Redovisningsproblem och ändringar

Samtliga sju respondenter tar upp problem med redovisningen, flertalet av respondenterna nämner även en del ändringar som de skulle vilja göra. Fem av de intervjuade uttrycker att det finns skillnader mellan ett privat tillverkande företag och en organisation som Svenska kyrkan och att de inte går att jämföra de olika sektorerna. De menar att Svenska kyrkans särart bör hävdas och att det inte bara går att köpa allt som har med näringslivet att göra. Detta uttrycker en respondent nedan:

”Jag tycker att man kanske i Svenska kyrkan åtagit sig att i lite väl stor utsträckning följa Årsredovisningslagen. Det är kanske inte i alla avseenden naturligt för oss och nödvändigt med tanke på de intressenter

som vi har.”

Källa: Conny Nestor, 2005-04-19.

Några av respondenterna konkretiserar skillnaderna mellan Svenska kyrkan och vinstdrivande företag. En respondent menar att en skillnad är att Svenska kyrkan har både mycket personal och byggnader, vilka är parametrar som företagen försöker att minimera medan Svenska kyrkan bygger på dessa. Ytterligare en skillnad som nämns är att Svenska kyrkan är begränsat skattepliktig.

71

Majoriteten av respondenterna belyser dock ändå vikten av att det redovisningsmässigt går att urskilja betalningsströmmarna, för att se om dessa går ihop sig. Detta gäller både Svenska kyrkan och näringslivet. En av intervjupersonerna uttrycker sig så här:

Jag tycker det här redovisningssättet är det enda rätta. Det ger rätt tydliga signaler om man är på väg åt rätt håll. …Det är ju inte konstigare än en vanlig privatekonomi eller familjeekonomi …, lönen måste ju räcka till de utgifter man har löpande, konstigare än så är det inte. Man kan ju inte leva

över sina tillgångar, även om man har pengar på banken kan man ju inte nalla av dem till det löpande för då är de ju snart slut”

Källa: Göran Norman, 2005-03-30.

Merparten av respondenterna uttrycker att redovisningen många gånger är lite för detaljerad, vilket de menar komplicerar. Nedan följer ett citat för att förtydliga detta:

”Kommer nya direktiv från församlingförbundet och KRED, hur årsredovisningen ska se ut, vad som ska ingå, noter och så vidare. … Det blir mer uppgifter och mer specificerat för varje år, vilket innebär att mer information måste tas fram och detta innebär i sin tur mer arbete … men personalresurserna är begränsade, vi får inte mer personal. Detta innebär

större press på oss att få färdigt i tid.”

Källa: Vivi-Ann Garnvall, 2005-04-12.

En av de intervjuade tycker att hanteringen skulle kunna förenklas och att inte så mycket statistik skulle behövas tas fram. Denne menar att det framförallt skulle underlätta för landsortsförsamlingarna som har problem i dagsläget, eftersom de inte har lika stora resurser som de lite större församlingarna att göra allt. En annan respondent menar att flera av noterna är utvecklade för stora aktiebolag och onödiga i kyrkan men måste ändå finnas med.

Ytterligare problem som tas upp är balanskravet, som står nämnt i Kyrkoordningen. Respondenterna menar att detta är något stelt. En respondent menar att balanskravet inte borde finnas i framtiden. Respondenten ser dock en möjlighet till förbättring, eftersom Svenska kyrkan får ta ut ytterligare en decimal i kyrkoavgiften från och med nästa år, det vill säga 1,4 % kan ersättas med 1,44 %. Denne tror att detta kan medföra att de kyrkliga enheterna vågar laborera mer med avgifterna.

72

Två av respondenterna tar upp problemet med förtroendevalda, vilka de anser att Svenska kyrkans verksamhet bygger mycket på. En av respondenterna menar att förtroendemännen många gånger skall fatta tunga ekonomiska beslut och då gäller det att dessa personer har kunskaper om ekonomi eller att tjänstemännen lyckats förvandla kontoplanen till begripliga saker även för dem som inte läst ekonomi. Den andra respondenten uttrycker en önskan om att de förtroendevalda var mer insatta i verksamheten.

5.5.3 Etik

Det spontana svaret på frågan huruvida etiska aspekter påverkar redovisningen varierar. Tre intervjupersoner säger direkt ja, medan fyra stycken impulsivt svarar nej. Förr eller senare uppger dock samtliga intervjupersoner att det finns etiska regler för de finansiella placeringarna, men de framhåller att dessa inte påverkar redovisningen i sig. En respondent yttrar:

”Redovisningsetik är en etik i sig, att man gör det här efter bästa förmåga för att göra ett rättvisande resultat. Då har vi precis som andra samma

krav på oss.”

Torsten Schönberg, 2005-04-01.

Liknande tankar ger en annan intervjuperson uttryck för. Denne säger att samfälligheten naturligtvis följer god redovisningssed och att detta kan anses vara en etisk aspekt.

De intervjuade berättar att det på central nivå finns ett policydokument för hur kyrkan får placera sin likviditet och vilken typ av aktier som är tillåtet att inneha. En respondent tror att Svenska kyrkan på central nivå godkänner investeringar i företag som har högst 25 % av sin totala verksamhet eller fakturering i områden som rör vapentillverkning. Den kyrkliga enhet som denna intervjuperson respresenterar har dock en strängare policy än så och accepterar endast 3-5 %. Ytterligare en respondent berättar att dennes enhet har hårdare regler för vapen.

73

Flera intervjupersoner framhåller att det är svårt med gränsdragningar. En av dem säger:

”En lastbil är ju inget vapen, men man kan sätta en kanon på.”

Person X, 2005-03-31.

Kyrkans U-fond stödjer mindre projekt i U-länder berättar en respondent. Olika kyrkliga enheter placerar pengar i denna fond, men då inte i första hand för att tjäna pengar. Detta tycker intervjupersonen är ett exempel på en etisk aspekt. En av de intervjuade påpekar också att det finns rekommendationer på miljösidan. Dessutom tar en respondent upp att vid köp av skogsskiften så har kyrkan avstått från köp om det pågått familjefejder eller liknande. En annan respondent säger att vid en gåva eller donation från någon så är det en etisk fråga att pengarna används för det tilltänkta syftet.