Syftet med att poängsätta myndigheternas miljöledningsredovisningar och jämföra resultaten är att få en bild av hur aktivt och systematiskt myndigheterna arbetar med den direkta och indirekta miljöpåverkan genom att formulera mål och genom- föra åtgärder utifrån miljöledningsförordningens krav. Bedömningen ska spegla hur myndigheternas miljöarbete går framåt genom att de har infört ett systematiskt miljöarbete som är integrerat i styrningen av verksamheten.
Bedömningen är tänkt att stimulera myndigheternas ledning och medarbetare till att förbättra sitt miljöledningsarbete och därmed minska sin negativa och öka sin positiva miljöpåverkan i arbetet mot att nå de nationella och internationella miljö- målen. Resultatet av bedömningen visar vilka myndigheter som ligger i framkant och vilka som har stora möjligheter att förbättra sitt miljöledningsarbete.
Naturvårdsverket har som i fjol bl.a. bedömt typ av mål och dess mätbarhet, de åtgärder som har vidtagits för att nå uppsatta mål och den slutliga måluppfyllelsen, se vidare bilaga 1 där samtliga kriterier och poängskalan för bedömning av
myndigheternas miljöledningsredovisningar redovisas.
De myndigheter som omfattas av miljöledningsförordningen har olika uppdrag vilket gör att myndigheterna i första hand bör jämföra sina resultat med andra myndigheter med liknande verksamhet.
Poängintervallet är 0–23 poäng. Den lägsta respektive högsta poäng någon myndighet har fått är 2 respektive 22 poäng. Poängen är indelade i fem grupper utifrån i vilken grad miljöhänsyn är integrerad i verksamheten, se tabell 4. Tabell 4. Antal myndigheter med totalpoäng inom olika poängintervall mellan åren 2015 och 2016, och bedömning av i vilken grad miljöhänsyn är integrerad i
verksamheten. Poängintervall Antal myndigheter 2016 Antal myndigheter 2015
Bedömning av i vilken grad myndigheten har ett
systematiskt miljöarbete som är integrerat i verksamheten 19 – 22 19 18 Mycket hög 16 – 18 53 60 Hög 13 – 15 64 62 Medel 10 – 12 28 28 Låg 2 – 9 23 19 Mycket låg I bilaga 2 är myndigheterna inom respektive poänggrupp redovisade och med poängsumman per myndighet.
49
En myndighet bedöms ha integrerat miljöhänsyn i verksamheten i högre grad om man har:
- registrerat verksamheten enligt EMAS och/eller certifierat den enligt ISO 14001 eller annat tredjepartsgranskat system,
- mål för både den direkta och indirekta miljöpåverkan och för miljöanpassade upphandlingar,
- genomfört åtgärder som kopplar till målen,
- hög måluppfyllelse/på väg att nå målen (vid mål satta på flera år),
- utbildat och informerat generellt all personal om miljöledningsarbetet och personal som hanterar arbetsuppgifter med en betydande miljöpåverkan, - samarbetat med fastighetsägare och detta har resulterat i minskad energi- användning och om krav har ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal.
Figur 17. Diagrammet ovan visar antal myndigheter med olika poängsummor år 2015 respektive 2016
Myndigheternas placering i rankingen kan naturligt variera mellan åren beroende på förändringar inom myndigheterna. Årets resultat visar samma medelvärde (14) som år 2015 men en ökning av medianvärdet från 14 till 15 poäng. För poäng- spridningen se figur 17.
20 myndigheter har höjt sin samlade poäng med 3 poäng eller mer24 medan 16
myndigheter har sjunkit i den samlade poängen med 3–8 poäng.
24Ökat 10 poäng: Länsstyrelsen i Gävleborgs län och Malmö högskola. Ökat 8 poäng: Folke
Bernadotteakademin, Sida och Tullverket. Ökat 7 poäng: Rättsmedicinalverket och Sameskolstyrelsen. Ökat 6 poäng Polismyndigheten. Ökat 5 poäng: Statens tjänstepensionsverk, Statens väg – och transportforskningsinstitut och Vinnova. Ökat 4 poäng: CSN, GIH och Myndigheten för delaktighet. Ökat 3 poäng: Forte, Högskolan Dalarna, Luftfartsverket, Länsstyrelsen i Stockholm, Statens kulturråd och Universitets- och högskolerådet.
50
Två myndigheter, Malmö högskola och länsstyrelsen i Gävleborgs län, höjde sin ranking med 10 poäng från år 2015 till 2016. För Malmö högskola beror höjningen på att man under 2015 uppdaterade miljöutredningen och inte hade några fast- ställda mål eller fastställd handlingsplan för året. För 2016 redovisades mål, åtgärder och god måluppfyllelse. För år 2016 redovisade länsstyrelsen i Gävleborg åtgärder för alla mål, god måluppfyllelse, att man har vidtagit fler åtgärder för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet och att man har ställt krav på produktionsspecificerad el. Detta är anledningen till höjningen från 2015.
För några myndigheter som har sänkt sin rankingpoäng så beror det på att de under 2016 har fokuserat arbetet på att uppdatera sin miljöutredning och ta fram en handlingsplan för 2017, då har 2016 blivit ett mellanår. För de tre myndigheter som har sjunkit mest i den samlade poängbedömningen är anledningen till sänkningen bl.a. att mål inte har redovisats för 2016, att redovisningen har svagheter i flera delar respektive att inga mål eller åtgärder har redovisats för indirekt miljö- påverkan och under måluppfyllelse för de direkta målen så refererades inte till uppfyllelsen för 2016 utan för tidigare år trots att målen var formulerade för 2016. Poängspridningen för de myndigheter som är registrerade enligt EMAS och/eller certifierade, antingen enligt ISO 14001, annat tredjepartsgranskat system, är mellan 11–22 poäng. De flesta, 23 av 42 myndigheter med någon form av certifiering, har mellan 18 och 22 poäng.
Ett sätt att välja ut myndigheter som bedöms ha ett systematiskt miljöarbete som integrerar miljöhänsyn i verksamheten i större utsträckning är att analysera höga poängvärden för kriterierna mål, åtgärder och måluppfyllelse. Resultatet visar att 34 myndigheter25 har höga poängvärden för samtliga dessa kriterier.
25 Moderna museet, Affärsverket svenska kraftnät, Exportkreditnämnden, GIH, Göteborgs universitet,
Högskolan Borås, Konjunkturinstitutet, Länsstyrelsen i Gävleborg, Länsstyrelsen i Norrbotten, Länsstyrelsen i Östergötland, Malmö högskola, Naturhistoriska riksmuseet, Sida, Statens historiska museer, SCB, Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SMHI, Tillväxtverket, Tullverket, Uppsala universitet, Vinnova, Försäkringskassan, Högskolan Halmstad, Konsumentverket, Kungliga Tekniska Högskolan, Länsstyrelsen i Dalarna, Länsstyrelsen i Örebro, Nationalmuseum Prins Eugenes Waldemarsudde, Pensionsmyndigheten, Statens fastighetsverk, Stockholms konstnärliga högskola, Södertörns Högskola och Örebro universitet.
51
Bilaga 1
Kriterier och poängskala för bedömning av myndigheternas miljölednings- redovisningar.
Kriterier Poängskala
Certifiering 0 Nej
2 ISO 14001 eller annat tredjepartsgranskat erkänt system, t.ex. miljödiplomering
3 EMAS
Aktiviteter med miljöpåverkan
0 Nej
1 Aktiviteter kopplade till direkt betydande miljöpåverkan 1 Aktiviteter för upphandling
1 Aktiviteter för indirekt Summeras och ger max 3 poäng
Mål för betydande miljöpåverkan
0 Nej
1 Mål för direkt betydande miljöpåverkan 1 Mål för upphandling
1 Mål för indirekt
Summeras och ger max 3 poäng
Mätbarhet för målen 0 Saknas tydlig mätbarhet för målen
1 Tydlig mätbarhet angivet för ett fåtal av målen
2 Flertal (hälften och därutöver) mål är mätbart formulerade 3 Samtliga mål är mätbart formulerade
Vidtagna åtgärder för att uppnå målen
0 Inga
1 Fåtal (under hälften av målen) 2 Flertal (hälften och däröver) 3 Ja, till samtliga mål