F RAMTIDA STUDIER - Makten över lärandet: Lärares uppfattningar om formativ bedömning sett ur e

5. DISKUSSION

5.2 F RAMTIDA STUDIER

I litteratursökningen inför studien blev det tydligt att makt i klassrummet inte är ett välstuderat fält.

Att fortsätta med liknande studier kan därför vara angeläget. Föreliggande studie blir i detta perspektiv ett litet steg in i fältet, med många möjliga riktningar att ta i framtida studier. Även i förhållande till formativ bedömning bidrar studien med en liten del, som förhoppningsvis ger några konturer och former åt framtida studier inom området som behandlar makt och formativ bedömning.

I studien kan anas variationer i lärarnas användning av formativ bedömning beroende av vilka åldrar på eleverna som undervisades. De yngre eleverna fick under lärarens ledning träna omsorgsfullt på att använda sig av checklistor och kamratbedömning, medan de äldre eleverna fick fler frågor som aktiverade deras självbedömning och metakognition. Variationer i detta mönster kunde också upptäckas beroende på vilken nivå de äldre eleverna befann sig på. Denna studies metodologi och empiri är dock inte adekvat respektive tillräcklig för att kunskapsbilda inom detta område. En större jämförande studie med fokus på pedagogiska handlingar utifrån olika åldrar och nivåer kan ge svar.

En lärare uttryckte en skillnad i hur hen använde kamratbedömning på olika sätt i olika ämnen. Hen upplevde att det var lättare att få eleverna att formulera sig och förhålla sig till kamratbedömning i svenska än i bild. På liknande sätt som ovan kan en jämförande studie med fokus på användning av formativ bedömning i olika ämnen ge intressant kunskap.

I båda exemplen ovan kan förstås ett perspektiv på makt föras in. Hur förhandlas makten beroende av åldrar och nivå på eleverna? Hur förhandlas makten beroende av ämne? Här kan också användandet av läromedel tänkas spela in vilket resulterar i frågan ”Hur påverkas maktrelationerna i formativ bedömning av olika typer av läromedel?”.

I svenska läroplaner finns skrivelser om elevers inflytande. Utifrån ett maktrelationsperspektiv kan det vara intressant att studera hur elevers inflytande påverkas eller varierar utifrån lärares användning av formativ bedömning. Begränsar lärarens, enligt förhandenliggande studie, starka idéägarskap elevernas möjligheter till inflytande eller ger användandet av nyckelstrategierna 3-5 så pass mycket fokus på delad makt att inflytandet istället gynnas?

Föreliggande studie tar inte ställning för eller emot nyliberalism eller lärarens olika sätt att använda pedagogisk makt eller formativ bedömning. Ett sätt att utforma en framtida studie är att använda sig av en kritisk ansats, vilket skulle kunna tydliggöra vissa aspekter. Kritiska eller emancipatoriska

studier kan till exempel ha läraren eller eleven som utgångspunkt och ha formativ bedömning som antingen förtryckande eller frigörande subjekt under ett nyliberalt paradigm (jfr Leask, 2011; Mifsud, 2016).

I lärares arbete och under lärarutbildningen är ledarskap en viktig förmåga att utveckla. Allt ledarskap, såsom alla relationer enligt Foucault, innehåller en maktdimension. Framtida studier kan till exempel undersöka hur ett pedagogiskt ledarskap förhåller sig till användning av makttekniker eller hur ett pedagogiskt ledarskap skiljer sig mellan de lärare som använder formativ bedömning och de lärare som inte använder sig av det.

Men den fråga som kanske är mest intressant att undersöka är hur maktrelationerna påverkar elevernas lärande. Man kan till exempel undersöka förhållandet mellan användandet av en viss nyckelstrategi, använda makttekniker och vilka elevresultat som genereras. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv måste man se på varje klassrum som en unik kontext, vilket innebär att generaliseringar fortfarande är svåra att göra, men viss kunskapsbildning torde ändå vara möjlig att få fram.

Referensförteckning

Alexandersson, M. (1998). Exempel på hur fenomenografin kan tillämpas i praktiken. Fenomenologi, Fenomenografi och Hermeneutik. Rapport. Forum för Humanvetenskaplig Forskning, Högskolan i Örebro. s. 37-47.

Ares, N. (2008). Appropriating roles and relations of power in collaborative learning. International Journal of Qualitative Studies in Education, 21(2), 99-121. doi: 10.1080/09518390701256472

Ball, S. J. (2013). Foucault, Power and Education. New York: Routledge.

Bennett, R. E. (2011). Formative assessment: a critical review. Assessment in Education: Principles, Policy

& Practice. 18(1), 5-25. doi: 10.1080/0969594X.2010.513678

Black, P. & Wiliam, D. (1998). Assessment and classroom learning. Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 5(1), 7-74. doi: 10.1080/0969595980050102

Black, P. & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 21(5), 5-31. doi: 10.1007/s11092-008-9068-5

Broom, C. (2015). Empowering students: Pedagogy that benefits educators and learners. Citizenship, Social and Economics Education, 14(2), 79-86. doi: 10.1177/2047173415597142

Cohen, L., Manion, L & Morrison, K. (2011). Research methods in education. 7^th edition. London & New York: Routledge.

Cornelius, L. & Herrenkohl, L. (2004). Power in the classroom: How the classroom environment shapes students’ relationships with each other and with concepts. Cognition and Instruction, 22(4), 467-884. doi: 10.1207/s1532690Xci2204_4

Courtney, S. J. (2016). Post-panopticism and school inspection in England. British Journal of Sociology of Education, 37(4), 623-642. doi: 10.1080/01425692.2014.965806

Crossouard, B. (2009). A sociocultural reflection on formative assessment and collaborative challenges in the states of Jersey. Research Papers in Education, 24(1), 77-93. doi: 10.1080/13669870801945909 Crossouard, B. (2012). Absent presences: the recognition of social class and gender dimensions within

peer assessment interactions. British Educational Research Journal, 38(5), 731-748. doi:

10.1080/01411926.2011.580047

Dahler-Larsen, P. (2012). The evaluation society. Stanford: Stanford business books.

Donnelly, D. F., McGarr, O. & O’Reilly, J. (2014). “Just be quiet and listen to exactly what he’s saying”:

Conceptualising power relations in inquiry-oriented classrooms. International Journal of Science Education, 36(12), 2029-2054. doi: 10.1080/09500693.2014.889867

Engström, I. & Nyberg, J. (2006). Ungdomars uppfattningar av trafiksäkra förare och förarutbildningens utformning. Rapport. Linköping: Vti.

Eriksson, I. (1999). Lärares pedagogiska handlingar – En studie av lärares uppfattningar av att vara pedagogisk i klassrumsarbetet. Doktorsavhandling, Uppsala universitet.

Foucault, M. (2003). Övervakning och straff (4:e uppl.). Lund: Arkiv förlag.

Ghaicha, A. (2016). Theoretical framework for educational assessment: A synoptic review. Journal of Education and Practice, 24(7), 212-231.

Gipps, C. (1999). Socio-cultural aspects of assessment. Review of Research in Education, 24, 355-392.

Gore, J. M. (1995). On the continuity of power relations in pedagogy. International Studies in Sociology of Education, 5(2), 165-188. doi: 10.1080/0962021950050203

Hall, Stuart (2001). Foucault: Power, Knowledge and Discourse. In: M. Wetherell, S. Taylor & S. J.

Yates (Eds.) Discourse Theory and Practice. A Reader. London, Thousand Oaks and New Delhi: Sage, s. 72-81.

Hattie, J. (2009). Visible Learning. London: Routledge.

Hill, M. (2009). Ways of seeing: using ethnography and Foucault’s ‘toolkit’ to view assessment practices differently. Qualitative Research, 9(3), 309-330. doi: 10.1177/1468794109105030

Holmgren, A. (2006). Klassrummets relationsetik. Avhandling. Umeå: Umeå universitet.

Johannesson, I. (1988). Empiri och forskning I pedagogisk forskning. Kapitel i L. Lindberg & B.-M.

Berge (red.) Pedagogik som vetenskap – vetenskap som pedagogik. Lund: Studentlitteratur, s. 172-174.

Johansson, M. (2009). Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen. Ett försök att formulera en egen position. Pedagogisk forskning i Sverige, 14(1), 45-58.

Jönsson, A. (2012). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.

Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik – en möjlighet. Didaktisk tidskrift. 17(2-3), 1-50.

Larsson, S. (2011). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Linköping: författaren.

Leahy, S., Lyon, C., Thompson, M. & Wiliam, D. (2005). Classroom assessment: Minute by minute, day by day. Educational Leadership, nov, 18-24.

Leask, I. (2011). Beyond Subjection: Notes on the later Foucault and education. Educational Philosophy and Theory, 44(S1), 57-73. doi: 10.1111/j.1469-5812.2011.00774.x

Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts.

Matusov, E. (2011). Irreconcilable differences in Vygotsky’s and Bakhtin’s approaches to the social and the individual: An educational perspective. Culture & Psychology, 17(1), 99-119. doi:

10.1177/1354067X10388840

Mifsud, D. (2016). ‘Decentralised’ neoliberalism and/or ‘masked’ recentralization? The policy to practice trajectory of Maltese school reform through the lens of neoliberalism and Foucault. Journal of Education Policy, 31(4), 443-465. doi: 10.1080/02680939.2015.1121409

Morrissette, J. (2011). Formative assessment: Revisiting the territory from the point of view of teachers.

McGill Journal of Education, 46(2), 247-265.

Normell, M. (2008). Från lydnad till ansvar. Kunskapssyn, känslor och relationer i skolan. Lund:

Studentlitteratur.

Oral, Y. (2013). ”The right things are what I expect them to do”: Negotiation of power relations in an English classroom. Journal of Language, Identity and Education. 12, 96-115. doi:

10.1080/15348458.2013.775877

Perryman, J. (2006). Panoptic performativity and school inspection regimes: disciplinary mechanisms and life under special measures. Journal of Education Policy, 21(2), 147-161. doi:

10.1080/02680930500500138

Pryor, J. & Crossouard, B. (2008). A socio-cultural theorization of formative assessment. Oxford Review of Education, 34(1). doi: 10.1080/03054980701476386

Shreeve, A. (2010). A phenomenographic study of the relationship between professional practice and teaching your practice to others. Studies in Higher Education, 35(6), 691-703. doi:

10.1080/03075070903254602

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Taras, M. (2008). Issues of power and equity in two models of self-assessment. Teaching in Higher Education. 13(1), 81-92. doi: 10.1080/13562510701794076

Torrance, H. (2012). Formative assessment at the crossroads: conformative, deformative and transformative assessment. Oxford Review of Education. 38(3), 323-342. doi:

10.1080/03054985.2012.689693

Torrance, H. (2017). Blaming the victim: assessment, examinations, and the responsibilisation of students and teachers in neo-liberal governance. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 38(1), 83-96. doi: 10.1080/01596306.2015.1104854

Uljens, M. (1998). Fenomenografin, dess icke-dualistiska ontologi och Menons paradox. Pedagogisk forskning i Sverige. 3(2), 122-129.

Volante, L., Beckett, D., Reid, J. & Drake, S. (2010). Teachers’ views on conducting formative assessment within contemporary classrooms. Paper presenterat under Annual Meeting of the American Educational Research Association, Denver, Colorado, 1 maj, 2010.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Rapport 1:2011. Nedladdad den 5 maj 2017, från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Vetenskapsrådet. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wiliam, D. (2010). An integrative summary of the research literature and implications for a new theory of formative assessment. Kapitel i H. A. Andrade & G. J. Cisek (red), Handbook of formative assessment. New York & London: Routledge.

Wong, M.-Y. (2016). Teacher-student power relations as a reflection of multileveled intertwined interactions. British Journal of Sociology of Education, 37(2), 248-267. doi:

10.1080/01425692.2014.916600

Bilaga 1

Missivbrev 2015-01-29 till skolledare Hej!

Jag heter Pål Christensson och arbetar på Sundsvalls gymnasium, men studerar också Pedagogik på Mittuniversitetet. I mina studier mot en Masterexamen är det dags att göra ett enskilt arbete (magisteruppsats 15 hp). Jag söker därför nu efter lärare som kan bli mina informanter och i det arbetet behöver jag alltså din hjälp.

Vilka lärare arbetar med BFL på ett aktivt sätt? Vilka lärare kan tänkas dela med sig av sina tankar kring BFL? Dessa skulle jag vilja ha kontakt med. För mig så räcker det med ett namn, så tar jag kontakt. Eventuellt är ett telefonnummer till hjälp, men då vill jag att du har pratat med läraren ifråga först.

Jag hoppas att komma igång med intervjuerna under vecka 7, så jag är tacksam för snabba svar!

Här är lite mer information om studien:

En fenomenografisk studie där lärares uppfattningar av BFL kategoriseras. Datainsamlingsmetod blir så kallad stimulated-recall-interview, vilket här innebär att jag besöker en lektion som jag filmar (man kan tänka sig att läraren själv filmar sin lektion också) och någon vecka senare träffar jag läraren och ser på filmen samtidigt som jag gör en semistrukturerad intervju. All data anonymiseras, alltså person, skola, skolform och skolledare. Antagligen kommer jag att berätta att studien genomförts i Sundsvalls kommun.

Syftet med studien är att öka förståelsen och kunskapen kring BFL. Vilka perspektiv finns bland lärarna "på golvet"? Finns det motsägelsefulla uppfattningar? Finns djupare eller ytligare uppfattningar? Hur ser dessa ut?

Med vänlig hälsning

Pål Christensson, Masterstudent Pedagogik, MIUN

Bilaga 2

Missivbrev 2015-02-09 till lärare Hej!

Jag vill i min studie ta reda på olika uppfattningar om BFL. Eftersom du är aktiv BFL:are i din lärarroll har du förmodligen också en massa intressanta tankar kring det hela, och det är just dessa tankar studien intresserar sig för. Jag skulle bli jätteglad om du ville ställa upp i detta försök till kunskapsbildning kring en av de stora pedagogiska reformerna i nutid.

Svara på detta mejl eller ring så kan jag förklara närmare vad det går ut på och på vilket sätt intervjun går till.

Här är lite mer information om studien:

En fenomenografisk studie där lärares uppfattningar av BFL kategoriseras. Datainsamlingsmetod blir så kallad stimulated-recall-interview, vilket här innebär att jag besöker en lektion som jag filmar (man kan tänka sig att du själv filmar din lektion också) och någon vecka senare träffar jag dig och ser på filmen samtidigt som jag gör en semistrukturerad intervju. All data kommer att anonymiseras, alltså person, skola, skolform och skolledare.

Syftet med studien är att öka förståelsen och kunskapen kring BFL. Vilka perspektiv finns bland lärarna "på golvet"? Finns det motsägelsefulla uppfattningar? Finns djupare och ytligare uppfattningar? Hur ser dessa ut?

Med vänlig hälsning

Pål Christensson, Masterstudent Pedagogik, MIUN

In document Makten över lärandet: Lärares uppfattningar om formativ bedömning sett ur ett maktrelationsperspektiv (Page 46-52)