• No results found

28 Referensförteckning

In document ”Det du inte ser” (Page 32-35)

Ahrne, G. & Svensson, P. (2014). Kvalitativa metoder I samhällsvetenskapen. I G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok i kvalitativa metoder (s. 10–17). (1.uppl.) Malmö: Liber.

Backlund, Å., Wiklund, S. & Östberg, F. (2012). När man misstänker att barn far illa. En studie av hur

professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten. Rädda barnen.

Nedladdad den 2 oktober, 2017, från

https://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/vald-och-overgrepp/N%C3%A4r%20man%20misst%C3%A4nker%20att%20barn%20far%20illa.pdf Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Drugli, M.B. (2003). Barn vi bekymrar oss om. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Eidevald, C. (2016). Förskolan - en trygg plats för barn och pedagoger?: sexuella övergrepp och förebyggande

arbete. (Första upplagan). Malmö: Gleerups.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (3., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur. Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2014). Intervjuer. I G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok i kvalitativa

metoder (s. 36–56). (1. uppl.) Malmö: Liber.

Fagerli, O., Lillemyr, O.F. & Søbstad, F. (2001). Vad är förskolepedagogik?. Lund: Studentlitteratur. Goebbels, A. F. G., Nicholson, J. M., Walsh, K. & De Vries, H. (2008). Teachers´ reporting of suspected

child abuse and neglect: behavior and determinants. Health education research, 23:6, s. 941-951, DOI: 10.1093/her/cyn030. Nedladdad den 30 augusti, 2017 från https://academic.oup.com/her/article-lookup/doi/10.1093/her/cyn030

Halldén, G (2016) Omsorg i förskolan och omsorg om förskolan. I B. Riddersporre, & B. Bruce, (red.).

Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund (s.35–45). (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Hyldgaard, K. (2008). Vetenskapsteori: en grundbok till de pedagogiska ämnena. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2001) Omsorg – en central aspekt av Förskolepedagogiken.

Exemplet måltiden Pedagogisk Forskning i Sverige 2001 årg 6 nr 2 s 81–101 issn 1401-6788.

Nedladdad den 28 augusti, 2017 från http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7850/6905 Jonisdottir, F. & Paggetti, C. (2016) Förskollärare berättar om omsorg. I B. Riddersporre, & B. Bruce,

(red.). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund (s. 211–228). (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Josefson, M. (2016) Omsorg som begrepp och företeelse i förskolan. I B. Riddersporre, & B. Bruce,

(red.). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Killén, K. (2014). Förebyggande arbete i förskolan: samspel och anknytning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Landahl, J. (2006) Auktoritet och ansvar Lärares fostrans- och omsorgsarbete i historisk belysning. Nedladdad den 3 oktober, 2017 från http://nile.lub.lu.se/arbarch/aio/2006/aio2006_12.pdf

Larsson-Swärd, G. (2009). Vem bryr sig?: Barnperspektivet inom förskola, skola, socialtjänst, BUP och polis. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Larsson-Swärd, G. (2001). Åtgärdsprogram vid misstanke om sexuella övergrepp på barn: en pedagogisk

handbok. Lund: Studentlitteratur.

Ljusberg, A-L. (2008) Barn som far illa och anmälningsplikt. I J.Brodin,(red.) Barn i utsatta livssituationer. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.

Lundén, K. (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn: vad kan vi lära av forskningen?. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

29

Persson, S & Gustafsson, L, H. (2016) Omsorg – kärlek, medkänsla och noggrannhet. I B. Riddersporre, & B. Bruce, (red.). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund (s. 15–30). (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Sandberg, A. & Vuorinen, T. (2007). Hem och förskola: samverkan i förändring. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Skolverket (2017) Förskolans läroplan ska revideras

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola/forskolans-laroplan-ska-revideras-1.260355

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Svensson, P. (2014). Teorins roll I kvalitativ forskning. I G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok i kvalitativa

metoder (s. 182–193). (1. uppl.) Malmö: Liber.

Svensson, B., Andershed, H. & Janson, S., (2015).A Survey of Swedish Teachers´ Concerns for Preschool Children at Risk of Maltreatment. Early childhood Educational Journal, 43:6, s. 495-503, DOI: Nedladdad den 30 augusti, 2017 från https://doi.org/10.1007/s10643-014-0684-z

Sverige. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket. Toros, K, & Tiirik, R. (2014). Preschool Teachers´ Perceptions About and Experience with Child Abuse

and Neglect. Early Childhood Educational Journal, 44:1 s. 21-30, Nedladdad den5 oktober, 2017 från

https://link.springer.com/article/10.1007/s10643-014-0675-0

Bilaga 1 - Missiv

Hej!

Vi heter Linda Stafrin och Alexandra Sundqvist och läser Förskollärarutbildningen vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Vi är nu inne på vår sjunde och sista termin och skriver därför vårt examensarbete inom pedagogik. Vårt forskningsområde handlar om yrkesprofessionen och pedagogers uppfattningar och förståelse av läroplanens omsorgsuppdrag.

Vår undersökning fokuserar sig inte på själva skolan eller på de enskilda lärarna i sig; det är lärarnas uppfattningar och tankar vi vill försöka komma åt. För att vi ska kunna genomföra vår studie behöver vi er kunskap och era åsikter som ni erfarit genom er utbildning och yrkeserfarenhet. Ni är alltså vår viktigaste informationskälla.

Vi kommer att kontakta Dig per telefon nu på fredag (alternativt i början av nästa vecka, på en tid Du själv i sådana fall får föreslå) för att få bekräftelse på Ditt samtycke. Vårt mål är att kunna genomföra intervjuerna i slutet av vecka 40, 41 eller 42, antingen på torsdagseftermiddagar eller någon gång under fredagarna. Tiden för intervjun får ni bestämma. Intervjun kommer att bestå av cirka 10 - 15 frågor och beräknas ta 30 - 45 minuter att genomföra. Vi har valt att filma intervjuerna eftersom detta underlättar för oss i vårt transkriberingsarbete. Finns det några invändningar mot detta är vi givetvis öppna för att dokumentera intervjun på annat sätt.

Vi kommer att följa Vetenskapsrådets etiska riktlinjer och principer genom hela uppsatsskrivandet. Vetenskapsrådets etiska riktlinjer och principer innebär att deltagandet är frivilligt och att Du när som helst kan välja att avbryta Din medverkan utan att motivera varför. Vi kommer även att avidentifiera samtliga deltagare samt vilken förskola som besökts. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt och med respekt och kommer endast att redovisas och presenteras i uppsatsen. Då uppsatsen är färdigställd skickas den till samtliga medverkande om så önskas.

Har du några frågor eller funderingar får Du gärna kontakta oss eller vår handledare Jakob Billmayer. Tack på förhand!

Med Vänliga Hälsningar

Linda Stafrin lixxxxxx@xxxxxxx.xxxx.xx xxx-xxx xx xx

Alexandra Sundqvist alxxxxxx@xxxxxxx.xxxx.xx xxx-xxx xx xx

Bilaga 2 – Intervjufrågor

1. Hur länge har du arbetat som lärare? 2. Vad har du för utbildning?

3. Vad innebär förskolläraryrket för dig?

4. Läroplanen för förskolan innehåller tre uppdrag, lärande, fostran och omsorg, tycker du att något av dessa uppdrag har större fokus än något av de övriga?

5. Hur ser du på omsorgsuppdraget, vad innebär det för dig? 6. Kan du se några ”mörkare”/jobbigare sidor med det uppdraget?

7. Har du någon gång misstänkt eller erfarit att en elev farit illa i hemmet eller i förskolan? 8. Om ja, vill du berätta mer om det?

 Har du anmält någon gång?  Hur upptäckte du det?  Hur kändes det?

9. Om nej, vad tror du det beror på?

10. Uppfattar du att ni som arbetar med barn har tillräckliga kunskaper kring ”barn som far illa” och om anmälningsskyldigheten?

11. Finns det tydliga rutiner för hur ni går tillväga om ni upptäcker det? 12. Var har du fått dina kunskaper ifrån? Erfarenhet eller utbildning?

13. Anser du att kunskaperna kring anmälningsskyldigheten och ”barn som far illa” behöver bli större hos de som arbetar med barn?

14. Vad är svårast i arbetet med ”barn som far illa”?

15. Tror du att anmälningar görs i tillräckligt stor omfattning? Om nej, vad tror du det beror på? 16. Har ni diskussioner i er verksamhet kring anmälningsskyldighet och ”barn som far illa”?

In document ”Det du inte ser” (Page 32-35)

Related documents