D. & Adams, C. (1996). Accounting & accountability, London: Prentice Hall.
Gray, S.J., Meek, G.K. & Roberts, C.B. (1995). International Capital Market Pressures and Voluntary Annual Report Disclosures by U.S. and U.K. Multinationals.
Journal of International Financial Management & Accounting, 6(1), 43-68.
Greiling, D. & Grüb, B. (2015). Towards Citizen Accountability of Local Public Enterprises. Annals of Public & Cooperative Economics, 86(4), 641.
Greiling, D., Traxler, A., & Stötzer, S. (2015). Sustainability reporting in the Austrian, German and Swiss public sector. International Journal Of Public Sector Management, 28(4-5) 404-428.
Gröndahl, F. & Svanström, M. (2011). Hållbar utveckling: En introduktion för ingenjörer och andra problemlösare. Stockholm: Liber.
Guhrie, J. & Parker, L. (1990). Corporate social disclosure practice: A comparative international analysis. Advances in Public Interest Accounting, (3), 159-175.
G4 (2016). G4 Sustainability reporting standards.
https://www.globalreporting.org/resourcelibrary/GRIG4-Part1-Reporting-Principles-and-Standard-Disclosures.pdf [2017-04-10]
Hasnas, J. (1998). The Normative Theories of Business Ethics: A Guide for the Perplexed. Business Ethics Quarterly, (1), 19.
Hultén, P., Hultman, J. & Eriksson, L.T. (2013). Kritiskt tänkande. Malmö: Liber.
International IR Framework (2013).
http://integratedreporting.org/wp-content/uploads/2013/12/13-12-08-THE-INTERNATIONAL-IR-FRAMEWORK-2-1.pdf [2017- 03-15]
Isenmann, R. & Kim K.C. (2006). Interactive sustainability reporting. Developing clear target group tailoring and stimulating stakeholder dialogue. I Schaltegger S., Bennett M.D. & Burritt R.L. (red).
Sustainability Accounting and Reporting. Netherlands: Springer, ss. 533–555.
Karp, E., Childress, J., Kell, G., Kraten, M. & Radin, A. (2016). How Investors Judge Sustainability Information. (cover story). CPA Journal, 86(6), 36-38.
Keskitalo, E.H. & Liljenfeldt, J. (2012) Working with sustainability: Experiences of sustainability processes in Swedish municipalities. Natural Resources Forum, 36(1), 16-27.
KTH (2017). Figur som symboliserar hållbar utveckling.
https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveckling-1.350579 [2017-03-04]
Larrinaga-González, C. Sustainability reporting: insights from neoinstitutional theory.
I Unerman, J., Bebbington, J. & O’dwyer.B (red.).
Sustainability accounting and accountability. New York: Routledge, ss. 150-167.
Lee, J. (2008). Preparing performance information in the public sector: an Australian perspective. Financial Accountability & Management, 24(2), 117-149.
Montin, S. & Granberg, M. (2013) Moderna kommuner. 4 uppl. Stockholm: Liber Nasi, J. & Nasi, S. (1997). The evolution of corporate social responsiveness: An exploatory study of Finnish and Canadian forestry companies. Business & Society, 36(3), 296.
Naturvårdsverket (1998). Sverige år 2021 – Vägen till ett hållbart samhälle.
Stockholm: Naturvårdsverket.
Nickel, E.B. & Roberts, R.W. (2014). COMMENTARY––The Public Interest Imperative in Corporate Sustainability Reporting Research. Accounting and the Public Interest, 14(1), 79-86.
Norman, W. & MacDonald, C. (2004). GETTING TO THE BOTTOM OF
"TRIPLE BOTTOM LINE". Business Ethics Quarterly, 14(2), 243-262.
O'Donovan, G. (2002). Environmental disclosures in the annual report: Extending the applicability and predictive power of legitimacy theory. Accounting, Auditing &
Accountability Journal, 15(3), 344-371.
O’Dwyer, B., Unerman, J. & Hession, E. (2005). Use needs in sustainability reporting: Perspectives of stakeholders in Ireland. European Accounting Review, 14(4), 758-787.
Oliver, C. (1997). Sustainable Competitive Advantage: Combining Institutional and Resource-Based Views. Strategic Management Journal, (9), 697.
Pava, M.L. (2007). A RESPONSE TO "GETTING TO THE BOTTOM OF 'TRIPLE BOTTOM LINE". Business Ethics Quarterly, 17(1), 105.
Sachs, J.D. (2015). The age of sustainable development [Elektronisk]. New York: Colombia University Press.
Schaltegger, S., Bennett, M. & Burrit, R. (2006). Sustainability Accounting and Reporting. I Schaltender, S., Bennett, M. & Burrit, R. (red.).
Sustainability Accounting and Reporting. Netherlands: Springer, ss: 1-33.
SHA (u.å.). Svensk Hållbarhetsanalys.
http://www.hallbarhetsanalys.se/lank1-spalt2-ue-150412/spalt2-lank11-ue-150412/ [2017-04-05]
Smith, D. (2006). Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur.
Suchman, M.C. (1995) Managing Legitimacy: Strategic and Institutional Approaches.
Academy of Management Review, 20(3), 571-610.
Swedish Standards Institute (2014).
http://www.sis.se/ledningssystem/ledningssystem-för-miljö/ss-8540002014 [2017- 03-15]
UN Documents (u.å.). Brundtlandrapporten. [Elektronisk].
http://www.un-documents.net/wced-ocf.htm [2017-03-17]
United Nation (u.å.a) FN:s Hållbarhetsmål.
http://www.un.org/sustainabledevelopment/ [2017-03-10]
United Nation (u.å.b). FN:s hållbarhetsmål.
http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/ [2017-04-05]
Unerman, J. & Bennett, M. (2004). Increased stakeholder dialogue and the internet:
towards greater corporate accountability or reinforcing capitalist hegemony?.
Accounting, Organizations and Society, 29(7), 685-707.
Westermark, C. (2013). Hållbarhetsredovisning: Teori, standarder och praktisk tillämpning.
Lund: Studentlitteratur.
Woodward, D., Birkin, F. & Edwards, P. (1996). Organizational legitimacy and stakeholder information provision. British Journal Of Management, 7(4), 329-347.
SFS 1995:1554 Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Bilaga 1 – Intervjuguide Hej!
Vad roligt att du vill medverka i vår studie. Vi är två studenter på Karlstads Universitet som skriver vår D-uppsats på Civilekonomprogrammet inom redovisning och styrning. Det ämne vi valt att studera handlar om kommuners hållbarhetsredovisning och hur de används av intressenterna. Vi bifogar vår intervjuguide, läs gärna igenom den innan intervjun.
Vårt syfte med studien lyder enligt följande: Syftet är att ta reda på varför kommunerna upprättar hållbarhetsrapporter och belysa om kommunernas intressenter använder sig av rapporterna. Vi vill undersöka kommunens intention med upprättandet av hållbarhetsrapporterna och om den infrias i praktiken.
Vi förklarar nedan vår utgångspunkt till de begrepp vi använder oss utav då detta är ett mycket brett ämne.
Hållbar utveckling - Enligt den väl använda definitionen av Brundtlandrapporten från 1987 innebär detta “en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Vi ser på detta begrepp utifrån tre grundläggande perspektiv vilka är;
ekonomi, samhälle och miljö. Där dessa tre skall interagera med varandra för att skapa en balans för att främja hållbar utveckling.
Hållbarhetsredovisning - Hållbarhetsredovisning är icke-finansiell information som organisationen presenterar och handlar om organisationens ansvarsskyldighet mot samhället samt hur detta följs upp. Redovisningen handlar om hur organisationen rapporterar mål, strategier och visioner i relation till en hållbar utveckling. En hållbarhetsredovisning kan vara integrerad i årsredovisningen eller fristående. Andra källor kan vara kommunens hemsida där information finns angående hållbarhetsredovisning.
Intressent - Vi kommer utgå från Freemans definition från 1984. Han säger att en intressent är någon, en individ eller grupp, som påverkar och/eller blir påverkad av organisationen.
Intervjun behandlas konfidentiellt om så önskas, inga namn kommer då att publiceras.
För att underlätta analysen och tillvägagångssättet när materialet sammanställs kommer vi att spela in intervjun om du anser att detta är ok.
Om så önskas får ni gärna ta del av vår studie när denna är färdig.
Vi tackar så mycket för er medverkan, den är väldigt betydelsefull!
Vänligen,
Marina Kristoffersson och Hanna Frykholm Intervjuguide
1. Vad jobbar du med? Och vilka ansvarsområden har du?
2. Kan du berätta lite om din bakgrund och utbildning?
3. Vad innebär hållbar utveckling för er kommun?
4. Vad innebär hållbarhetsredovisning för er kommun?
5. Hur upprättar ni hållbarhetsredovisningen?
• Hur ser arbetsfördelningen ut?
6. Följer ni några riktlinjer eller standarder vid utförandet av hållbarhetsredovisningen? Om ja, varför? Om nej, varför?
7. Kan du ge konkreta exempel på ert hållbarhetsarbete?
8. Varför upprättar ni hållbarhetsredovisning och vad vill ni uppnå?
9. Till vem riktar ni hållbarhetsredovisningen?
10. Upplever ni att hållbarhetsredovisningen används?
• Har ni fått någon respons från intressenterna på hållbarhetsarbetet?
11. Upplever ni att era intressenter påverkar hållbarhetsarbetet?
• Om ja, på vilket sätt?
12. Upplever ni att hållbarhetsredovisningen uppfyller någon nytta och om det överstiger kostnaderna?
13. Är ni nöjda med ert hållbarhetsarbete och er hållbarhetsredovisning? Finns det något ni vill utveckla eller ändra på?
14. Anser ni att hållbarhetsredovisning är viktigt?
• Varför?
15. Finns det något du vill tillägga?
Bilaga 2 – Enkät Hej
Vi är 2 studenter från Karlstad Universitet som skriver vårt examensarbete inom Civilekonomprogrammet. Vi skulle vara väldigt tacksamma om du kunde ta dig tid att hjälpa oss att svara på några frågor. Undersökningen tar cirka fem minuter.
Syftet med enkätundersökningen är att ta reda på om en kommuns intressenter använder sig av den hållbarhetsredovisning som finns, och kommunens
hållbarhetsarbete.
Hållbar utveckling - Enligt den väl använda definitionen av Brundtlandrapporten från 1987 innebär detta “en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Vi ser på detta begrepp utifrån tre grundläggande perspektiv vilka är;
ekonomi, samhälle och miljö. Där dessa tre skall samspela med varandra för att skapa en balans för att främja hållbar utveckling.
Hållbarhetsredovisning - Hållbarhetsredovisning är icke-finansiell information som organisationen presenterar och handlar om organisationens ansvarsskyldighet mot samhället samt hur detta följs upp. Redovisningen handlar om hur organisationen rapporterar mål, strategier och visioner i relation till en hållbar utveckling. En hållbarhetsredovisning kan vara en del av årsredovisningen eller fristående. Andra källor kan vara kommunens hemsida där information finns angående deras hållbarhetsarbete.
Hur gammal är du?
0-15 16-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 85+
Kön:
Man Kvinna Annat
Vilken är din högsta utbildningsnivå?
Grundskola
Gymnasie/komvux Högskola/Universitet Annan
Välj en av dessa kategorier du representerar av följande:
Invånare Företagare Förening Anställd
Vilken kommun tillhör du i den kategori du valt ovan?
Karlstad Forshaga
1. Tycker du att hållbarhetsarbete är viktigt?
Ja Nej Vet ej
2. Är du medveten om hållbarhetsarbetet som din kommun arbetar med?
Ja Nej Vet ej
3. Har du tagit del av kommunens hållbarhetsredovisning?
Ja Nej Vet ej
4. Var tog du del av hållbarhetsredovisningen?
Årsredovisningen Kommunens hemsida
Har inte tagit del av någon hållbarhetsredovisning
5. Har kommunens hållbarhetsredovisning varit till någon nytta för dig?
Ja Nej Vet ej
6. Är du medveten om kommunens syfte med hållbarhetsredovisning?
Ja Nej Vet ej
7. Har hållbarhetsredovisning varit till användning när du fattat beslut?
Ja Nej Vet ej
8. Har du vid något tillfälle märkt av kommunens hållbarhetsarbete?
Ja Nej Vet ej
Tack för din medverkan!