CTT SYSTEMS AB (PuBl.) oRg NR 556430-7741
KoNCERNEN
övERENSSTäMMElSE MEd NoRMgivNiNg oCh lAg
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Inter-pretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU.
Vidare har Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekom-mendation RFR 1.2 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner” tilläm-pats. Moderbolaget tillämpar samma re-dovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet
”Moderbolagets redovisningsprinciper”.
Årsredovisningen och koncernredovis-ningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 13 april 2010. Koncernens resultat- och balansräkning och moder- bolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2010.
STANdARdER, äNdRiNgAR oCh TolK-NiNgAR Av REdoviSNiNgSPRiNCiPER Nedanstående nya standarder och tolk-ningar har tillämpats vid upprättandet av 2009 års finansiella rapporter:
Utformning av de finansiella rapporterna Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändrade IAS 1 Utformning av Finansiella rapporter. Ändringen innebär att intäkter och kostnader som tidigare redovisats direkt i eget kapital nu istället redovisas i övrigt totalresultat. CTT har inte haft några sådana intäkter och kostnader under 2009 och 2008. Följaktligen har CTT valt att inte upprätta någon särskild rapport över totalresultatet.
Upplysningar om segment
IFRS 8 Rörelsesegment som ersätter IAS 14 Segmentrapportering inför ett lednings- perspektiv på hur rörelsesegment ska delas in och presenteras.
Tillämpningen av IFRS 8 har inte inneburit någon ny segmentsindelning för CTT. Under 2009 bestod CTT av en rörelsegren; ”Försäljning av produkter och tjänster för fuktkontroll av f lygplan”, vilket är identiskt med den interna rapportering som följs upp av koncern-ledningen och är underlag till beslut.
Upplysningar om finansiella instrument Ändringar i IFRS 7 Finansiella instru-ment: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 har inte medfört några
ändringar i CTT:s upplysningar i årsredo-visningen för 2009, jämfört med tidigare år.
Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas:
Följande ändrade standarder träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprät-tandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.
• Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter medför bland annat följande ändringar: definitionen av rörelse ändras, transaktionsutgifter vid rörelseförvärv ska kostnadsföras, villkorade köpeskillingar ska fastställas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat.
De omarbetade och ändrade standarderna kommer att tillämpas från och med 1 januari 2010.
• IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument:
Redovisning och värdering senast från och med 2013. Det finns i dagsläget inga finansiella tillgångar som förväntas påverkas av de nya reglerna. Ändringar i IAS 24, IAS 32, IFRS 2 samt IFRIC 12 och 15-18 förväntas inte ha några effekter på koncernens resultat och ställning.
gRuNd FöR RAPPoRTENS uPPRäTTANdE
Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räknats om till balans- dagens kurs. Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS, kräver att företags-ledningen gör bedömningar och uppskatt-ningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningarna.
viKTigA uPPSKATTNiNgAR oCh BEdöMNiNgAR FöR REdoviSNiNgS-äNdAMÅl
De poster i resultat- och balansräkningen som väsentligen påverkas av företagsled-ningens bedömningar är uppskjuten skatte- fordran på outnyttjade skattemässiga underskott (not 17), garantiåtaganden (not 19), övriga avsättningar (not 32) samt immateriella (not 7-9) och materiella anläggningstillgångar (not 10-12) där avskrivningsplanerna bygger på bedöm-ningar av nyttjandeperioder. Se vidare
nedan angående redovisningsprinciper och noter till resultat- och balansräkningarna avseende ovanstående poster.
iNTäKTSREdoviSNiNg
Redovisning av intäkter sker enligt IAS 18.
Det ingår inte i bolagets uppgifter att installera produkterna utan detta ombe-sörjs av kunderna, varför risken övergår till kunden i samband med leverans.
Därmed sker intäktsredovisningen vid leverans. Vid försäljning av system till VIP-f lygplan löper utveckling, tillverk-ning och anpasstillverk-ning av systemen över en längre tidsperiod. Försäljning av systemen sker i princip uteslutande till fast pris och bolaget vinstavräknar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, s.k. successiv vinst-avräkning. Vid beräkningen av upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget.
Vid uthyrning av system periodiseras hyresintäkterna och redovisas linjärt under avtalets löptid.
FoRdRiNgAR, SKuldER oCh liKvidA MEdEl i uTläNdSK vAluTA Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Icke monetära tillgångar och skulder omräknas till valutakurs vid anskaffnings-tillfället. Vid valutasäkring genom ter-minskontrakt redovisas marknadsvärdet på balansdagen av terminskontrakten som kortfristig fordran eller skuld. Bolaget gör sina inköp huvudsakligen i inhemsk valuta och en mindre del i USD och europeiska valutor medan produkterna säljs i USD.
Vid större utleveransavtal terminssäkrar bolaget USD.
vARulAgER
Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in-först-ut principen respektive verkligt värde. Verkligt värde är lika med försäljningsvärde med avdrag för försälj-ningsomkostnader.
SEgMENTREdoviSNiNg
CTT Systems AB (publ.) har endast en identifierbar rörelsegren, inom vilken hela bolagets verksamhet ryms. Rörelsegrenen omfattar försäljning av produkter och tjänster för fuktkontroll i f lygplan.
Rörelsegrenens samlade omsättning och resultat följs upp av koncernledningen och ligger som underlag för väsentliga beslut.
Bolagets försäljning sker till ett begränsat antal länder på den globala marknad som f lygplansbranschen verkar inom. All fak-turering, sker i amerikanska dollar. Inga väsentliga skillnader föreligger vad gäller risker eller möjligheter i de olika länderna.
KoNCERNEN
CTT Systems AB (publ.) är moderbolag till följande helägda dotterbolag:
• Bröderna Ingemar och Bo Mekaniska AB
(556215-8120) med säte i Nybro.
• Catron Elektronik AB (556203-6243) med säte i Värmdö.
• CTT Systems Inc. med säte i Delaware, USA. (vilande) KoNSolidERiNgSPRiNCiPER Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inf lytande från CTT Systems AB. Bestämmande inf lytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och opera-tiva strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett be-stämmande inf lytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konver-teras beaktas.
Dotterföretag redovisas enligt värvsmetoden. Metoden innebär att för-värv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförplik-telser. Det koncernmässiga anskaffnings-värdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för ande-larna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventual- förpliktelser. En positiv skillnad utgör koncernmässig goodwill. Negativ skillnad redovisas direkt i resultaträkningen som en intäkt. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med det datum bestämmande inflytandet uppkommer tills att det upphör.
Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
KoNCERNiNTERN FöRSäljNiNg Årets koncerninterna försäljning har utgjorts av moderbolagets inköp av
halv-fabrikat från dotterbolaget Bribo upp- gående till 4,0 MSEK (6,2 MSEK).
FoRdRiNgAR
Fordringar är efter individuell bedömning upptagna till belopp varmed de beräknas bli betalda.
ANläggNiNgSTillgÅNgAR
Materiella och immateriella anläggnings-tillgångar skrivs av systematiskt utifrån den bedömda nyttjandeperioden, följande avskrivningsprocent har tillämpats.
2009 2008 Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill -
-Balanserade utgifter
för utvecklingsarbeten 20% 20%
Patent 25% 25%
Övriga immateriella
tillgångar 10% 10%
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader 4% 4%
Maskiner och andra
tekniska anläggningar 10% 10%
Inventarier verktyg
och installationer 15-20% 15-20%
Förbättringsutgifter
på annans fastighe 20% 20%
Datautrustning 33% 33%
goodWill
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för förvärvet och det verkliga värdet av koncernens andel av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar.
Goodwill skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov.
FoRSKNiNg oCh uTvECKliNg Utgifter för utveckling, där resultaten tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter redovisas som en tillgång i koncernens balansräkning. Detta förutsätter även att produkten förväntas bli tekniskt och kommersiellt gångbar och att CTT har tillräckliga resurser att full-följa utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången.
Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter t ex för material och tjänster, ersättning till anställda samt indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redo-visas i resultaträkningen som utvecklings-kostnader när de uppkommer.
I CTT-koncernens balansräkning redovisas balanserade utgifter för
utveck-lingsarbeten upptagna till anskaffnings-värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som immateriella anläggningstillgångar.
NEdSKRivNiNgAR
De redovisade värdena för koncernens anläggningstillgångar kontrolleras kvar-talsvis för att konstatera huruvida det finns indikationer på nedskrivningsbehov.
Om sådana indikationer finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med åter-vinningsvärde avses det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nytt-jandevärde. Nedskrivning av tillgångar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Oavsett om indikation på nedskrivning föreligger kontrolleras kvartalsvis återvinningsvärdet avseende ej färdigställda utvecklingsarbeten.
lEASiNgKoSTNAdER
Koncernens leasingåtaganden uppgår i huvudsak till kostnader för förhyrda lokaler och datorer. Hyreskostnader och övriga leasingavtal har redovisats som en löpande kostnad i enlighet med reglerna för opera-tionella leasingavtal.
gARANTiÅTAgANdEN
Avsättningar för garantiåtaganden beräknas på periodens systemförsäljning. Till grund för den 2%-iga avsättningen ligger histo-riskt utfall på garantikostnader. Principen för avsättningar är oförändrad jämfört med tidigare år.
lÅNEKoSTNAdER
Lånekostnader från och med 2009 vilka är direkt hänförliga till pågående investering aktiveras i balansräkningen. CTT har inte aktiverat några lånekostnader under 2009 då CTT:s finansiering används för att täcka underskottet i löpande driften.
ERSäTTNiNgAR Till ANSTälldA Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras planer där storleken på den anställdes pension beror på de avgifter som företaget betalar till planen och den kapitalavkastning som avgifterna ger.
Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom tjänstgöring. Detta avser personal anställd vid CTT före år 2005 då kollektivavtal tecknades.
Förmånsbestämda pensionsplaner
En förmånsbestämd pensionsplan innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentandel av lönen.
CTT har förmånsbestämda planer hos
Alecta, vilka ej kunnat presentera tillräcklig information för att CTT skall ha möjlighet att redovisa sina förpliktelser enligt redo-visningsprincipen för en förmånsbaserad pensionsplan. Samtliga CTT:s Pensions-förpliktelser har därför redovisats enligt prin-ciperna för en avgiftsbaserad pensionsplan.
Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättning i samband med uppsägningar av personal redovisas om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad den period när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för bonus-betalningar när CTT har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda.
Aktierelaterade ersättningar
CTT har för närvarande inget options-program som möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget understigande det verkliga värdet. Det teckningsoptions-program som löper fram till hösten 2010 är inte en ”ersättning” utan optioner köpta och tecknade till marknadspris.
FiNANSiEllA TillgÅNgAR oCh SKuldER
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt övriga fordringar (finansiella tillgångar). På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och låneskulder (finansiella skulder).
En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instruments avtalsmässiga villkor. Kund-fordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del i finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förplik-telsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del i finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Bolaget klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier:
– Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen:
Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med
värdeförändringar redovisade i resultat-räkningen. Likvida medel och derivat tillhör denna kategori.
– Lånefordringar och kundfordringar:
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaff-ningsvärde bestäms utifrån den effektiv-ränta som beräknades vid anskaffningstid-punkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inf lyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. CTT saknade lånefordringar under 2009 och 2008.
– Investeringar som hålls till förfall:
Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som omfattar värde-papper med fasta eller fastställbara betalningar samt fastställd löptid och som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
CTT saknade denna kategori av tillgångar 2009 och 2008.
– Finansiella tillgångar som kan säljas:
Tillgångar i denna kategori värderas till verkligt värde varvid nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2009 och 2008.
– Andra finansiella skulder:
Skulder i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Koncernens låneskulder och leverantörsskulder tillhör denna kategori.
dERivAT oCh SäKRiNgSREdoviSNiNg CTT:s derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Derivatinstrumenten utgörs i sin helhet av terminskontrakt. Derivat redovisas initialt till verkligt värde, inne-bärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Därefter värderas derivatinstrumenten till verkligt värde och värdeförändringar redovisas via resultat- räkningen då styrelsen gjort bedömningen att CTT ej helt uppfyller kraven på ringsredovisning enligt IAS 39. Vid säk-ringsredovisning redovisas värdeföränd-ringar på terminskontrakten mot eget kapital till dess att det säkrade f lödet träffar resultaträkningen.
SKATTER
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteffekt redo-visas mot eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när de inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
ModERBolAgETS REdoviSNiNgSPRiNCiPER
Moderbolaget har upprättat sin årsredo-visning enligt årsredoårsredo-visningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 ”Redovisning för juridiska personer”. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
FiNANSiEllA iNSTRuMENT
Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättnings-tillgångar enligt lägsta värdets princip.
lEASAdE TillgÅNgAR
I moderbolaget redovisas samtliga leasing-avtal enligt reglerna för operationell leasing.
Samtliga belopp i MSEK om inget annat anges NoT 1 – NET TooMSäT TNiNg
KoNCERNEN ModERBolAgET
intäkter 2009 2008 2009 2008
Systemförsäljning 46,0 24,9 46,0 24,9
Reservdelar och underhåll 6,8 5,1 6,8 5,1
Övrig försäljning 7,4 7,2 0,1 0,1
Leasing 0,0 0,4 0,0 0,4
60,2 37,6 52,9 30,4
Leasinginkomster faktureras i USD. Beräknade framtida leasinginkomster har omräknats till balansdagens kurs. Återstående leasinginkomster uppgår till totalt 0,5 MSEK (föreg. år 0,5 MSEK). Dessa förfaller till betalning enligt nedan:
KoNCERNEN ModERBolAgET
leasingintäkter 2009 2008 2009 2008
Inom 1 år 0,4 0,4 0,4 0,4
Senare än 1 år men inom 5 år 0,1 0,1 0,1 0,1
Senare än 5 år 0,0 0,0 0,0 0,0
0,5 0,5 0,5 0,5
CTT är beroende av en handfull stora kunder på ett fåtal geografiska marknader. Av avtalsrättsliga skäl har CTT valt att i sina finansiella rapporter inte redovisa intäkterna per kund och geografisk marknad.
NoT 2 – övRigA EXTERNA KoSTNAdER
KoNCERNEN ModERBolAgET
Arvoden till revisorer (KSEK) 2009 2008 2009 2008
Grant Thornton Sweden AB
Revisionsuppdrag 588 362 489 326
Övriga uppdrag 123 95 115 95
711 457 604 421
Revisionskostnader
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
leasingavgifter
I beloppet för övriga externa kostnader ingår leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler med 2,2 MSEK (föreg. år 2,0 MSEK). Återstående leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till totalt 6,1 MSEK (föreg. år 4,4 MSEK). Dessa förfaller till betalning enligt nedan:
KoNCERNEN ModERBolAgET
leasingavgifter 2009 2008 2009 2008
Inom 1 år 2,5 1,9 1,7 1,8
Senare än 1 år men inom 5 år 3,7 2,5 0,9 2,4
Senare än 5 år 0,0 0,0 0,0 0,0
6,1 4,4 2,6 4,2
NoT 3 – PERSoNAl
KoNCERNEN ModERBolAgET
Medelantalet anställda 2009 2008 2009 2008
Kvinnor 6 6 5 4
Män 38 38 30 30
Totalt för bolaget 44 44 35 34
Styrelse
Kvinnor 0 0
Män 5 5
5 5
Företagsledning och vd
Kvinnor 1 1 1 1
Män 8 8 6 6
9 9 7 7
löner och ersättningar (KSEK)
Styrelse och verkställande direktörer 2 205 2 894 1 584 1 788
Övriga ledande befattningshavare 4 410 4 081 3 911 4 081
Övriga anställda 12 046 11 793 9 661 9 480
18 660 18 768 15 156 15 349
I koncernens belopp för styrelse och VD ingår även löner och ersättningar till VD:ar i dotterbolagen Bribo och Catron.
Ersättning till styrelseledamöter i dotterbolagen utgår ej.
FoRTS. NoT 3 – PERSoNAl Sociala kostnader (KSEK) Pensionskostnader för styrelse och
verkställande direktörer 395 353 335 260
Pensionskostnader för övriga ledande befattningshavare 870 843 870 843
Pensionskostnader övriga anställda 843 761 783 748
Övriga sociala kostnader 6 350 6 540 5 276 5 503
8 458 8 497 7 264 7 355
Ersättning och förmåner till styrelsens ledamöter (SEK)
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Ersättning har utgått med.
Befattning Styrelsearvode övriga ersättningar Pensioner
Karl-Axel Granlund Ordförande 50 000 0 0
Anders Helmner Ledamot 50 000 0 0
Lars Lindgren Ledamot 50 000 0 0
Nyvalda vid årsstämman 2009-05-06
Björn Rönnqvist Ledamot 25 000 0 0
Johan Lundsgård Ledamot 25 000 0 0
Avgående vid årsstämman 2009-05-06
Lars Solin Ledamot 22 500 0 0
Dag Waldenström Ledamot 25 000 0 0
Ersättning och förmåner till moderbolagets vd
Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, bilförmån, pensionsförsäkring och finansiella instrument. VD´s lön sätts av styrelsens ordförande efter förhandling med VD och godkänns därefter av styrelsen.
vd (KSEK) 2009 2008
Grundlön 1 335 1 322
Rörlig ersättning 0 218
Bilförmån 66 73
Pensionsförsäkring 335 260
Finansiella instrument 0 0
1 737 1 874
Ersättning till övriga ledande befattningshavare i koncernen (KSEK)
KoNCERNEN ModERBolAgET
2009 2008 2009 2008
Grundlön 4 979 4 325 3 911 3 797
Rörlig ersättning 0 545 0 384
Bilförmån 246 205 199 189
Pensionsförsäkring 930 861 870 843
Finansiella instrument 0 0 0 0
6 155 5 937 4 980 5 213
I koncernens belopp för styrelse och VD ingår även löner och ersättningar till VD:ar i dotterbolagen Bribo och Catron.
Avtal om framtida pension
Moderbolagets VD och övriga ledande befattningshavare har rätt till livsvarig pension från 65 års ålder enligt ITP-planen.
Pensionen intjänas succesivt och utgår med fullt belopp om anställningen varar till avtalad pensionsålder.
Pensionen intjänas succesivt och utgår med fullt belopp om anställningen varar till avtalad pensionsålder.