• No results found

Rapporteringen i förhållande till Schibbye och Perssons situation

6. Analys och resultat

6.4 Rapporteringen i förhållande till Schibbye och Perssons situation

6.3.3 Sammanfattning ”Rapporteringen i förhållande till den etiopiska konflikten”

I början av rapporteringen är det möjligt att se ett relativt stort fokus på en internationell kontext då omständigheter i konflikten beskrivs för läsare. Artiklarna talar om Ogaden, Somalia och Etiopien och det talas om journalisters situation och pressfrihet ur ett globalt perspektiv.

!

!

6.4 Rapporteringen i förhållande till Schibbye och Perssons situation

Genom analysen har det blivit möjligt att se en förändring över tid i rapporteringens fokus. Föregående kategori menade på att rapporteringen i det första urvalet till viss del fokuserade på konflikten mellan Etiopien och Somalia och dess globala konsekvenser. Denna kategori vill dock påvisa att fokus med tiden förflyttades till att nästan enbart belysa Schibbye och Perssons situation och deras rättsprocess.

Utifrån detta har kategorin ”Rapporteringen i förhållande till Schibbye och Perssons situation”

formulerats.

6.4.1 Första nedslaget:

Ogaden-gerillan är orolig över de två svenskarnas öde. - De svenska journalisterna tog en risk, men det är viktigt att världen får veta sanningen, sade Mehdi Abdi Rahman, talesman för rebellerna, till Expressen i natt (Expressen 2011-07-04).

Detta stycke kan visa på en stor fokusering från tidningens sida på Schibbye och Perssons framtid och ordvalet ”öde” förmedlar en känsla av att Schibbye och Perssons situation är dramatisk och kanske unik. Transitiviteten i beskrivningen tyder också på att Ogaden-gerillan utför en slags mental handling som berör Schibbye och Persson. Citatet som kommer från Mehdi Abdi Rahman kan dock tolka det som att han snarare vill fokusera rapportering på frågan som Schibbye och Persson kom för att undersöka då han talar om en ”sanning”.

De svenska frilansjournalisterna Martin Schibbye och Johan Persson greps kort efter att de tagit sig in i Etiopien tillsammans med rebeller ur organisationen ONLF (Ogadens nationella befrielsefront).

Enligt den etiopiska militären bestod gruppen av 23 tungt beväpnade gerillasoldater, varav 15 ska ha dödats i striden med armén. Uppgifterna tillbakavisas av ONLF som hävdar att svenskarnas grupp angreps innan de mött upp med rebellerna. En etiopisk tjänsteman säger till Ekot att svenskarna misstänks för att ha tagit sig in i landet illegalt och för att ha arbetat med en terrorstämplad grupp.

Enligt de första uppgifterna från svenska utrikesdepartementet skulle de ställas inför rätta under gårdagen.

De senaste uppgifterna talar dock för att rättegången skjuts upp och att Schibbye och Persson flyttas till huvudstaden Addis Abeba (Svd 2011-07-06).

I föregående stycke är det möjligt att se ett stort fokus på Schibbye och Perssons situation då informationen om gripande beskrivs ingående. Transitiviteten i stycket pekar på en del materiella processer som exempelvis ”dödats”, ”angreps” och ”mött upp”, men också verbala såsom ”hävdar” och

”säger”. ”De två svenskarnas öde” kan tänkas visa på att skribenten försöker framställa en dramatisk effekt hos läsare.

6.4.2 Andra nedslaget:

Den New Yorkbaserade Committee to Protect Journalists (CPJ), ser processen mot svenskarna som en politiserad rättegång. - Sedan Persson och Schibbye greps har den etiopiska regeringen äventyrat deras grundläggande rätt till försvar genom att i media framställa dem som delaktiga i terrorism. Premiärminister Meles Zenawi verkar ha föregått domstolens utslag redan innan rättegången har startat, säger Mohamed Keita, som samordnar CPJ:s Afrikabevakning. - Vi uppmanar det etiopiska rättsväsendet att garantera båda journalisterna en rättvis rättegång i vad som blivit ett politiserat fall.

Här är det möjligt att se Schibbye och Persson som de centrala punkterna i konflikten, Committee to Protect Journalists uttalar sig om Schibbye och Persson vilket bidrar till att deras situation framstår som ännu mer viktig i en global politisk fråga.

6.4.3 Tredje nedslaget:

Den 27 december fastlås domen till elva år vardera.

Medan de anhöriga åker fram och tillbaka mellan Etiopien och Sverige försöker Johan Persson och Martin Schibbye klara av vardagen i fängelset. Förhållandena är tuffa. De sover i en sal med 200 andra fångar. Lysrör i taket är tända dygnet runt och det springer råttor på golven. Värmen är nästan outhärdlig och flera medfångar är svårt sjuka utan att få vård.

- Vi tränade mycket. Vi tvingade i oss mat. Den stora utmaningen där var för det första att inte bli dum i huvudet och för det andra att inte bli sjuk. Och för att inte bli sjuk måste man käka även om det är 40 grader varmt och man bajar vatten. Sedan så pratade vi hela tiden. Vi pratade otroligt mycket om allt möjligt för att hålla i gång, säger Johan Persson.

I januari beslutar de sig för att inte överklaga domen, i stället väljer de att be om nåd.

I Sverige får regeringen kritik för sin tysta diplomati.

Under gårdagens presskonferens är Johan och Martin försiktiga med att recensera den svenska regeringens insats.

!

Även i denna rapportering är det möjligt att se hur Schibbye och Perssons omgivning och situation beskrivs i detalj, och deras berättelser om fängelsetiden citeras och bidrar därmed till en framhävning av en spännande historia och Schibbye och Perssons egna liv.

!

6.4.4 Sammanfattning ”Rapporteringen i förhållande till Schibbye och Perssons situation”

Schibbye och Persson är i alla de tre nedslagen huvudmålet för rapporteringen. Omständigheterna kring deras rättsprocess och liv i fängelset beskrivs detaljerat och det är möjligt att detta skapar en emotionell anknytning till läsaren som möjliggör att läsaren skapar någon typ av relation till Schibbye och Persson. Ibland skrivs vissa deltagare i processer bort, exempelvis

!

De svenska frilansjournalisterna Martin Schibbye och Johan Persson greps kort efter att de tagit sig in i Etiopien tillsammans med rebeller ur organisationen ONLF (Ogadens nationella befrielsefront).

Bortskrivningen av agenter i denna artikel kan tyda på att läsaren ska se Schibbye och Persson som centrala huvudpersoner i händelser, men det ger också intrycket av att de agenter som skrivits bort i händelsen inte är lika viktiga som Schibbye och Persson. Enligt Roosvall (2005) skapar och

reproducerar journalistisk kommunikation en bild för sina läsare av vad som är verklighet genom att fabricera en bild av vad som är viktigt att rapportera om i världen. Detta medför också att vissa

grupper av individer framställs som viktiga vilket leder till ett slags skapande av ”den andre” (Roosvall, 2005:27).

!

Related documents