övervalming, föreslnifter om att inte dricka alkohol, ta antabus od och i sista stund ansöka om resolution för intagning på vårdanstalt för alkohol-missbrukare.
Reglerna som ligger till grund för samhällets ingripande som ovan beskrivits har i sin ursprungliga utformning åtslrilliga år på nacken.
Åtsldlligt i nu gällande lag rälmar sitt ursprung till 1913 års alkoholistlag.
Där dras riktlinjerna för systemet upp och redan då anges det rehabiliterande syftet. Frågan uppstår huruvida såm-hället har andra mäl med nykterhets~
vårdenänattgevårdsomskaparförut-sättning för ett ,fortsatt nykert leverne och vad en sådan målsättning
#:åårålflå:'sTåij;eöfrsa#j#.aförutiätt-I olika sammanhang rälmar man med att cirka 10 procent av den man-liga befollmingen över 20 år har alko-holproblem i varierande omfattning (Hagnell och Tunving, APU). I våra pågående undersölmingar rörande alkoholmissbruk visar det sig att i värt distrikt kommer 0,9 procent av män-nen över 20 år i kontalst med nykter-hetsvården. En något större andel generellt i riket. Mot bakgrund av problemets omfattning är det uppen-bart att nykterhetsvården kommer i kontakt med en utomordentligt liten del av de potentiella ldienterna. En stor grupp alkoholister vårdas inom den psyldatriska sjulwården. År 1973 utslffevs33700patientermedalkohol-diagnos fi.ån den psyldatriska sjulwår-den.
Patienter på nykerhetsvårdsanstalt Materialet grundar sig på en inter-vjuundersölming, som genomförs på Holma-Karlsvik. Varje nyinskriven patient intervjuas av assistentpersonal på anstalten efter ett fastställt formu-lär innehållande öppna och bundna svarsalternativ. Frågeformuläret inne-fattar ffågor om social bakgrund, lri-minalitet, alkoholkarriär, attityder till olika livssituationer, alkohol, nykter-hetsvård mm. Frågeformuläret inne-håller 100 frågor och en intervju tar cirka 2-3 timmar att genomföra.
I denna artikel redovisas material iån 44 intervjuer - av dessa har 13 interv].upersoner inte medverkat i mdersölmingen.
Imaterialetingär58mänoch6kvin-•gio|åns]iug,in2ei:t:pteerå:ent::khaurtb¥|låensiåt;
utöver grundskola (realskola). 5 perso-ner är gifta, varav 1 lrinna. Sjutton personer är ffånslrilda (4 lwinnor), resterande 11 är ogifta.
Av de 38 männen i undersölmingen är nio frikallade från militärtjänstgö-ring. Nio av männen har AMS-arbete och sju har förtidspension, således något färre än hälften som står utanför den reguljära arbetsmarlmaden.
Endast en av männen har tjänsteman-nayrke. Mönstret slriljer sig inte beträf-fande lwimoma.
Vid intagningstillfället då inter-vjuerna. genomfördes kan konstateras att patientgruppen som helhet tillhör gruppen outbildade arbetare med svag arbetsmarlmadskontak. Är det ett
SFAM.NYTT . ÅRGÅNG 3 . 1982
Del tagargrupp
24-2829-33 -38 -43 -48 -53 -58 -63 -68 -73 74-78
Fi8ur 2
BSEkvinnor
Antal
N-13
Bortfall
24-2829-33 -38 -43 -48 -53
genomgående mönster att nykterhets-vårdanstalternas patienter relqrteras från ett socio-ekonomiskt svagt ldien-tel, eller finns det en nedåtgående social karriär i bakgrunden, där an-staltsvistelsen utgör slutstationen? En noggrann bearbetning av intervjuerna kommerattgeanvisningomvilketslag av patiehter som rekr5rieras till anstal-terna.
Materialet är således ännu så länge litet, och i denna artikel redovisas endast översiktlig bearbetning av intervjumaterialet.
Bortfallet består dels av patienter som vägrat delta i` intervjuundersök-ningen och dels av patienter som avvi-1dt från nykterhetsvård§anstalten innan interv].un genomförts. Uppgifter om dessa patienter har hämtats från nylsterhetsvårdsanstaltens behand-1ingsjoumaler.
I materialet ingår sex kvinnor. På senare år har ett ökat afltal kvinnor varit inskrivna på vårdanstalt för alko-holmissbrukare. I regel förekommer numera lrinnor och män på samma a,nstalt. Tidigare rekryterade alkoho-listanstaltema företrädesvis äldre och medelålders män. Det förhållandet har nu förändrats så.att åtslrilliga yngre
•[^Ll ^.\/TT ^nrÅ^l-® 1ho.
-58 -63 -68 -73 74-78
både män och lwinnor, ofta blandmiss-brukare, förekommer på anstalterna.
Patienterna har uteslutande manu-ella yrken, i övervägande grad yrken som inte ställer kav på yrkesutbild-ning. De flesta patienterna har en bro- ldgyrkesbakgrundmedmångaanställ-ningar. I stor omfattning förekommer tidigare anställningar inom sjöfarts-.o ch restauangnäringarna.
Sltillnaden mellan frivillig ingång och tvångsintagning är ofta subtil.
Många patienter är för sitt uppehälle beroende av myndighet.erna och med-verkar under dessa förutsättningar kanske till en frivillig ingång på anstalt där man annars skulle motsätta sig an-staltsvård. Vid frivilliggång har anstal-ten. kvarhållningsrätt beträffande pa-tienten för den tid som anstaltsvården omfattar, i regel sex mänader.
En stor grupp av nykterhetsvårds-anstalternas patienter är ständigt åter-kommande. Ofta gäller detta äldre män utan familj eller arbete, där regel-bundet återkommande anstaltsvistels e ger relffeation och vila från ett hårt liv med dagligt alkoholmissbruk på hemorten. (Tabell 11 och 111.)
En tredjedel av patientgruppen har lniminell bakgrund, huvudsaldigen
egendomsbrottslighet såsom stöld, rån etc. Misshandel förekommer även oftast i samband med alkohol. 12 patienter i deltagargruppen är krimi-nellt belastade utöver ft7lleriförseelser.
I deltagargruppen är 11 patienter (varav 3 lwinnor) .från landsbygd, 10 ffån stad och 10 patienter (varav 2 lwinnor) från storstad. Bortfallsgrup-pen har lilmande fördelning. Lands-bygdspatienter är således överrepre-senterade i jämförelse med befolk-ningstalen.
Vi har antagit att man skulle kunna observera en minskande tolerans mot awikare från landsbygd över stad. till storstad. Denna minskade tolerans skulle få ett uttryck bla i en minskad frelwens av tvångsomhändertagande b eträffande storstadspatientema.
Antalet tvångsomhändertagande är emellertidförlitetförattmedgedenna slutsats och övriga data har inte stude-rats med avseende på denna ffågeställ-ning. Dock är endast en av sex tvångs-omhändertagna ffån storstad.
Diskussion
Vi har översiktligt studerat söciala bakgrundsdata hämtade från inter- vjuerrespeldiveinslrivningshandling-ar beträffande 44 patienter inslffivna vid nykterhetsvårdsanstalt. Denna
Tabelll -lntagningsform
Deltagar- Bortfalls-grupp . Bortfalls-grupp
N=31 N=13
Frivilligt intagen 28 Tvångsintagning 3
Tabe]l 11
Antalet intagning på nykterhötsvårds-anstalt
Deltagargrupp Bortfall
N-3l N-13
Tabell 111
Vårdtillfällen hos annan vårdgivare
Deltagar- Bortfalls-grupp 8rtJPP N-3l N-13
lntagna på psykiatrisk ' klinik
lntagna på alkohol-po'iklinik
12st gst.
7„ 2", 41
grupp består till övervägande del av män med en svag kontakt med arbets-rharlmaden, dålig utbildning och ett genombrutet socialt nätverk. Gruppen har som helhet en relativt stor lmimi-nell belastning. Frågan huruvida alko-ho]missbruketärdenprimäragrunden för samhällets ingripande beträffande dessa patienter ger sig osölst.
Alkoholmissbruk i förening med oförmågan att följa upp eller leva upp tillsamhälleliganormerförefallervara förutsättningen för att etableras bland den grupp människor som blir patien-ter på nykpatien-terhetsvårdsanstalt. Det avvikande beteendet har därvid stor betydelse. Awikelsen tar sig uttryck som lniminalitet i samband med alko-holmissbruk, firlleri på allmän plats, oförmågaatttaansvarföregenförsörj-ning etc. Inkörsporten är kriminalitet eller att man hamnar i situationer som påkallar socialvårdens ingripande.
De patienter som vi behandlat här utgörintedentypiskagruppenalkoho-lister. Anstaltsvärden, ffivillig eller med tvång, måste trots behandlings-ambitionema i första hand uppfattas som del i samhällets system för påtag-lig social kontroll. Den typiske alkoho-listen beslrivs ofta vara en` medelål-ders man med familj. Dessa riskerar natuligtvis om alkoholmissbruket fortsätter att rekrsrieras till den grupp vibehandlat,omfamiljellerarbeteför-svimer u bilden.
Vad kan primärvården göra för dessa patienter? Gruppen utslagna eller de som är på v`äg att förlora sin sociala föranlring är lätt att komma i kontakt med genom samarbet.e med socialvården. Den grupp individer, som befinner sig i riskzonen men som har intakta sociala relationer och är lwar på arbetsmarlmadeh är betydligt svårare att nå bla därför att den Qrga-nisation som vi har för behandling av alkoholproblem inrymmer så mycket av social kontroll och repression. Att på ett påtagligt sätt komma i kontakt med denna organisation ihnebär en stämpling såsom avvikare. Vistelse på nykterhetsvårdsanstalt innebär även med all sannolildiet en stark påverkan på patienten att identifiera sig såsom alkoholist-awikare, vilket medför ett fjärmande ffån förhärskande sociala normer. Primärvården med sin breda kontaktyta mot befollmingen har en stor och betydelsefull uppgift i att bygga upp vårdprogram, .som är nöu-trala och inte socialt stämplande för denna kategori patienter. Detta är en läng och svår väg som ställer krav på förändring av attityder till alkohol-missbruk hos primärvårdens personal och omprioritering av resurser till detta område.
Nya instrument och en ny vaksam-het för att upptäcka alkoholmissbruk såsom en faktor bakom allehanda krämpor måste utvecldas. Innehållet i vårdprogram för alkoholmissbrukare skall bygga på en samordning av redan befintliga. resurser inom sjulwård, 42
socialvård,arbetsvårdochförsälmings-kassa. Samordningsansvaret för insat-sernaslffillliggahosvårdcentralensom svarar för kontinuitet och uppföljning och att ett rehabiliterande, personlig-hetsförstärkande syns ätt dominerar de insatser som vårdprogrammet förmed-lar.
Vid vårdcentralen har utvecklats ett vårdprogram för alkoholmissbru-kare (Spri 1980). Vårdprogrammet bygger på förutsättningen att alkohol-missbrukaren behöver en kontinuerlig evlivslångkontaktmedvårdcentralen.
Intensiteten. i kontakten bestäms av patientens behov. För närvarande är 32 patienter inslrivna i värdprogram-met. Huvuddelen av dessa kommer från s o cialvården. S o cialvårdsgrupp en innefattar dels yngre missbrukare, som har haft svårigheter att bli etablerade på arbetsmarlmaden, delvis utan yrkesutbildning, dels gruppen etabler rade missbrukare vars bakgrund i stort överensstämmer med anstaltspatien-ternas. Den förstnämnda gruppen löper en påtaglig risk att bli etable-rade missbrukare.
En tredje grupp har rekryterats från sjulwården och sldljer sig från de öwiga delgruppema, de har intalsta sociala relationer och arbete. Ingen i denna grupp är känd av socialvården.
Någon jämförelse mellan gruppema beträffande omfattningen av alkohol-missbruk, alkoholskador, sldllnader i social bakgrund mm har ännu inte utförts.
Beträffande patienterna i vårdpro-grammet söker man alstivera ffamför allt den lokala reha-gmppen för att åstadkomma en bättre kontak med arbetsmarlmaden. Vägen dit måste ofta gå över utbildning, deltagande i behandlingskollektiv och lilmande, som gör det möjligt för patienten att förändra sin uppfattning om sig själv ochintelängrebetrakasigsjälvsåsom avvikare.
Vårdprogrammets innehåll och de förutsättningar som det bygger på behandlas i särsldld artikel i denna
tid-skift.
Referenser
BRAMSTÅNG, G: Missbruk och hemfal-lenhet, Stocldiolm, 1975.
BRUUN, K: Alkohol i Norden, Stoclholm, 1973.
GASSLANDER, ÖSTERGREN: Samhäl-lets nykterhetsvård, Stocldiolm, 1975.
goTi?Fi[:cDe,s!ihMpour3ii:aåseasqåL:tiånssy%f
Deviance, Social Problems. 175, 1967.
- The prevention of drinldng problems. I åill:åebaodl';..¥nld,RÅslsci;hJål#oL{leelie:':'MNeed;.
Thinlting and New Directions. Cambridge Mass Ballinger, 1976, pp 267-291.
HAGNELL, 0: A Prospective Study of the lncidence of mental Disorder, Stocldiolm, 1975.
NIAAA Research Monograph No 3/Nor-mative. Approaches to the Prevention of Alcohol Abtise and Alcoholism. DHEIV Publication No 79-847, 1980.
i?FnThAeTiFaT,cJe;:fRErTnTäå#eAh¥vgrTErä
finish Foundation of Alcohol Studies, Hel-sinki, 1966.
SOU 1974:39: Socialvårdens mål och medel.
:13;;;åsTåg;iålltl]5£[sotlpmoåt.ik
- 1981: 7: Lag om vård av missbrukare i vissa fall.
Sjååi:åFd:PP°rt46:L98.Primärvård-iäns.
Sveriges Officiella Statistik: Socialvården, 1976.
F#friå:#_og:gåvadg#t#:
en vid vårdcentral,en i Dalby.
Nils-Åke lngvarsson är socionom och forskningsassistentvidvårdcentralen i Dalby
ÅkeNord6närprcifessorochharvarit
ch¢ för forskrings- och
utbildrings-verksamheten vid vårdcertiralen i Da[by undär åren 1968-1981.Postadress: Vårdcentralen, 24010 Dalby.
SFAM.NYTT ; ÅRGÅNG 3 . 1982.