3 - Påstående 26 ”Jag tycker att min skola är bra” med svarsfördelningen för pojkar och flickor
4 - Påstående 26 ”Jag tycker att min skola är bra” med svarsfördelningen för respektive åldersgrupp
5 - Påstående 26 ”Jag tycker att min skola är bra” med svarsfördelningen för respektive stadsdel
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
Bakgrund och syfte………..……… ……… .4
Bakgrund... 4
Syfte ... 4
Uppföljning av mål ... 4
Tillvägagångssätt och teknik ... 5
Omfattning ... 5
Enkätformulär och rapportmodell ... 5
Datainsamling... 6
Svarsandel ... 7
Bortfall... 7
Tidigare genomförda attitydundersökningar... 8
Attitydundersökningens resultat ... 9
Kommunnivå... 9
Normer och värden i skolan...12
Kunskap och lärande i skolan ... 13
Miljö i skolan ... 14
Maten i skolan ... 15
Särskilt viktigt, elevernas prioriteringar... 16
De enskilda påståendena och deras inbördes relation... 17
Attitydundersökningen på stadsdelsnivå ... 22
Svarsandel per stadsdel ... 22
Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå... 23
De enskilda påståendena och deras inbördes relation på stadsdelsnivå ... 25
Bedömning och analys ... 36
Attityd till skolan... 36
Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat ... 39
Jämförelse mot andra undersökningar... 40
Bilagor 1. Enkätformulär Om skolan hösten 2011... 41
2. Rapport attitydundersökning skolan hösten 2011 alla respondenter... 48
4. Påstående 26 ”Jag tycker att min skola är bra” med varsfördelningen för respektive åldersgrupp ... 66
5. Påstående 26 ”Jag tycker att min skola är bra” med svarsfördelningen för respektive stadsdel ... 68
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har särskilt beslutat om att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp med stöd av årliga attitydundersökningar. Inom den obligatoriska skolan har
attitydundersökningar genomförts med målgruppen elever i skolår 5, 7 och 9 sedan våren 2005. Den här aktuella attitydundersökningen har genomförts efter en reviderad modell som beslutades i samband med 2010 års undersökning. Målet är att ha en tydlig koppling mot de nationella styrdokumenten.
Resultatet av attitydundersökningarna ger en bild av hur eleverna i Malmö upplever sin skola och vad som uppfattas som särskilt viktigt.
Eleverna i målgruppen födda 1996, 1998 och 2000 ger i attitydundersökningen hösten 2011 skolan i Malmö ett samlat omdöme med ett medelvärde på 3,87 på en femgradig skala. Motsvarande medelvärde i 2010 års undersökning var också 3,87.
Påståendet att min skola är bra ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,84. Detta värde var något högre vid föregående års undersökning då värdet var 3,90.
Inom målgruppen finns stora skillnader i upplevelse av skolan. Skillnaden är särskilt tydlig mellan åldersgrupperna medan det i 2011 års undersökning endast är en marginell skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin skola.
Elevernas bedömningar visar att skolan i Malmö i stort uppfattas positivt men samtidigt visas att det finns elever som har en annan uppfattning om kvaliteten i skolan. Det finns också en del enskilda påståenden i undersökningen som måste utvecklas för att skolan i Malmö som helhet ska uppfattas som en bra skola med hög kvalitet.
Det eleverna anser vara det viktigaste är att hinna med sitt skolarbete, att lära sig i skolan och att behandlas bra av sina skolkamrater vilket också ges ett högt betyg i
undersökningen. Uppföljningen ger en indikation om att skolorna lyckas väl med arbetet kring dessa påståenden.
I undersökningen lyfter eleverna speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om ”att ha den arbetsro som behövs i skolan”.
Även ytterligare några påståenden bör uppmärksammas och då handlar det om att pojkar och flickor behandlas lika i skolan, att lärare förklarar på ett bra sätt, att lära sig samarbeta i skolan, att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan samt att bli rättvist bedömd i skolan.
Verksamheten bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor om elevernas upplevelse av skolan i Malmö skall förbättras.
Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation till övriga men som eleverna upplever som mindre viktiga handlar om miljön, maten men också om att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan.
Attitydundersökningen hösten 2011 kan nu på samma sätt som vid tidigare under-sökningar utgöra en av flera källor i arbetet med att utveckla skolan i Malmö. Rap-porter ur verktyget Query & Report har, på skolnivå och stadsdelsnivå, efter avslutad
datainsamling skickats ut till samtliga barn och ungdomschefer för fortsatta analys.
Tabeller och diagram som hämtas direkt från dessa rapporter kan med fördel användas i en fortsatt dialog mellan politiker, personal, elever och föräldrar i ansträngningarna att förklara resultatet och att utveckla verksamheten.
Bakgrund och syfte Bakgrund
Stadskontoret, avdelning barn och ungdom, genomför kommunövergripande uppföljningar inom den pedagogiska verksamheten i Malmö Stad.
Den här aktuella attitydundersökningen är genomförd utifrån nationella
styrdokument och mål som kommunfullmäktige beslutat om för den pedagogiska verksamheten.
De nationella målen formuleras i läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Detta styrdokument anger övergripande mål och riktlinjer för utbildningen under rubrikerna normer och värden, kunskaper, elevens ansvar och inflytande, skolan och omvärlden samt bedömning och betyg som tillsammans anger en önskad kvalitetsutveckling för skolan. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål.
Kommunfullmäktiges mål i budget 2011 är uppdelade på olika verksamhetsområde.
Under rubriken barn och ungdomars livsvillkor anges den politiska viljeinriktningen för bl.a. den obligatoriska skolan. I texten står det att alla pedagogiska verksamheter i Malmö stad ska förmedla den gemensamma värdegrunden och arbeta aktivt med elevernas attityder.
För att utvärdera graden av måluppfyllelse anges också i budgeten att följande mål ska mätas, analyseras och rapporteras i delårsrapport och årsredovisning:
”Malmös elever ska ges goda möjligheter att uppnå målen i skolan”
”Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande”
”Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola”
”Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete”
Förvaltningarnas arbete med dessa mål framgår av deras ekonomiska rapportering som regelmässigt redovisas för nämnderna och kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen har särskilt beslutat att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp med hjälp av årliga attitydundersökningar. Attitydundersökningar inom den obligatoriska skolan har, i enlighet med detta beslut, genomförts sedan år 2005.
Modellen för genomförandet förändrades inför attitydundersökningen år 2010 bl.a.
med syftet att få en tydligare koppling mot de nationella styrdokumenten.
Syfte
En attitydundersökning syftar till att ge en samlad bild av hur eleverna upplever kvaliteten i sin skola. Undersökningen syftar också till att visa hur eleverna värderar de olika delarna i det pedagogiska arbetet i skolan samt att visa vilka delar inom skolans verksamhet som eleverna anser vara särskilt viktiga.
Attitydundersökningen kan utgöra ett stöd i det dagliga utvecklingsarbetet tillsammans med andra uppföljningar som har mer fokus på elevernas kunskapsutveckling.
Uppföljning av mål
Undersökningen kan ge stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma måluppfyllelsen och fatta beslut om nya mål och prioriteringar.
Undersökningen vill också ge de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Denna kunskap kan då utgöra en av flera underlag för utveckling av verksamheten.
Tillvägagångssätt och teknik Omfattning
Den här aktuella attitydundersökningen har riktat sig till alla elever födda 1996, 1998 och 2000 i de kommunala skolorna. Denna målgrupp motsvarar därmed i huvudsak elever tillhörande skolåren 5, 7 och 9.
I undersökningen har 6 498 elever erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på sin skola.
Antalet elever för de olika åldersgrupperna i den här aktuella undersökningen fördelades på följande sätt:
Födda 1996: 2 250 elever Födda 1998: 2 110 elever Födda 2000: 2 138 elever
Av eleverna i undersökningen var 52 % pojkar och 48 % flickor
Flest elever i urvalet finns i stadsdelarna Fosie (1 180) och Limhamn-Bunkeflo (1 116) medan det är minst antal elever i stadsdelarna Oxie (381)och Kirseberg (318).
Eleverna i undersökningen representerar totalt 59 olika kommunala skolenheter.
Enkätformulär och rapportmodell
En arbetsgrupp under ledning av medarbetare på stadskontoret, avd barn och ungdom, tog fram det enkätformulär som använts i undersökningen i samband med
genomförandet av 2010 års attitydundersökning. De olika påståendena är formulerade utifrån skolans uppdrag vilket regleras såväl i nationella styrdokument som i
budgetdokumentet för Malmö stad.
De första 10 påståendena behandlar skolans uppdrag om normer och värden därefter följer 12 påståenden som handlar om kunskap och lärande. Enkätformuläret
innehåller också påståenden om skollokalerna, om skolgården och om skolmaten och avslutas med ett samlande påstående om eleven upplever sin skola som en bra skola.
Enkätformuläret är uppbyggt i två avdelningar. I den första avdelningen har eleverna värderat (betygsatt) 26 positiva påståenden genom att kryssa i en av fem rutor i enkäten.
De svarsalternativ som eleverna kunde välja mellan var:
Nej, aldrig
Nej, sällan
Ibland
Ja, ofta
Ja, alltid
Svarsalternativen har därefter vid bearbetningen omräknats i en skala från ett till fem.
Värdet fem (5) innebär att eleven alltid håller med om vad som uttrycks i påståendet och värdet ett (1) innebär att eleven aldrig upplever det som påstås.
Sista påståendet i den första avdelningen är ett generellt påstående som visar om eleven upplever sin skola som en bra skola med god kvalitet och kan ses som en avstämning mot utfallet för de övriga 25 påståendena.
I den andra avdelningen har eleverna markerat de åtta viktigaste påståendena för att de ska uppleva sin skola som en bra skola med god kvalitet. Andelen markeringar för varje påstående omräknas till ett procenttal som visar hur stor andel av eleverna som tyckt att just att detta påstående har varit extra viktigt i förhållande till de övriga påståendena.
Modellen i enkätformuläret, med två avdelningar, ger möjlighet att visa hur eleverna bedömer (betygssätter) påståendena samt hur viktiga de olika påståendena upplevs vara i förhållande till varandra. Dessa båda värden kan sedan kombineras för att ge ett stöd i arbetet med att prioritera mellan olika utvecklingsinsatser. Viktningen kan alltså med fördel användas i ett utvecklingsarbete då det tydligt framgår om det som upplevs som extra viktigt fungerar väl eller inte. En hög värdering på ett påstående som bedöms viktigt ger signalen att verksamheten bedrivs på rätt sätt. En låg värdering och en hög viktning visar däremot på ett missnöje som omgående måste åtgärdas.
Metoden att mäta vad som upplevs som viktigt får dock aldrig tolkas som att eleverna väljer bort någon del av verksamheten, tvärtom. Alla påståendena i enkäten finns med just därför att de utgör viktiga delar i skolans uppdrag.
Rapporten redovisar denna relation mellan betyg och viktning i form av en fyrfältsmatris som ger ett visuellt stöd för det fortsatta arbetet med att analysera resultat och förändra verksamheten i önskvärd riktning.
Datainsamling
Ett webbaserat enkätverktyg, Query & Report finns etablerat som ett stödinstrument för uppföljning av den pedagogiska verksamheten inom Malmö stad. Detta verktyg har använts vid genomförandet av den här aktuella undersökningen.
Elevförteckningar har hämtats från Malmö stads elevsystem ELIT, där samtliga elever i Malmös kommunala skolor finns registrerade med för undersökningen aktuella
uppgifter om skoltillhörighet och ålder. Denna förteckning har kompletterats med elevernas E-post adress i det pedagogiska nätet, PedNet.
Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas för den pedagogiska verksamheten.
Via det pedagogiska nätet skickades ett E-post meddelande till samtliga elever i
målgruppen där de uppmanades att svara på ett enkätformulär om hur de upplever sin skola. Den enskilde eleven har därefter antingen själv direkt, via PedNet, besvarat enkäten eller alternativt har lärarna på skolorna aktivt intresserat sina
undervisningsgrupper för enkätundersökningen och fått hela undervisningsgruppen att besvara enkäten vid ett gemensamt tillfälle.
Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de reguljära kanaler som finns inom Malmös stads organisation för skolan.
Påminnelse har också skickats ut via PedNet direkt till respondenterna vid slutet av den aktuella tidsperioden för undersökningen.
Barn och ungdomscheferna har också erbjudits en uppkoppling till enkätverktyget som gett möjlighet att följa andelen svarande på nämnds och skolnivå löpande under hela undersökningsperioden
Svarsandel
Av de 6 498 elever som ingick i målgruppen var det 4 300 som skickade in svar på enkäten för vidare bearbetning. Detta innebär alltså att svarsfrekvensen för undersökningen hösten 2011 blev 66 %. En minskning mot föregående års attitydundersökning där 72 % av respondenterna svarade.
Antalet pojkar som besvarade enkäten var 2 180 och antalet flickor var 2 120 alltså ett likvärdigt antal svar per grupp. Andelen flickor som svarade, i förhållande till utskicket, var dock något högre än andelen pojkar, 68 % flickor mot 64 % pojkar.
Svarsandelen beroende på ålder visar på samma sätt som vid tidigare undersökningar att eleverna blir mindre svarsbenägna och svårare att intressera för denna typ av aktiviteter i takt med stigande ålder.
Tabell 1: Svarsfördelningen per åldersgrupp
Åldersgrupp Utskickade Inkomna svar Frekvens
Födda 1996 2 250 1 302 58 %
Födda 1998 2 110 1 350 64 %
Födda 2000 2 138 1 648 77 %
Svarsandelen på nämndsnivå varierar också ganska kraftigt. Stadsdelarna Husie och Hyllie har högst andel elever (85% respektive 80%) som svarat på enkäten. De flesta stadsdelarna ligger på en svarsfrekvens motsvarande 60 - 70 %. Lägst andel svar har stadsdelen Oxie där endast 39 % av eleverna har lämnat synpunkter på sin skola. I stadsdelen Fosie är det endast drygt hälften av eleverna som besvarat enkäten.
Andelen svar från de olika enheterna varierar mycket kraftigt allt ifrån drygt 90 % till de lägsta noteringarna där endast ett fåtal elever har lämnat sina synpunkter.
Bortfall
Någon särskild fördjupad bortfallsanalys har inte gjorts för denna undersökning men några generella förklaringar till att elever i målgruppen inte har lämnat något svar på enkäten är att:
- E-post skickades ut till alla elever i de aktuella åldersgrupperna och därmed har också elever som inte har haft rimlig möjlighet att ta ställning till och besvara frågorna ingått i elevunderlaget. Detta kan t.ex. vara nyanlända elever med kort vistelsetid i Sverige.
- Ett visst bortfall sammanhänger också med att urvalet för undersökningen görs på elever födda vissa utvalda år och att elever i dessa åldersgrupper kan vara placerade i en annan åldersgrupp än målgruppen och därmed kan ”missa”
deltagandet om de är ensamma i sin grupp om att vara berörda av undersökningen.
- Vissa skolor använder inte PedNet i sin dagliga kommunikation med eleverna, här finns i dag andra alternativ att välja, vilket innebär svårigheter att nå eleverna via e-post funktionen.
- I webbenkäten finns en funktion som heter ”skicka enkät” och som eleven måste aktivera för att enkäten ska vara besvarad, något som en del elever har missat och därmed har deras svar inte aktiverats i sammanställningen av resultatet.
- Dessutom finns det alltid elever som av olika skäl inte vill delta i denna typ av undersökningar och dessa kan självklart inte tvingas till ett deltagande. Ett deltagande i en attitydundersökning ska alltid baseras på frivillighet.
Tidigare genomförda attitydundersökningar
Denna rapport innehåller vissa jämförelser mot tidigare genomförda undersökningar med målgruppen elever i skolåren 5, 7 och 9. Den här presenterade undersökningen är helt jämförbar med 2010 års attitydundersökning då samma frågeformulär och upplägg har använts.
Jämförelser med attitydundersökningar från åren dessförinnan bör dock endast göras med försiktighet då frågeformulär och tid för genomförandet inte är lika.
Rapporter från tidigare års attitydundersökningar finns för den intresserade tillgängliga på Malmö stads hemsida (www.malmo.se) och kan, med nämnda reservation, utgöra ytterligare underlag för jämförelser och utvecklingsarbete.
Attitydundersökningens resultat Kommunnivå
Syftet med attitydundersökningen är att ge en samlad bild av hur eleverna upplever sin skola. Resultatet av undersökningen visar dels hur eleverna upplever det pedagogiska arbetet i skolan och dels vilka delar inom skolans verksamhet som eleverna anser vara särskilt viktiga.
Eleverna i målgruppen födda 1996, 1998 och 2000 ger i attitydundersökningen hösten 2011 skolan i Malmö de 25 enskilda påståendena ett samlat medelvärde på 3,87 på en femgradig skala. Detta medelvärde är likvärdigt med 2010 års attitydundersökning.
Påståendet att min skola är bra ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,84, ett något lägre värde än vid 2010 års undersökning då eleverna gav påståendet ett värde på 3,90.
Inom målgruppen finns stora skillnader för detta påstående som visas i diagram 1. Detta diagram visar också på skillnaderna mellan 2010 och 2011 års undersökningar.
Variationen i upplevelse är särskilt tydlig när det gäller åldersgrupperna men det är också en skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin skola även om denna jämnat ut sig i den aktuella undersökningen 2011 jämfört med tidigare år.
Dessa olikheter av upplevelsen av en bra skola bör observeras och bli föremål för djupare analys av skolledare och skolpersonal.
Diagram 1: Medelvärde ”Min skola är bra”
3,9 3,85 3,95
3,56
3,89
4,24
3,84 3,83 3,85
3,56
3,76
4,13
1 2 3 4 5
Alla elever 2010/2011
Alla pojkar 2010/2011
Alla flickor 2010/2011
Alla födda 1995/1996
Alla födda 1997/1998
Alla födda 1999/2000
De fem påståenden som den samlade målgruppen, alla elever, värderar (betygsätter) högst i attitydundersökningen framgår av tabell 2. Redovisningen innehåller ett medelvärde för dessa påståenden samt hur andelen svar är fördelade på låg värdering (nej aldrig och nej sällan), medel värdering (ibland) samt hög värdering (ja ofta och ja alltid). Denna fördelning av svaren är viktig för bedömningen av utfallet.
Tabell 2: De högst värderade påståendena
Påstående Medel-
värde Låg
värdering Mellan
värdering Hög värdering Jag har någon att vara med på
rasterna om jag vill 4,76 1,3 % 3,6 % 95,1 %
Jag behandlas bra av mina skolkamrater
4,42 1,8 % 8,2 % 90,0 %
Jag känner att det är okej att vara
så som jag är på min skola 4,40 3,1 % 10,3 % 86,6 % Jag tycker att jag lär mig i skolan 4,34 2,0 % 9,5 % 88,5 % Jag tycker att vi i
utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen
4,31 4,8 % 11,4 % 83,7 %
De tre påståendena som får absolut högst värdering av eleverna ingår i målområdet normer och värden och de påståenden som värderas som fjärde och femte påstående i skalan ingår i målområdet kunskap och lärande. I 2011 års undersökning är det exakt samma påstående som får dessa högsta omdömen som det var i 2010 års undersökning.
En något större andel elever bedömer dessa påståenden med en högre värdering i 2011 års undersökning än tidigare.
De fem påståenden som den samlade målgruppen värderar (betygsätter) lägst i attitydundersökningen framgår på motsvarande sätt av tabell 3.
Tabell 3: De lägst värderade påståendena
Påstående Medel-
värde Låg
värdering Mellan
värdering Hög värdering Jag är nöjd med skolmaten 2,81 41,0 % 30,5 % 28,5 % Jag är med och bestämmer vad vi
ska arbeta med i skolan 2,87 36,3 % 34,8 % 29,0 % Jag blir så intresserad av
skolarbetet att jag får lust att lära mig mer
3,30 21,3 % 35,9 % 42,7 %
Jag pratar med mina lärare om
hur jag kan lära mig mer i skolan 3,40 20,2 % 32,4 % 47,4 % Jag har den arbetsro jag behöver i
skolan 3,44 14,1 % 37,5 % 48,3 %
De påståenden som får lägst värdering av eleverna omfattar upplevelsen av skolmaten men framförallt påståenden som kan kopplas till målområdet kunskap och lärande.
Eleverna uppmanades också att i enkätformuläret markera de åtta påståenden som de tyckte var de viktigaste för att de skulle uppleva sin skola som en bra skola.
Denna del i undersökningen är avsedd att fungera som ett stöd inför det fortsatta analysarbetet då det som eleverna upplever som ”extra viktigt” i denna del lyfts fram på ett tydligt sätt. Det som upplevs som extra viktigt kan sedan direkt kopplas ihop med elevernas värdering för det enskilda påståendet. I de fall viktiga påståenden får en låg värdering erhålls en signal om att åtgärder omedelbart bör sättas in för att förbättra elevernas upplevelse av sin skola.
I detta sammanhang ska betonas att alla påståenden i undersökningen har sitt ursprung i de styrdokument som gäller för den pedagogiska verksamheten och därför är självklart alla påståenden viktiga och ska ingå i skolans uppdrag för att skapa en fullt ut väl fungerande pedagogisk verksamhet.
Tabell 4: De viktigaste påståendena
Påstående Elevernas viktning Medelvärde
Jag hinner med mitt skolarbete 61,0 % 4,03
Jag tycker att jag lär mig i skolan 59,7 % 4,34
Jag behandlas bra av mina skolkamrater 55,5 % 4,42 Jag får den hjälp jag behöver i skolan 54,6 % 4,09 Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 53,6 % 3,44 De viktigaste påståendena handlar i huvudsak om målområdet normer och värden men det finns också inslag från målområdet kunskap och lärande. Ett av dessa viktiga
Jag behandlas bra av mina skolkamrater 55,5 % 4,42 Jag får den hjälp jag behöver i skolan 54,6 % 4,09 Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 53,6 % 3,44 De viktigaste påståendena handlar i huvudsak om målområdet normer och värden men det finns också inslag från målområdet kunskap och lärande. Ett av dessa viktiga