I enkäten fanns möjlighet att skriva fritt om vad man anser om ämnet slöjd. Syftet med detta var att fånga sådant som inte framgår av de andra frågorna och att få en uppfattning om den mera allmänna inställningen till ämnet.
Av de 133 elever som lämnat in giltiga svar på enkäten har 119, motsvarande 89 %, skrivit en kommentar. Längden på svaren varierar från ett ord till 40 ord och även i övrigt skiljer sig svaren på olika sätt. Samtliga svar redovisas renskrivna, ocensurerade och oredigerade i bilaga 5.
Av svaren framgår att endast ett fåtal elever är neutrala i sina åsikter om ämnet slöjd. Det är flera som använder laddade ord i sin beskrivning. Detta gäller både de som är positiva;
och de som är negativt inställda;
Kommentarerna är i flera fall mycket kortfattade;
En del elever uttrycker inte bara vad de anser om ämnet, utan de motiverar också varför;
Det är av intresse att analysera de kommentarer som kommit in, men det är inte helt
oproblematiskt att kategorisera svaren. Jag ska dock göra ett försök. Det blir naturligtvis en viss subjektivitet i denna kategorisering eftersom det handlar om tolkning av ord. Jag är medveten om att detta kan ifrågasättas från en vetenskaplig synvinkel. Jag tycker ändå att de inkomna svaren är intressanta och förtjänar ett försök till analys.
Den första indelningen jag gör av de 119 svaren är om svaren är negativa, neutrala eller positiva. Resultatet är:
Schema 1: Indelning av de fria svaren.
Negativa svar.
De 13 negativa svaren anger olika anledningar till sin inställning. Nästan hälften av dem som är negativa tycker att det är tråkigt ämne. Några anser att det är onödigt eller att läraren är dålig.
Neutrala svar.
Nio svar har jag bedömt som neutrala. I denna kategori finns det svar som är tydligt neutrala som t.ex. ”sådär” och ”Inget fel på det”. Hit har jag också räknat svar som är lika mycket positiva som negativa. Det rör sig om sådana svar som innehåller både ”extra tråkigt” och ”extra roligt” och i ett annat fall både ”kul” och ”långtråkigt”.
Positiva svar.
Syftet här är att försöka redovisa de olika motiveringar som anges till att så många av
eleverna är positiva till slöjd. Om man ser på de olika ord som används så finner man att ordet ”roligt” är det som är vanligast. Det förekommer i positiva svar 46 gånger. Även ordet ”kul” är vanligt då det förekommer 21 gånger.
Fria kommentarer 119 st Negativa 13 st / 11 % Neutrala 9 st / 8 % Positiva 97 st /81 %
De som anser att ämnet är nyttigt uttrycker det på olika vis. 25 stycken använder ordet. ”Bra”. 19 stycken skriver om det nyttiga innehållet genom att på ett eller annat sätt tala om
kunskaper.
Schema 2: Indelning av de positiva svaren.
Det kan noteras att jag ovan bedömde att antalet svar som betonade den roliga aspekten var fler än de som betonade den nyttiga.
Enligt Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: Slöjd ”en stor majoritet av eleverna (81 %) uppger att slöjd intresserar dem” (Skolverket, 2005; 34). Att ämnet anses vara
intressant kan jämställas med elevernas positiva inställning till ämnet. I min undersökning är 81 % positivt inställda till slöjd (enligt min bedömning). Att man tycker om ämnet,
sammanfaller inte med vad man anser om nyttan med kunskaper i slöjd. Enligt Nationella
utvärderingen av grundskolan 2003: Slöjd anser en klar majoritet av eleverna, 74 %, att de
inte ser någon nytta av dessa kunskaper för framtida studier och för sitt framtida arbete
Positiva svar
Tolkning av svar
Grupp: ”Nyttigt” Grupp: ”Roligt”
Ex. på begrepp Ex. på begrepp
Ger kunskap
Bra
Arbeta med händerna
Viktigt Kreativt Roligt Kul Trevligt Mysigt Skoj
eleverna har svårt att se nyttan av kunskaper i slöjd på det sätt som litteraturen beskriver. Eleverna ser ämnet mer som ett ”roligt” och ”kul” ämne än som ett nyttigt ämne där de har nytta av kunskaperna i sin fortsatta utveckling.
Man kan endast spekulera i varför det är så. Kanske har skolan inte lyckas att förmedla vikten av slöjdens skapande process på samma sätt som framgår av forskningen. Kanske elevernas omgivning har inte den positiva attityd till de praktiska ämnen som man har för andra ämnen.
Enligt Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: Slöjd anser endast 4 % av föräldrarna att slöjd tillhör de fem viktigaste ämnen som stimulerar deras barn utveckling. 60 % av slöjdlärare uppger att lärare i andra ämnen ser slöjd som ett ämne av en underordnad betydelse (Skolverket, 2005; 35). Eftersom dessa grundläggande attityder kommer från barnens närmaste omgivning är det inte konstigt att de flesta eleverna inte ser slöjden som ett nyttigt ämne.
Sammanfattning – fria kommentarer
Som tidigare sagt så är det inte helt lätt att bedöma svaren eftersom det är nödvändigt med en viss subjektivitet i tolkningen. Ett antal slutsatser kan man ändå fastställa utan problem:
• En stor majoritet, 119 stycken, 89 %, har uttryckt en personlig åsikt om ämnet slöjd. • Endast ett fåtal, (min bedömning: 9 stycken, 8 %) kan betraktas som neutrala till
ämnet slöjd.
• De som är negativa är fler än de neutrala, (min bedömning; 13 stycken, 11 %) till ämnet slöjd.
• Det finns en stor majoritet som är positivt inställda till ämnet slöjd. (Av 119 svar är 97st eller 81 % positiva, enligt min bedömning). Av dem som är positivt inställda är det drygt hälften som är det eftersom de tycker det är roligt, utan att se någon nytta med ämnet slöjd.
• En klar majoritet av alla kommentarer, inklusive de negativa och neutrala, anser att de inte har någon nytta av ämnet slöjd.
Slutsatser
Litteraturen inom ämnet lyfter fram slöjdens pedagogiska betydelse. Slöjden ger eleven en möjlighet till självständigt arbete, från ett kreativt initiativtagande till en färdig produkt. Ämnet förutsätter goda teoretiska kunskaper inom andra områden där matematik med sin strukturerade form är framträdande. Eftersom slöjd är en skapande process sker elevens utveckling hela tiden som processen pågår. Eleven måste hela tiden tänka framåt, lösa problem som uppkommer under arbetens gång eftersom det inte alltid finns en given väg till det uppsatta målet, d.v.s. den färdiga produkten.
Av uppsatsens teoretiska del framgår också att i slöjdämnets karaktär ingår att hela
arbetsprocessen bedöms. Slöjd är en skapande process som kräver samverkan mellan tanke, handling och produkt. Bedömningen sker hela tiden som eleven ägnar sig åt den skapande processen. Detta är en skillnad mot det som eleven är van vid i övriga ämnen. Det innebär att det ställs speciella krav på kommunikationen mellan lärare och elev.
I Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: Slöjd svarade 63 % av eleverna att de var informerade om vad de ska lära sig och kände till vad som krävs för de olika betygen i slöjd. 98 % av slöjdlärarna svarade att de informerade elever om betygskriterier. Mellan 84 % och 91 % av eleverna menade att processen påverkar betyget och 92 % att slutprodukten gör det. 99-100 % av lärarna menade att processen är viktig och endast 87 % av lärarna ansåg att produkten är viktig. 80 % av eleverna ansåg att de fått rättvisa betyg.
Av uppsatsens empiriska del framgår att en stor majoritet av de tillfrågade eleverna har informerats om vilka mål som ska uppnås (87 %) och vilka betygskriterier som gäller (81 %). Av svaren i min undersökning framgår att endast 109 av de 133 eleverna, motsvarande 82 %, anger att de fått information om mål och betyg av slöjdlärare, antingen muntligt eller
skriftligt. 24 elever, vilket motsvarar 18 %, anger att de inte fått någon information av slöjdlärare. Det framgår att 94 % av eleverna tycker att processen är viktig när det gäller bedömning och 95 % anser att slutprodukten är viktig. 66 % i min undersökning som ansåg sig fått ett rättvist betyg.
utvärderingen av grundskolan 2003: Slöjd och i min undersökning. I Nationella
utvärderingen av grundskolan 2003: Slöjd anser sig lärare informera om betyg i högre grad än
vad eleverna anser sig ha blivit informerade. Naturligtvis är det i lärarnas intresse att ange att de informerar eftersom det är deras skyldighet att göra det.
Litteraturen inom ämnet framhäver slöjdprocessens pedagogiska betydelse. I Nationella
utvärderingen av grundskolan 2003: Slöjd framgår det också tydligt att de tillfrågade lärarna
menade att processen är viktigare än produkten. I samma rapport och i min undersökning visar det sig att eleverna anser att produkten har större betydelse för betygsättningen än vad processen har. I min undersökning är skillnaden mycket liten medan den i Nationella
utvärderingen av grundskolan 2003: Slöjd är större. Man får anse att lärarna misslyckats med
att förmedla det som de själva, och litteraturen, anser vara det viktigaste, nämligen processen. Man kan förmoda att det i sammanhanget spelar en viss roll att begreppet ”produkt” är ett enklare begrepp än ”process”.
Det framgår av min undersökning att en stor majoritet är positivt inställda till ämnet slöjd. Av dem som är positivt inställda är det drygt hälften som är det eftersom de tycker det är roligt, utan att se någon nytta med ämnet. Om man ser till alla svaren i min undersökning visar det sig att en klar majoritet inte anger att de ser någon nytta med ämnet.
På ett antal punkter överensstämmer frågorna i min enkät med dem som ställdes i Nationella
utvärderingen av grundskolan 2003: Slöjd. I dessa fall kan man jämföra svaren. Likheten
mellan resultaten i min undersökning och i Nationella utvärderingen av grundskolan 2003:
Slöjd, som är en mycket omfattande studie, tyder på att min urvalsprincip fungerade. Det
finns endast små skillnader och när det finns så tyder resultatet på att informationen i de undersökta Malmöskolorna är något bättre än de som undersöktes i Nationella utvärderingen
av grundskolan 2003: Slöjd.