8. SLUTSATSER
8.3 R EKOMMENDATIONER TILL FALLFÖRETAGET
1. Baserat på resultatet från skärtesterna som framkommit ur en kontrollerad laborationsmiljö är skärbarheten hos stålet från leverantör B avsevärt sämre än hos stålet från leverantör A. För att undersöka om detta resultat även stämmer i en massproducerande miljö rekommenderas fallföretaget att följa förslitningsbilden på ett par utvalda verktyg och dokumentera skillnader i skärbarheten mellan stålet från de olika leverantörerna.
2. Fallföretaget rekommenderas även testa olika skärdata (exempelvis andra värden på skärhastighet eller matning) för att se om det går att få en bättre skärbarhet hos stålet från leverantör B. Detta skulle eventuellt kunna leda till att bearbetningen kan anpassas mot de olika leverantörernas stål genom optimering av skärdatan.
Förslagsvis kan dessa rekommendationer genomföras i samband med eventuella framtida examensarbeten.
Referenser
Ahlblom, Bertil. 2013. Stål. I Leijon, Willy (red.). Karlebo Materiallära. 15 uppl. Stockholm:
Liber AB. 113-215.
Ahlblom, Bertil. 2013. Provningsmetoder för metalliska material. I Leijon, Willy (red.).
Karlebo Materiallära. 15 uppl. Stockholm: Liber AB. 93-111.
Allabolag. 2020. Gnutti Carlo Sweden AB. https://www.allabolag.se/5560345190/gnutti-carlo-sweden-ab (Hämtad 2020-04-13)
Ashby, Michael F. 2017. Materials Selection in Mechanical Design. 5. uppl. Oxford:
Butterworth-Heinemann.
Astakhov, Viktor P. 2014. Machinability: Existing and Advanced Concepts. I Davim, J. Paulo (red.). Machinability of Advanced Materials. Hoboken: John Wiley & Sons, Inc., 1-54.
Bergman, Bo och Klefsjö, Bengt. 2012. Kvalitet från behov till användning. 5. uppl. Lund:
Studentlitteratur AB.
Berndt, Robin och Josefsson, Simon. 2017. Icke-metalliska defekters inverkan på utmattningshållfasthet för sätthärdade kolstål i kugghjul. Linnéuniversitetet.
Björklund, Maria och Paulsson, Ulf. 2012. Seminarieboken: att skriva, presentera och opponera. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Björklund, Stefan, Hågeryd, Lennart och Lenner, Matz. 2002. Modern Produktionsteknik Del 1. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.
Blomkvist, Pär och Hallin, Anette. 2015. Metod för teknologer: examensarbete enligt 4-fasmodellen. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Brottgräns. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brottgr%C3%A4ns (Hämtad 2020-04-19).
Carlgren, Fredrik. 2020. Industriproduktionens sammansättning. Ekonomifakta.
https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/produktion-och-investeringar/industriproduktionens-sammansattning/ (Hämtad 2020-03-04).
Davidsson, Bo och Patel, Runa. 2019. Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Edström, John-Olof. [u.å.]. Ljusbågsugn. Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ljusb%C3%A5gsugn (Hämtad 2020-04-13).
Edström, John-Olof. [u.å.]. Stål. Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/st%C3%A5l (Hämtad 2020-04-02).
Figielman, Nathalie och Wenngren, Carl. 2008. Material och kvalitet, en studie för skärande bearbetning i stångmaterial. Chalmers Tekniska Högskola.
Fredriksson, Hasse. [u.å.]. Gjutning. Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gjutning (Hämtad 2020-04-14) Geng, Hongming, Wu, Xiaochun, Wang, Hongbin och Min, Yongan. 2007. Effects of copper content on the machinability and corrosion resistance of martensitic stainless steel. Journal of Materials Science 43 (1): 83-87. DOI: 10.1007/s10853-007-2084-x
Gnutti Carlo. u.å. https://www.gnutticarlo.com/ (Hämtad 2020-04-13)
Herring, Daniel H. 2005. Grain Size and Its Influence on Materials Properties.
http://www.heat-treat-doctor.com/documents/grainsize.pdf (Hämtad 2020-04-21).
Holm, Torsten, Olsson, Pelle och Troell, Eva. (red.). 2010. Stål och Värmebehandling - En Handbok. Mölndal: Swerea IVF.
Jernkontoret. 2018. Slagg, en mycket användbar restprodukt.
https://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/tillverkning-anvandning-atervinning/restprodukter/slagg/ (Hämtad 2020-04-13).
Jernkontoret. 2019. Processer. https://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/tillverkning-anvandning-atervinning/processer/ (Hämtad 2020-04-13).
Jernkontoret. 2019. Slutprodukter av stål.
https://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/tillverkning-anvandning-atervinning/slutprodukter-av-stal/ (Hämtad 2020-04-14).
Jernkontorets energihandbok. [u.å.]. Ugnar. https://www.energihandbok.se/ugnar (Hämtad 2020-04-14).
Johansson, Per, Chakhunashvili, Alexander, Barone, Stefan och Bergman, Bo. 2006.
Variation Mode and Effect Analysis: a Practical Tool for Quality Improvement. Quality and Reliability Engineering International 22 (8): 865-876. DOI: 10.1002/qre.773.
Jörnmark, Jan och Lindgren, Håkan. [u.å.]. Verkstadsindustri. Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/verkstadsindustri (Hämtad 2020-03-04).
Karlsson, Christer. 2013. Produktansvar och leveranskontroll. I Leijon, Willy (red.). Karlebo Materiallära. 15 uppl. Stockholm: Liber AB. 495-498.
Lindström, Bo. [u.å.]. Skärande bearbetning. Nationalencyklopedin. https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sk%C3%A4rande-bearbetning (Hämtad 2020-03-04).
Manufacturing Guide. [u.å.]. Mjukglödgning.
https://www.manufacturingguide.com/sv/mjukglodgning (Hämtad 2020-04-14).
Manufacturing Guide. [u.å.]. Ytjämnhet.
https://www.manufacturingguide.com/sv/ordlista/ytjamnhet (Hämtad 2020-05-05).
Manufacturing Guide. [u.å.]. Ytjämnhet vid svarvning.
https://www.manufacturingguide.com/sv/ordlista/ytjamnhet-vid-svarvning (Hämtad 2020-05-06).
Nissan, Andrew B. 2012. The Effect of Microstructure and Induction Processing on Fatigue Performance and Crack Initiation of Induction Hardened Bar Steel. Colorado School of Mines.
Ovako Steel Navigator. 2020. 100Cr6. https://steelnavigator.ovako.com/steel-grades/100cr6/
(Hämtad 2020-04-02).
Sandström, Rolf. [u.å.]. Dragprovning. Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dragprovning (Hämtad 2020-04-19).
Sandvik Coromant. [u.å.]. Förslitning på skäreggar.
https://www.sandvik.coromant.com/sv-se/knowledge/materials/pages/wear-on-cutting-edges.aspx (Hämtad 2020-03-04).
Sandvik Coromant. [u.å.]. Mäta ytor på arbetsstycken.
https://www.sandvik.coromant.com/sv-se/knowledge/materials/pages/workpiece-surface-measurement.aspx (Hämtad 2020-05-05).
Sandvik Coromant. [u.å.]. Utvändig svarvning. https://www.sandvik.coromant.com/sv-se/knowledge/general-turning/pages/external-turning.aspx (Hämtad 2020-04-14).
Schneider Jr, George. 2002. Cutting Tool Applications. Russell Township: ASM International.
Showalter, Michael S, Nemchinsky, Valerian A, och Khan, Jamil A. 1996. Fundamental Study of Oxygen Scarfing Process. https://www.osti.gov/biblio/428104-fundamental-study-oxygen-scarfing-process (Hämtad 2020-04-23).
Ånmark, Niclas. 2016. Steel characteristics and their link to chip breaking and tool wear in metal cutting. Kungliga Tekniska Högskolan. DOI: 10.13140/RG.2.1.2779.3522
Ånmark, Niclas, Karasev, Andrey och Jönsson, Pär Göran. 2015. The Effect of Different Non-Metallic Inclusions on the Machinability of Steels. Materials 8 (2): 751-783. DOI:
10.3390/ma8020751.
Ånmark, Niclas, Lövquist, Simon, Vosough, Manouchehr och Björk, Thomas. 2015. The Effect of Cleanliness and Micro Hardness on the Machinability of Carburizing Steel Grades Suitable for Automotive Applications. Steel Research International 87 (4): 403-412. DOI:
10.1002/srin.201500243.
Figurförteckning
Figur 1.1: Statistiska Centralbyrån. 2020. Industriproduktionens sammansättning år 2019. I Carlgren, Fredrik. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/produktion-och-investeringar/industriproduktionens-sammansattning/ (Hämtad 2020-03-04).
Figur 3.1: Björklund, Stefan, Hågeryd, Lennart och Lenner, Matz. 2002. Huvud- och matningsrörelserna vid svarvning. I Modern Produktionsteknik Del 1. 2. uppl. Stockholm:
Liber AB.
Figur 3.2: Manufacturing Guide. [u.å.]. Förslitning av skärande verktyg.
https://www.manufacturingguide.com/sv/ordlista/forslitning-av-skarande-verktyg (Hämtad 2020-04-21).
Figur 3.3: “Indrek” och “Fede.Campana”. 2009. Built up edge.
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Built_up_edge.svg (Hämtad 2020-04-21).
Figur 3.4: Björklund, Stefan, Hågeryd, Lennart och Lenner, Matz. 2002. Olika spånformer. I Modern Produktionsteknik Del 1. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.
Figur 3.5: Manufacturing Guide. [u.å.]. Ytjämnhet.
https://www.manufacturingguide.com/sv/ordlista/ytjamnhet (Hämtad 2020-05-05).
Figur 3.6: Manufacturing Guide. [u.å.]. Dragprovning.
https://www.manufacturingguide.com/sv/dragprovning (Hämtad 2020-04-24).
Figur 3.7: Manufacturing Guide. [u.å.]. Brinellprovning.
https://www.manufacturingguide.com/sv/brinellprovning (Hämtad 2020-04-16).
Figur 3.8: Ahlblom, Bertil. 2013. Ljusbågsugn. - För omsmältning av skrot till kvalitetsstål. I Leijon, Willy (red.). Karlebo Materiallära. 15 uppl. Stockholm: Liber AB.
Figur 3.9: Manufacturing Guide. [u.å.]. Skänk.
https://www.manufacturingguide.com/sv/ordlista/skank (Hämtad 2020-04-24).
Figur 3.10: Kopeliovich, Dmitri. 2012. Ladle Furnace (LF).
https://www.substech.com/dokuwiki/doku.php?id=ladle_refining (Hämtad 2020-04-14).
Figur 3.11: Ahlblom, Bertil. 2013. Vakuumavgasning enligt ASEA-SKF-metoden. I Leijon, Willy (red.). Karlebo Materiallära. 15 uppl. Stockholm: Liber AB.
Figur 3.12: Kopeliovich, Dmitri. 2012. Ladle degassing unit (VD).
https://www.substech.com/dokuwiki/doku.php?id=ladle_refining (Hämtad 2020-04-14).
Figur 3.13: Manufacturing Guide. [u.å.]. Götgjutning.
https://www.manufacturingguide.com/sv/gotgjutning (Hämtad 2020-04-24).
Figur 3.14: Ahlblom, Bertil. 2013. Stränggjutningsanläggning. I Leijon, Willy (red.). Karlebo Materiallära. 15 uppl. Stockholm: Liber AB.
Figur 3.15: Manufacturing Guide. [u.å.]. Stångvalsning.
https://www.manufacturingguide.com/sv/stangvalsning (Hämtad 2020-04-24).
Figur 4.2: Lavergren, Joel, Suoranta, Petri och Wranér, Hampus. 2016. Modellbaserad analys av axialglidlager i tunga lastbilar. Kungliga Tekniska Högskolan.
Figur 4.3: Ohlin, Linda; Pre Production Engineer, Gnutti Carlo. Lagertapp funktion. E-mail.
(Hämtad 2020-04-06).
Bilagor
Bilaga 1: Skärtestprogram
Bilaga 2: Variationer av legeringsämnen
Bilaga 3: Tabeller för den kemiska sammansättningen och hårdheten Bilaga 4: Verktygsförslitning
Bilaga 5: Spånbildning
Bilaga 6: Mätresultat ytjämnhet
BILAGA 1: Skärtestprogram
G1 Z-20 F0.25
G1 Z-64 F0.3
G1 Z-95
G0 X100 Z200
F_END(0,1,0);*RO*
M30 ;#SM;*RO*
BILAGA 2: Variationer av legeringsämnen
BILAGA 3: Tabeller för den kemiska sammansättningen och
hårdheten
BILAGA 4: Verktygsförslitning
Figur B4.1: Förslitningen efter 10 provbitar, Stålleverantör A
Figur B4.2: Förslitningen efter 20 provbitar, Stålleverantör A
Figur B4.3: Förslitningen efter 30 provbitar, Stålleverantör A
Figur B4.4: Förslitningen efter 40 provbitar, Stålleverantör A
Figur B4.5: Förslitningen efter 50 provbitar, Stålleverantör A
Figur B4.6: Förslitningen efter 10 provbitar, Stålleverantör B
Figur B4.7: Förslitningen efter 20 provbitar, Stålleverantör B
Figur B4.8: Förslitningen efter 30 provbitar, Stålleverantör B
Figur B4.9: Förslitningen efter 40 provbitar, Stålleverantör B
Figur B4.10: Förslitningen efter 50 provbitar, Stålleverantör B
BILAGA 5: Spånbildning
Figur B5.1: Spånor efter 20 bitar, leverantör A Figur B5.2: Spånor efter 20 bitar, leverantör B
Figur B5.3: Spånor efter 30 bitar, leverantör A Figur B5.4: Spånor efter 30 bitar, leverantör B
Figur B5.5: Spånor efter 40 bitar, leverantör A Figur B5.6: Spånor efter 40 bitar, leverantör B
BILAGA 5: Mätresultat ytjämnhet
Figur B6.1: Ytjämnhet på den 10:e bearbetade provbiten från Stålleverantör A
Figur B6.2: Ytjämnheten på den 10:e bearbetade biten från Stålleverantör B
Figur B6.3: Ytjämnhet på den 20:e bearbetade provbiten från Stålleverantör A
Figur B6.4: Ytjämnhet på den 20:e bearbetade provbiten från Stålleverantör B
Figur B6.5: Ytjämnhet på den 30:e bearbetade provbiten från Stålleverantör A
Figur B6.6: Ytjämnhet på den 30:e bearbetade provbiten från Stålleverantör B
Figur B6.7: Ytjämnhet på den 40:e bearbetade provbiten från Stålleverantör A
Figur B6.8: Ytjämnhet på den 40:e bearbetade provbiten från Stålleverantör B
Figur B5.9: Ytjämnhet på den 50:e bearbetade provbiten från Stålleverantör A
Figur B6.10: Ytjämnhet på den 50:e bearbetade provbiten från Stålleverantör B
Fakulteten för teknik
391 82 Kalmar | 351 95 Växjö