För att kommunen ska kunna åtgärda de fel och brister som uppkommer i samband med skolskjutsverksamhet är en förutsättning att de känner till dem. Därför är det av betydelse att olyckor och incidenter rapporteras till kommunen. För att rapporteringen ska fungera krävs att entreprenörerna och förarna inte missuppfattar rapporteringen som en kontroll av att de sköter sitt åtagande, utan istället ser rapporteringen som en möjlighet att förbättra såväl arbetsvillkoren för förarna som trafiksäkerheten för barnen.
Vi har med hjälp av en rad frågor försökt att beskriva i vilken utsträckning kommunerna har eller inte har ett fungerande system för rapportering av olyckor och incidenter.
Fråga 18
Den första frågan om rapportering löd ”Rapporteras olyckor/incidenter till kommunen”? Resultaten presenteras i figur 24.
Figur 24 Rapporteringsgrad i kommunerna (N=196).
I stort sett samtliga kommuner (87 %) svarade att olyckor och/eller incidenter rapporteras. Endast 5 procent av kommunerna uppgav att olyckor/incidenter inte rapporteras och 8 procent svarade att de ej vet.
I tabell 6 redovisas hur många rapporter kommunerna tog del av under läsåret 99/00. 87% 5% 8% Ja Nej Vet ej
Tabell 6 Antal rapporteringar om olyckor och/eller incidenter som kommunerna fick ta emot (N=197).
Antal rapporter kommunen tog del av läsåret 99/00? Andel kommuner Antal kommuner Ingen rapport 44 % 87 1–2 rapporter 25 % 50 3–4 rapporter 11 % 22 5–6 rapporter 4 % 8 7–8 rapporter 1 % 2 Fler än 8 rapporter 3 % 5 Vet ej 12 % 23 Totalt 100 % 197
Trots att de flesta kommuner angav att olyckor/incidenter rapporteras till kommunen visar tabellen att närmare hälften av kommunerna (44 %) inte hade erhållit någon rapport under läsåret 99/00. Var fjärde kommun fick en eller två rapporter, 15 procent fick 3–6 rapporter och 4 procent fick ännu fler. Det var 12 procent som inte visste hur många rapporter de fått. Bortfallet på frågan var ca 3,9 %. Svaren antyder att i genomsnitt erhålls 1–2 rapporter per kommun och år.
Om rapporteringen på sikt ska medföra säkrare skolskjutsresor så är en förutsättning att rapporterna följs upp och att nödvändiga åtgärder vidtas. I tabell 7 redovisas hur vanligt förekommande det är att kommunerna utvärderar rapporterna. Den skolskjutsansvariga i kommunen fick besvara frågan ”Gör kommunen någon utvärdering av rapporterna?”. Av de 191 skolskjutsansvariga som svarade på frågan var det 74 som svarade att de inte hade fått någon rapport. Ytterligare en svarande föll bort då de svarat både ja och nej på frågan.
Tabell 7 Förekomst av utvärdering av rapporter av kommunerna (N=116).
Utvärdering av rapporter Andel Antal kommuner
Ja 65 % 75
Nej 18 % 21
Vet ej 18 % 20
Totalt 100 % 116
Tabellen visar att av de kommuner som tog del av någon rapport var det 65 procent som utvärderade rapporterna. Resterande kommuner, 36 procent, gjorde ingen utvärdering eller visste inte om det gjordes någon utvärdering.
Ett sätt att förenkla rapporteringen till kommunen kan vara att använda sig av en enkel blankett. I tabell 8 presenteras huruvida kommunerna har någon blankett tänkt att användas vid rapporteringen.
Tabell 8 Förekomst av blankett för ifyllande av rapporter av olyckor/tillbud (N=196).
Finns det en blankett för ändamålet? Andel Antal kommuner
Ja 18 % 35
Nej 70 % 138
Vet ej 11 % 22
Totalt 100 % 196
Av tabellen framgår att knappt var femte kommun säger sig ha en blankett för detta ändamål. Det framkom inget tydligt samband mellan kommunstorlek och förekomst av blankett för rapportering.
Om rapporteringen inte sker på en blankett, hur kommer då kunskapen om inträffade olyckor/incidenter kommunen till kännedom? I figur 25 presenteras på vilket sätt kommunerna fick del av rapporter om det som inträffat vid det senaste tillfället.
Figur 25 På vilket sätt kommunerna erhöll den senaste rapporten (N=176). I figuren kan ses att det var vanligast att den senaste rapporten erhölls via telefon (37 %). Det näst vanligaste sätten var muntligen (26 %) eller en kombination av flera rapporteringssätt (26 %).
Nästan samtliga kommuner (87 % enligt figur 24) hade svarat att de erhöll rapporter om inträffade olyckor eller incidenter. Ändå har närmare en fjärdedel av dessa kommuner, på frågan om vad det var som rapporterades vid det senaste tillfället, angett att de inte fått någon rapport. De 29 kommuner som inte besvarade frågan hade antingen inte erhållit någon rapport under läsåret 99/00 eller visste inte om så var fallet.
I nästan samtliga kommuner skedde rapporteringen muntligt. Det var 36 kommuner som uppgav sig ha en blankett för rapportering, men det var klart färre som använde denna vid det senaste tillfället. Vad vi erfarit finns det inga generella krav på aktörer att rapportera olyckor/incidenter.
Det är av intresse att ta del av vem som rapporterar till kommunerna. I tabell 9 presenteras vem som rapporterade en olycka eller incident till kommunen, vid det senaste tillfället. 26% 7% 37% 2% 2% 26% Muntligt Blankett Telefon Brev Epost Flera sätt
Tabell 9 En beskrivning av vem som, vid det senaste tillfället, rapporterade olycka/incident till kommunen (N=142).
Rapportör Andel Antal kommuner
Entreprenören 24 % 34 Skolan 11 % 15 Föraren 12 % 17 Förälder 11 % 16 Polisen 0 % 1 Annan 1 % 2 Flera rapportörer 40 % 57 Totalt 100 % 142
Tabellen visar att entreprenören ensam stod för en fjärdedel av de rapporter som senast inkommit. Rapporter från endera skola, förare eller förälder var också relativt vanliga (11–12 % vardera). Bland de kommuner som svarade att rapporten
kom från flera källor (40 %) var de vanligaste källorna entreprenören i
kombination med antingen skolan, föraren eller föräldern.
Vilken typ av olyckor/incidenter får kommunen vanligtvis rapport om? I tabell 10 redovisas vad som rapporterades vid det senaste tillfället.
Tabell 10 Fördelning av orsaken till erhållna rapporter (N=141).
Vad rapporterades Andel Antal kommuner
Olycka utan personskada 19 % 27
Bråkigt på bussen 16 % 23
Annat 13 % 18
Försening 6 % 8
Olycka med personskada 9 % 13
Skadegörelse 3 % 3
Flera orsaker 35 % 49
Totalt 100 % 141
Olycka utan personskada var den enskilt vanligaste typen av rapport, därefter följde bråkigt på bussen. Vad som angetts i svarsalternativet ”annat” redovisas i bilaga 6. När det gäller de som angett flera orsaker (35 %), var den vanligaste kombinationen av orsaker bråkigt på bussen och skadegörelse, den näst vanligaste bråkigt på bussen i kombination med försening.