Reflektion över preferenserna

Det kan vara intressant att reflektera över vilka preferenser som påverkar betalningsviljan mest. Slutsatsen som vi kan komma fram till är individers betalningsvilja påverkas mest av vilken stadsdel bostadsrätten ligger i samt vilket år bostadsrätten är byggd. Att dessa är högt prioriterade preferenser hos konsumenter när de söker en bostadsrätt i Stockholms innerstad är inte så konstigt. Om man är intresserad av att köpa en bostadsrätt i Stockholms innerstad är det inte ovanligt att man letar i det mest attraktiva området (Vasastan) samt en bostadsrätt som är byggd tidigare eftersom det förmodligen anses mer unikt då den har sin typiska charm (Bonnichsen, 2017).

Antal rum visar sig i vår studie ha en större betydelse för betalningsviljan än man skulle kunna tro. Det beror troligen på att utbudet av bostadsrätter med många rum är begränsat i Stockholms innerstad varför dessa lägenheter blir eftertraktade vilket ökar betalningsviljan för just dessa objekt. Däremot verkar inte konsumenter allt för angelägna om våningsplan när det gäller bostadsrätter i Stockholms innerstad varför denna preferens visar sig ge mindre påverkan på priset än förväntat. Vi tror att det kan bero på det låga utbudet av objekt till försäljning. Det ser ut som att konsumenten prioriterar preferensen våningsplan lägre än t.ex. läge och antal rum. Kanske är det inte lika viktigt när man bor i innerstaden med egenskaper som utsikt och ljusinsläpp.

Även Boyta samt Avgift har mindre påverkan än läget och åldern på byggnaden som bostadsrätten ligger i. Eftersom vår studie har dessa variabler i logaritmisk form är det dock svårt att få en rättvis jämförelse. När man jämför dessa två kan vi konstatera att konsumenter föredrar större boyta framför lägre månadsavgift.

Resultatet av vår studie och vilka preferenser som påverkar betalningsviljan mest skulle kunna vara av stort värde för såväl byggföretag som mäklare. Byggföretagen skulle kunna använda dessa data som grund i sin planering av nybyggnation i Stockholms innerstad. Mäklare skulle kunna hitta argument och motivera prissättningen av försäljningsobjekt och få en bättre förståelse för vad konsumenter värdesätter och hur deras betalningsvilja styrs.

6.2 Slutsatsen

Med historisk prisinformation som data har vi använt hedoniska modellen för att undersöka vad som påverkar priset på bostadsrätter i Stockholms innerstad samt specifikt hur individers betalningsvilja påverkas av bostadskvalitet.

Vi har kunnat konstatera i studien att betalningsviljan kan tolkas som ett mått på individers preferenser för kvalitetsaspekterna för bostaden likt en varukorg. Genom att studera och beräkna en varukorgs innehåll kan vi dra slutsatser om hur konsumenters preferenser och nytta tillfredsställs av bostaden.

Ø   Hur påverkas individers betalningsvilja av bostadskvalité?

Enligt vår regression kan vi se att kvalitetsaspekterna som boyta, avgift, antal rum, våning, stadsdelar samt byggnadsår (bostadskvalitet) är faktorer som påverkar individers betalningsvilja. I regressionsanalysen ser vi att boytan, antal rum och våning har en positiv effekt på priset, vilket innebär att betalningsviljan ökar när dessa kvalitetsaspekter ökar. Kvalitetsaspekter avgift har en omvänd effekt på betalningsviljan. Regressionen visar att om avgiften ökar en procentenhet så minskar betalningsviljan vilket resulterar i ett lägre pris för bostadsrätten. Likt tidigare studier ser även vi att desto tidigare byggnadsår bostaden har desto mer är man villig att betala för bostadsrätten (Bashir, 2014). Konsumenter värdesätter äldre byggnader före nyare byggnader. Regressionen visade det överraskande resultatet att läge (stadsdel) hade mest påverkan på betalningsviljan och att Vasastan var det dyraste området att bo i.

Studien visar att priset för samma bostad kan variera beroende på konsument och hur konsumenten värdesätter dessa kvalitetsaspekter. Eftersom konsumenter har olika preferenser genererar dessa kvalitetsaspekter och egenskaper ett unikt värde (bostadspriset) för köparen.

Referenslista

Aktulga och Aronsson, C. (2012). Prisbildning på bostadsrättsmarknaden i Stockholm - En

ekonometrisk tvärsnittsstudie av underliggande faktorer (Linköpings Universitet). Hämtad 20 Mars från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:552935/FULLTEXT01.pdf

Bashir, A. M. (2014). Tillämpning av hedonisk prissättning på bostadsrätter  : En analys av bostadsmarknaden i Uppsala (Dissertation). Hämtad 1 November från: http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:764904/FULLTEXT02.pdf

Bonnichsen, L. (21 Juni, 2017). Så mycket har lyorna ökat i pris i innerstan. Hämtad 9 April 2018 från: https://mitti.se/nyheter/bostad/mycket-lyorna-innerstan/

Booli. (2017). Hämtat 11 November 2017 från:

https://www.booli.se/slutpriser/kungsholmen/115353/?maxSoldDate=2015&minSoldDate=2007 &objectType=Lägenhet&rooms=1%2C2%2C3%2C4

BoUpplysningen. (u.å.). Faktorer som ofta ökar priset på bostadsrätter. Hämtat 20 Januari 2018 från: http://www.boupplysningen.se/kopa/uppskatta-bostadens-varde

BoUpplysningen. (u.å.). Detta påverkar bostaden värde. Hämtat 20 Januari 2018 från: http://www.boupplysningen.se/salja/vardera-din-bostad-infor-forsaljning

Borättupplysning. (2015). Varför skiljer det så mycket i månadsavgift? Hämtad 22 november 2017: http://www.borattupplysning.se/wp_brskola/skillnader-i-manadsavgift/

Carlgren, F. Ekonomifakta. (2016). Finanskris och skuldkris. Hämtad 23 oktober från: https://www.ekonomifakta.se/Artiklar/2016/september/finanskris-och-skuldkris/

Claussen, Lagerwall & Jonsson, C. (2011). En makroekonomisk analys av bostadspriserna i Sverige. Hämtad 28 oktober från:

http://docplayer.se/22757603-En-makroekonomisk-analys-av-bostadspriserna-i-sverige.html Hansen, B. E. (2017). Econometrics. Wisconsin: University of Wisconsin (2000)

Isacson, P. (2006). Bostadsrättsboken. Stockholm: Svenska Förlaget

Jones, C. I. (2014). Macroeconomics (Third edition). Stanford University: W. W. Norton and Company Larsson, K. (2005). Hedoniska Modeller för Radhusvärdering (Examensarbete, Kungliga Tekniska

Länsstyrelsen Stockholm. (2016). Fortsatt hög befolkningstillväxt under 2015. Hämtad 21 november 2017 från: http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/nyheter/2016/Pages/fortsatt-hog-befolkningstillvaxt-2015.aspx

Ottensmann, John & Payton, Seth & Man, Joyce. (2008). Urban Location and Housing Prices within a Hedonic Model. Journal of Regional Analysis and Policy. 38.

Perloff , J. M. (2014). Microeconomics with Calculus. (uppl.3). University of California, Berkeley, United States: Pearson Education Limited

Rosen, S. (1974). Hedonic Prices and Implicit Markets: Product Differentiation in Pure Competition. Journal of Political Economy, 82(1), 34–55. Hämtad 3 januari 2018 från:

https://www.journals.uchicago.edu/doi/pdfplus/10.1086/260169

Sander and Polasky, H. A. (2008). The value of views and open space: Estimates from a hedonic pricing model for Ramsey County, Minnesota, USA. University of Minnesota: Dept. of Applied

Economics and Dept. of Geography. Hämtad 21 november 2017 från:

http://cedarcreek.umn.edu/biblio/fulltext/Land_Use_Policy_2009_Sander.pdf Statistiska Centralbyrån. (2015). Svensk inkomstökning står sig bra i Europa.

Hämtad 2 januari 2018 från:

https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Svensk-inkomstokning-star-sig-bra-i-Europa/ Statistiska Centralbyrån. (2016). Vanligast med 2 rum och kök på 57 kvadratmeter. Hämtad 22

november 2017 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/Vanligast-med-2-rum-och-kok-pa-57-kvadratmeter/

Studenmund, A. H. (2017). Using Econometrics: A Practical Guide (Seventh Edition). Occidental College, Los Angeles: Pearson Education

Swedish Standard Institute. (2009). Så mäter du din bostad. Hämtad 21 November 2017 från: http://www.areakorrekt.se/wp-content/uploads/2015/08/uppmatning-regler.pdf.pdf Svensk mäklarstatistik. (2017). Centrala Stockolm. Hämtda 21 November 2017 från:

https://www.maklarstatistik.se/omrade/riket/stockholms-lan/stockholm/centrala-stockholm/#/bostadsratter/12m

Svensk mäklarstatistik. (2017). Om statistiken; Kvadratmeterpris – variation. Hämtad 26 februari 2018 från: https://www.maklarstatistik.se/om-oss/om-statistiken/

Svensk mäklarstatistik. (2017). Prisutveckling Centrala Stockolm. Hämtad 21 November från: https://www.maklarstatistik.se/omrade/riket/stockholms-lan/stockholm/centrala-stockholm/#/bostadsratter/arshistorik

Svensson, L. E. (2017 ). Ekonomistas - Bostadspriser och skulder har ökat mer än disponibel inkomst av fundamentala skäl. Hämtat 20 Februari från:

https://ekonomistas.se/2017/10/30/hoga-bostadspriser-och-okande-skulder-inget-skal-for-skarpt-amorteringskrav/

Tan, T. H. (2011). Measuring the willingness to pay for houses in a sustainable neighborhood. Bandar Sunway, Subang Jaya, Selangor, Malaysia: Sunway University, School of Business. Hämtad 21 November från: https://mpra.ub.uni-muenchen.de/30446/1/