Redovisning av miljömålsarbetet

Dialogen mellan tjänstemän och politiker tycks vara bra och det egna miljömålsarbetet redovisas och analyseras i årsrapporter. En kommun nämner att man vid detta tillfälle jämför den egna kommunens och omvärldens miljömålsarbete för att vid behov lyfta fram nya och eftersatta frågor. En av studiens 13 frågor var just huruvida kommunernas miljömålsarbete skulle främjas av att redovisas i ett gemensamt forum och om redovisningen kunde ske med hjälp av trender, är de flesta positiva till idén. Jämförelsen skulle kunna öka det politiska intresset för frågorna då det är sporrande att vara bra och genant att inte uppfylla målen. Någon uttrycker farhågor om att kommunens storlek och resurser skulle bli utslagsgivande vid en sådan jämförelse och tror istället på att föra ut resultatet till de egna kommuninvånarna.

1. Till att börja med har det hänt mycket på miljömålsfronten. Många åtgärder som klassades som ej påbörjade år 2008 har nu klassats som påbörjade.

2. En annan sak som vi kan konstatera är att det är väldigt viktigt att rätt aktör ansvarar för rätt åtgärd då det annars ger ett missvisande resultat vid sammanställningen av

miljömålsuppfyllelsen.

3. Viktigt att förklara begrepp såsom ”modernt resecentra” då aktörerna tolkar detta på olika sätt.

4. Vilken åtgärd respektive aktör har påbörjat beror bland annat på vilka ”hjärtefrågor” som finns men det handlar även om politiska prioriteringar. Om en aktör redan tidigare påbörjat ett åtgärdsarbete faller det sig naturligt att fortsätta att arbeta med den

åtgärden.

5. Miljömålet God bebyggd miljö innehåller flest åtgärder som klassats som ej påbörjade. För att arbetet här ska kunna bli bättre krävs det mer resurser.

6. För att miljömålsarbetet ska kunna gå framåt ännu mer krävs det en utökad dialog och ett utökat samarbete mellan aktörerna.

7. I ett fortsatt miljömålsarbete är det viktigt att länsstyrelsens roll inte uppfattas som pekpinneaktig utan som samarbetsinriktad.

8. Uppföljning av kommunernas/Region Hallands miljömålsarbete kan redovisas till länsstyrelsen genom respektive aktörs årsredovisning.

9. Om länsstyrelsen ska använda samma arbetssätt som vid framtagandet av Handlingsprogram – så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län

(Länsstyrelsen i Hallands län, 2006) inför den kommande revideringen, krävs det bland annat klara riktlinjer och en tydlig rollfördelning. Det är även viktigt att

Otryckta källor

Agmarken, Stefan, Kvalitetsenheten, Halmstads kommun, Halmstad. Samtal 2010-02-19. Andersson, Jan-Olof, Miljöstrateg, Falkenbergs kommun, Falkenberg. Samtal 2010-03-02. Bergstrand, Marie-Helene, Miljömålssamordnare, Länsstyrelsen i Hallands län, Halmstad. Fortlöpande kontakt våren 2010.

Erlandsson, Gert, Samordnare, Region Halland, Halmstad. Samtal 2010-03-31. Hedberg, Sofia, Miljöstrateg, Falkenbergs kommun, Falkenberg. Samtal 2010-03-02.

Ingemarsson-Nilsson, Elisabeth, Agenda 21-samordnare, Kungsbackas kommun,

Kungsbacka. Samtal 2010-03-25.

Larsson, Jeanette, Samhällsplanerare, Varbergs kommun, Varberg. Samtal 2010-03-24. Larsson, Karin, Miljöstrateg, Halmstads kommun, Halmstad. Samtal 2010-02-19. Persson, Kurt, Miljöplanerare, Laholms kommun, Laholm. Samtal 2010-03-26. Rosén-Nilsson, Bitte, Miljöstrateg, Hyltes kommun, Hylte. Samtal 2010-03-17

Thronée, Jennie, Miljömålssekreterare, Länsstyrelsen i Hallands län, Halmstad. Fortlöpande kontakt våren 2010.

Tryckta källor

Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund Larsson, A. (2003). Miljömål- inte så enkelt som det låter. En studie av roller och

kommunikation i det svenska miljömålsarbetet. Magisteruppsats från Miljövetarprogrammet, 2003, Linköpings universitet, Norrköping

Johansson, M (2003). Miljömål i Östergötlands län – en studie av konfliktområden inom ramen för det regionala miljömålsarbetet. Magisteruppsats från Miljövetarprogrammet, 2003, Linköpings universitet, Norrköping

Länsstyrelsen i Hallands län (2006). Handlingsprogram – så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län. Finns att hämta som pdf-fil hos länsstyrelsen

http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/8E75BC2A-EFB6-4A7A-9A45-A6E25D7E2A58/0/Handlingsprogramwebversion.pdf

Länsstyrelsen i Hallands län (2008). Uppföljning av Handlingsprogram för miljömål Finns att hämta som pdf-fil hos länsstyrelsen

http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/26B8EAAC-7120-4E3C-AF2B-160EF96CDF33/0/UppfoljningavHandlingsprogramformiljomal.pdf

Länsstyrelsen i Hallands län (2010 a). Hur mår Halland? 2010 Finns att hämta som pdf-fil hos länsstyrelsen

http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/7353DF65-6B5C-4E60-BCA8-BD39D59429D0/0/Meddelande2010_01HurmårHalland.pdf

Länsstyrelsen i Hallands län (2010 b). Verksamhetsplan Finns att hämta som pdf-fil hos länsstyrelsen

http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/37BB0787-57D8-4A09-89F4-B523286B6E26/0/Verksamhetsplan2010.pdf

Naturvårdsverket (2009). Miljömålen – i halvtid. de Facto 2009. Finns att hämta som pdf-fil hos Naturvårdsverket

http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/1200/978-91-620-1272-4/

Petersson, O. (2007). Statsbyggnad - den offentliga maktens organisation. SNS Förlag, Stockholm

Region Halland (2010). Verksamhetsplan Finns att hämta som pdf-fil hos Region Halland

http://www.regionhalland.se/dynamaster/file_archive/091207/ecd5bbcd8881d3b61b3731fb6d 3085e4/Verksamhetsplan%202010.pdf

Ståhlberg, C. (2004). Ett lyckat miljömålsarbete. En studie av vad tjänstemän på regional och lokal nivå tycker är viktigt i arbetet med de femton miljökvalitetsmålen. C-uppsats från

Miljövetarprogrammet, 2004, Linköpings universitet, Norrköping Internet

Länsstyrelsen i Hallands län (2010 c), Om länsstyrelsen

http://www.lansstyrelsen.se/halland/Om_Lansstyrelsen/ Hämtad 2010-04-22

Sveriges Kommuner och Landsting (2008), Så styrs en kommun

http://www.skl.se/web/Sa_styrs_en_kommun.aspx Hämtad 2010-05-11

Region Halland (2009), Om Region Halland

http://www.regionhalland.se/extra/pod/?id=20&module_instance=1&action=pod_show

Hämtad 2010-04-22

Naturvårdsverket (2010 a), Miljömålsportalen

http://miljomal.nu Hämtad 2010-05-18

Naturvårdsverket (2010 b), Klimatinvesteringsprogram

7. Bilagor

Bilaga 1.

Sveriges Miljökvalitetsmål

Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen

säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ansvar för att det globala målet kan uppnås.

2. ”Frisk luft”

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

3.”Bara naturlig försurning”

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark

och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader.

4. ”Giftfri miljö”

Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats eller återvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

5. ”Skyddande ozonskikt”

Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

6. ”Säker strålmiljö”

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.

7.”Ingen övergödning”

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

8. ”Levande sjöar och vattendrag”

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och

vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas.

9. ”Grundvatten av god kvalitet”

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

10. ”Hav i balans, levande kust och skärgård”

Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

11. ”Myllrande våtmarker”

Våtmarkens ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

13. ”Ett rikt odlingslandskap”

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

14. ”Storslagen fjällmiljö”

Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturmiljövärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar

15. ”Ett rikt odlingslandskap”

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

16. ”God bebyggd miljö”

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.