Realiseringsarena

Simlärarutbildningens grund- och fortsättningskurs upplevdes som bra kurser både teoretiskt och praktiskt. Simlärarna pratade mest om de praktiska delarna och utmärkande var simlärarnas åsikter om teknikundervisningen. De flesta ansåg dock att utbildningen borde ha haft mera teknikövningar:

61

”Så den här bassängdelen tyckte jag på något vis blev lite så där knapp att det var..vi fick egentligen ingen undervisning i simteknik..utan det var bara så att vi stod alla 30 där på bassängkanten och så fick 15 simma över. Så skulle man simma bröstsim så kolla hon snabbt då att liksom om det var någon som hade stora brister i tekniken..sen de då som liksom hade blivit utplockade fick sen komma en morgon och öva simteknik och vi andra fick ledigt den morgonen..så att det..det var nu lite sådär.”

Simläraren berättade att tiden för egen teknikträning var kort och att endast de som hade problem fick komma och öva extra. Andra simlärare upplevde också att grundkursen kunde ha bestått av mera teknikträning och praktiska övningar i vattnet. En del nämnde också undervisningen i pedagogik som otillräcklig:

”För lite praktik i själva ledande av simskola.”

Hur simlärarna upplevde den nya utbildningen med tanke på säkerheten och ansvaret i yrket framkommer i simlärarnas åsikter om livräddningen och första hjälpen. De flesta ansåg dessa delar som korta och alltför enkla. Enligt simlärarna som har erfarenhet av både den förra och den nya utbildningen har livräddningsdelen blivit för kort:

”Sen ha det fallit bort hela den där biten att man skulle göra livräddningsprov på tid..att dom skulle nog göra det men som uppdelat..att då när jag gjorde det tidigare så måste man göra det på tid vilket jag tycker är helt bra för att om du skall jobba som simlärare så kan det ju vara att du är ensam på en strand och då måst du ju faktiskt kunna göra det som krävs av dig..och det känns också skönt om du vet att du klarar av det..att det tycker jag är synd att det har fallit bort.”

Simläraren har reflekterat över strandsimskolors specifika förhållanden och visar en oro för simlärares ansvar på stranden. Svaret ger också en bild av simlärarens krav som viktiga och tunga. Hon är besviken över att livräddningsprovets tidtagning fallit bort. Svaret kan ställas i direkt motsats till simläraren som inte förstod meningen med livräddningstestet. Ena simläraren tycker att testet är för svårt och har svårt att förstå motiveringen till testet medan den andra simläraren är orolig över att den nya utbildningen saknar tidtagning i livräddningstestet. En simlärare ansåg dock att utbildningen betonade starkt säkerheten och ansvaret i yrket:

”Man betona nog mycket det här med säkerheten och ansvaret och att det är jätte viktigt att man liksom räknar barnen och att man förflyttar sig då tillsammans… just från omklädningsrummet till duschen, till bassängen, att ingen får gå ensam på wc och så där… det var man jätte noga med.. Det var bra. Det är på något vis tycker jag sen fastnat också att jag har tänkt på då sen när jag har hållit mina simskolor.”

Att kunskapen fastnat och att simläraren tänker på det under sina simskolor är viktigt. Att fokus har riktats mot ansvaret och säkerheten är bra. Vidare reflekterade simläraren över kunskapen och sade:

”Att man nog på något vis blev jätte medveten om de här..riskerna i simskolan att vad som kan hända och just det här att jag tycker att man verkligen förstod att man måste vara jätte noggrann och försiktig då man sen håller en simskola, så det inte händer någonting..”

62

Enligt simlärarna bestod den nya simlärarutbildningen av omfattande distansuppgifter. En del av respondenterna ansåg distansuppgifterna som tidskrävande och visade en besvikelse över

bristfällig utvärdering. De hade önskat att utbildarna gått noggrannare igenom svaren, rättat dem och gett deltagarna feedback. Här tolkas svaren i lärarens rutiner och genomförande. Troligtvis har tidsbristen orsakat den ofullständiga utvärderingen. Lärarna och utbildarna är olika i olika simlärarutbildningar vilket betyder att utbildarna är personer med olika ambitioner och mål. Att utbildningarna varierar beskrevs också som ett problem. En simlärare tyckte att

simlärarutbildningen borde ha en tydlig läroplan för hela simlärarutbildningen. Hon berättade också att ålänningarna gjort en egen läroplan för att motsvara simlärarens arbete utomhus då den nuvarande utbildningen anses totalt gjord för inomhussimskolor. En simlärare önskade bättre samarbete mellan de olika landskapsföreningarna så att alla utbildningar skulle se likadana ut och att alla utbildare skulle ta upp simläraryrkets utomhusaspekt.

Som avslutning vill jag ge ett sammanfattande svar på undersökningens fjärde frågeställning om vad simlärarna tycker om den nya simlärarutbildningen och vilka uppfattningar de har om simlärarutbildningen när det gäller ansvar och säkerhet. Simlärarna pratade om den nya simlärarutbildningen som mera omfattande med en större möjlighet att få simlärare som verkligen är intresserade av yrket. De talade också om problematiken kring timantalet och svårigheten med att få tillräckligt med simlärare. Simlärarna ansåg att den nya utbildningen består av för lite undervisning i livräddning och återupplivning. Enligt dem borde utbildningen också innehålla mera undervisning i kastredskap och djupdykning. Att simlärarna anser denna del bristfällig kan tolkas som oroväckande med tanke på ansvaret och säkerheten i

undervisningen. En av simlärarna ansåg dock livräddningstestet onödigt medan de övriga poängterade betydelsen av mera omfattande undervisning i dessa ämnen. Simlärarna önskade mera information om simmärkens användning och tyckte att den nya kursen hade bra

teknikträning. De tyckte dock att kursdeltagarna skulle få veta alla krav innan kursen börjar.