De processkemikalier som kommer att utvärderas och som det kommer kompletteras toxicitetsinformation om, är de som följer i tabell 4:1. Kemikalierna är framtagna utifrån tidigare gjorda studier på Smurfit Kappa i Piteå, men en kemikalie har undantagits granskning då denna endast används tillfälligt på bruket. Efter önskemål från Smurfit Kappa i Piteå har Kemisk Produkt D och Produkt F tillagts kemikalielistan.
Tabell 4:2 redovisar de kemiska produkternas komponenter och egenskaper. I tabellerna framgår det frekvens/dos och andel av kemikalien som retenderar på maskiner och annat material. Detta datamaterial ligger till grund för beräkningarna av ämnenas PEC och PNEC-värde. Tabellerna redovisar inte den använda halten/år för varje kemikalie eftersom detta är konfidensiell information.
Halten av en komponent som ingår i en kemisk produkt anges i procent. För en del kemiska produkter kan den totala halten överstiga 100 %. Detta beror på att komponenterna som ingår i produkten kan anges med ett procentintervall. Eftersom denna studie studerar ett värsta fall scenario under normal drift kommer de högst halterna som anges att användas vid beräkning.
Den förbrukning som anges i tabellen är den totala förbrukningen under år 2004. Orsaken till att år 2004 valts är att de totala värdena för år 2005 inte ännu är färdigställda. Dessutom var produktionen hög på bruket under det året. Dessa förbrukningsvärden kommer sedan att divideras med antalet driftsdygn för de kemikalier som används kontinuerligt. För de kemiska produkter som används oregelbundet kommer den högsta dygnsförbrukningen att tas fram ur intern statistik.
Rubriken dosering i tabell 4:2 visar den högsta förbrukningen under ett dygn år 2004 för en kemisk produkt samt dess komponenter. Denna halt är antingen beräknat ut ifrån årsförbrukningen eller tagen ur statistik och anges i kg/dygn.
För de produkter som används kontinuerligt på bruket i Piteå kommer dygnsmedelvärdet att dubbleras. Detta för att beräkna ett antaget värsta fall förhållande. Under rubriken variation återfinns omräkningsvärdena.
Retentionen i processen är hämtad från sekundärdata medan retentionen i rening är beräknad utifrån värden som vattenlöslighet, ångtryck (Pa), bioackumulerbarhet och nedbrytbarhet.
Inga beräkningar kommer att göras för komponenten vatten på grund av att det är det som recipienten består av.
Kapitel 4 Empiri
Tabell 4:1 Översikt över kemikalier som denna undersökning behandlar
Produkt Aktivt ämne Osäkerhetsfaktor
Massabruk
Kemisk Produkt A Mineralolja 1000
Kemisk Produkt B Akrylamid 1000
Kemisk Produkt C Antrakinon 10
Pappersbruk
Kemisk Produkt D 1000
Kemisk Produkt E Katjonisk hartsyra 1000
Högkatjonisk polmer, polyamin 1000
Kemisk Produkt F Akrylamid 1000
Kemisk Produkt G Alifatiska hydroxiföreningar 1000
Kemisk Produkt H Azofärgämne 1000
Kemisk Produkt I Azofärgämne 1000
Kemisk Produkt J Akrylnaftalen sulfonat-Na 1000
2-Isopropyloxitol 1000
Trietanolamin 1000
Kemisk Produkt K Dispergeringsmedel 1000
Kemisk Produkt L Tensid 1000
Kemisk Produkt M Petroleum destillat 1000
Fritt från Smurfit Kappa Piteå miljöriskbedömning av kemikalier av H. Mikaelsson, 2004, Stockholm: ÅF-Energi och Miljö AB.
Kapitel 5 Analys
Tabell 4:2 Kemiska produkter som används i bruken Retention Mängd (kg) efter
Akut
kg/år Dosering Variation Process Rening Process Biorening PNEC PNEC Osäkerhet
Kemisk Produkt A 87800 245,9 2 90% 90% 49,2 4,9
1000
Kemisk Produkt B 4120 11,5 2 100%
0 0 212 mg/l7
1000
Kemisk Produkt C 700 00025 1960,8 2 98%
78,43
Kemisk Produkt D 209000 585,4 2 95%
58,54
0,02 mg/l10 40 mg/l 100
Kemisk Produkt E 2108000 5904,8 2 50%
5904,76
9,6 mg/l13
Kemisk Produkt F 80000 224,1 2 70% 75%20 134,45 33,61 9,33 mg/l
1000
Kemisk Produkt G 295 000 826,3 2 10% 90%20 1487,39 148,7 500 mg/l5
1000
Kemisk Produkt H 4220 5,7 1 95% 25%20 0,29 0,21 10 mg/l
1000
Kemisk Produkt I 230 2,5 1 95% 25% 0,13 0,0945 1000 mg/l 200 mg/kg 100
Kemisk Produkt J 11500 442,3 2 10%
Kemisk Produkt K 12 000 6000,0 2
Kapitel 5 Analys
Tabell 4:4 Kemikalier som används i bruken Retention Mängd (kg) efter Akut toxicitet Kronisk toxicitet Produktnamn
Förbrukning
kg/år Dosering Variation Process Rening Process Biorening PNEC PNEC Osäkerhetsfaktor
2-Isopropoxietanol 57,5 2,2 2 10% 0% 3,98 3,98 100 mg/l8
1000
6-kaprolaktam 23 0,3 1 95% 25% 0,01 0,0095 300 mg/kg
1000
Akrylamid 3,09 0,009 2 100%
0 0 33,8 mg/l 16 mg/l 10
Aktivt Klor 27170 76,1 2 95%
Alifatisk polyamin 63240 177,1 2 50%
Destillat petroleum 141,375 5,4 2 10% 50%20 9,79 4,89 100 mg/l22
1000
Destillat petroleum 2634 7,4 2 90% 90% 1,5 0,1476 >1000 mg/l23 1 mg/l23 50
Dipropylenglykol 1,0875 0,0 2 10% 50%20 0,08 0,04 5130 mg/kg22
Fattyacid diethanol amide 115 4,4 2 10%
7,96
10 mg/l8
Fumarförstärkt harts 737800 2066,7 2 50%
2066,67
9,6 mg/l
Hydroxy-3-((2-methoxy 1688 2,3 1 95% 25%20 0,11 0,09
Natriumhydroxid 2300 88,5 2 10% 100% 159,23 0 20 mg/l
Natriummetylnaftalensulfonat 575 22,1 2 10% 90% 39,81 4,0 13,5 mg/l
1000
N,N'-etylenbisstearamid 4390 12,3 2
Oleylamin, etoxilerad 0,10 0,0039 2 10% 50%20 0,0070 0,0035 200 mg/kg22
1000
Oxialkylatpolymer 175,6 0,5 2
Kapitel 5 Analys
Tabell: 4.5 Kemikalier som används på bruken
fortsättning Retention Mängd (kg) efter Akut toxicitet Kronisk toxicitet
Produktnamn
Förbrukning
kg/år Dosering Variation Process Rening Process Biorening PNEC PNEC Osäkerhetsfaktor
Polyakrylamid 3914 11,0 2 100%
0 0 100 mg/l 5 mg/l 100
Polydimetylsiloxan 439 1,2 2
Poly(oxietylen)oleamid 0,493 0,0 2 10% 50%20 0,03 0,02 10000 mg/kg22
1000
Silikoner 3 3,0 1 0% 0%20 3,0 3
Silikonhaltig polymer 439 1,2 2
Silikonolja 1756 4,9 2
Stabilisator 1 1,0 1 0% 0%20 1,0 1
Tallfettsyra 1,45 0,1 2 10% 50%20 0,10 0,05 3200 mg/kg22
1000
Trietylenglykol 575 22,1 2 10%
39,81
Trietanolamin 115 4,4 2 10% 90% 7,96 0,796 216 mg/l 1,8 mg/l 50
Kapitel 5 Analys
5 Analys
I detta avsnitt redovisas analysen av den empiriska undersökningen.
Nedan följer tabeller av de kemiska produkterna och deras komponenter. Beräkningar har gjorts där den förväntade koncentrationen av både kemikalier och kemiska produkter har räknats ut. Hänsyn har tagits till variation i förbrukning, avloppsföde och utspädning i recipient. Det PNEC-värde som redovisas i dessa tabeller är de som har det lägsta värdet samt att i den slutliga beräkningen har det minsta avloppsflödet använts för att beräkna ett värsta fall..
Det slutliga resultatet redovisas som PEC/PNEC.
Tabell 5:1 Resultat för de kemiska produkter som används i bruken
Produktnamn
Kemisk Produkt D 1,06 2,43 0,02
Kemisk Produkt E
Kemisk Produkt F 7,30 13,98 9,33 1,5
Kemisk Produkt G 0,032 0,062
0,0001
Kemisk Produkt H 0,046 0,087 10 0,009
Kemisk Produkt I 0,002 0,0039 200 0,0000196 Kemisk Produkt J
Kemisk Produkt M 1,0899 2,0874 100 0,021
Kapitel 5 Analys
Tabell 5:2 Resultat för kemikalier som används i bruken
Produktnamn
Amides C12-18 0,0087 0,0166 2000 0,0000083
Antrakinon 1,02 1,96 1000 0,002
Destillat petroleum 0,0016 0,0031 1 0,003
Destillat petroleum 1,0616 2,0333 100 0,020
Dipropylenglykol 0,0043 0,0083 130 0,00006
Oleylamin, etoxilerad 0,0008 0,0015 200 0,0000073
Oxialkylatpolymer
Kapitel 5 Analys
Tabell 5:3 Totalt resultat för enskilda kemikalier som används i flera produkter
Produktnamn
PEC (avloppsflöde
medel)
PEC
(avloppflöde min) PNEC PEC/PNEC Alifatiskt kolväte/ Destillat petroleum 1,109692687 2,125324851 100 0,021
Natriumhydroxid 0 0 20 0
Kapitel 6 Slutsats
6 Slutsats
Kemikalierna som används i massabruket på Smurfit Kappa i Piteå påverkar inte recipienten under normal drift. Denna slutsats bygger på att PEC/PNEC-värdena för alla kemikalier och kemiska produkter som används på pappersbruket blev under ett.
När det gäller kemikalierna som används i pappersbruket kan ingen påverkan på recipienten visas förutom för kemikalieprodukten Kemisk Produkt F som har ett PEC/PNEC-värde på 1,5. Se tabell 5:2 för utförligare information.
Resultatet av denna studie stämmer inte överens med tidigare studier då Kemisk Produkt Fs PEC/PNEC-värde värde var långt under ett i den tidigare studien som gjordes av Ångpanneföreningen. Den slutsats som kan dras av detta är att i den tidigare studien har en orimligt lågt förbrukningmängd används vid beräkningen. Den förbrukning de använde ligger på under 100 kg per år medan den förbrukningsmängd som användes vid beräkning till denna rapport ligger på 80 000 kg per år. I övrigt visar de båda studierna samma resultat och slutsats.
Kapitel 7 Diskussion
7 Diskussion
I detta avsnitt diskuteras de metoder som använts, vilka begränsningar som finns i under-sökningen samt att det ges förslag på fortsatt arbete för Smurfit Kappa i Piteå.