Rördiametern valdes till standardiserade tummått av den anledningen att det fanns ett större utbud av standardiserade kopplingar tillhörande mått i tum. Diametern valdes även att vara tillräcklig för att tanken ska vara volymeffektiv samtidigt som röret tilläts att bockas. Bockningsradier var av heltalsmått för att även här använda standardiserade bockverktyg. För liten diameter kan även resultera i att termosen inte kan fyllas på tillräckligt snabbt med nytt kaffe, utan luften hinner inte föda ut ur termos och bildar en kaffesamling vid locket.
Spiralformen kunde tillverkas på ett flertal olika sätt. Ett sätt var genom rullbockning som tidigare beskrivs. Ett alternativ till rullbockning var att röret lindas runt ett roterande verktyg likt en svarv. Det finns alltså fler alternativ som metod vilket gjorde att rullbockningen inte är en begränsning tillverkningsmässigt, utan är ett förslag till alternativet som ansågs lämpligast.
Resultatet gav att kaffet sjunker i temperatur då tanken innehar rumstemperatur. Det krävs energi för att värma upp tanken för att uppnå jämvikt. Temperaturförlusten blev cirka 17 grader Celsius vilket upplevdes vara högt i relation till den cylindriska alternativ av tank.
upp tanken och på grund av att värmens riktning i termosen stiger uppåt, kommer kaffet längst ned i termosen bli kallare än resterande och det blir en temperaturgradient i termosen. För att undvika temperaturgradient kunde termosen förvärmas i form av förspolning innan kaffet hälldes i. På så sätt blir inte temperaturförlusten lika extrem, dock blir processen omständlig och synen på kvalitet försämras.
På grund av spiralformens volymineffektivitet ökade också tankens massa. Tanken resulterade till att väga cirka 6 kg för att rymma 2.5 liter vilket upplevdes vara högt i relation till att vara en termos. Massan var enbart tanken tom, adderas termosens resterande komponenter och tanken fylls med kaffe kommer massan uppnå en gräns som ej tilltalar användarvänligheten.
Vid beräkning av nödvändig isoleringstjocklek gjordes approximationer vid framtagandet. Den yttre-spiralen ansågs som den kritiska och därav valdes den att räknas på. Geometrin ansågs som en lång cylinder för att räkna ut värmeförlusten till vilken tjocklek av isolering blev nödvändig. Fallet var ett extremfall på grund av den inre-spiralen värmer upp samtidigt som yttre-spiralens olika varv var i kontakt med varandra, det vill säga ledningsytorna som antogs vid beräkning av lämplig isoleringstjocklek var över verklig dimension. Resultatet gav att nödvändig isoleringstjocklek var 2 cm vilket blev volymkrävande. Isoleringen resulterade i en ökad termosdiameter på 4 cm vilket var en volymuppoffring som blev nödvändig för att erhålla önskad isoleringseffekt. Den ökade termosdiametern ansågs inte till att vara extrem utan var av rimlig gräns, dock mer volymkrävande än cylindrisk tank. Bakomliggande anledning var att spiraltankens ledningsytor var betydligt större än vid cylinderformad tank och krävde till följd en tjockare isolering för att behålla värmen i termosen.
Kostnadsmässigt var spiraltanken materialmässigt hög. Ur Bilaga 1 erhålls att en rörlängd på minst 6 meter blev nödvändigt. Kostnadsmässigt var priset kring 100 kronor metern enligt Calamo vilket menade på att enbart materialet enskilt blev materialkrävande och kostnadsineffektivt.
Genom att använda två spiraler istället för en spiral vid tanken nyttjas termosens volym effektivare. Ett bidrag till följd av spiralerna var att möjligheten fanns att separera systemen sådan att termosen bestod av två tankar istället för en. Därav kunde termosen enkelt med modifikation i designen servera två skilda vätskor istället för en. Förslagsvis kunde yttre cylinder bestå av kaffe och den inre av mjölk. Resultatet blev en kombinationstermos vilket kunde uppfylla ett behov som inte en befintlig lösning fanns på marknaden.
En design av ren plast ansågs inte åtråvärt bland kunder. Befintlig Hipster termos som fanns på marknaden hade termosens kropp bestående av ABS-plast vilket 3TEMP ej ansåg sända ut kvalitet/estetik-signaler. Termosen skulle symbolisera kvalitet samt exklusivitet och därav ändrades kroppmaterialet. Det alternativa materialet till plasten blev austenitiskt rostfritt stål AISI 205 vilket ur ett estetiskt perspektiv tilltalade marknaden bättre. Metallytan gav en industrilook som bidrog med en förhöjd kvalitet. Samma argument gällde spillbrickan av anledningen att den också sticker ut utseendemässigt. Spillbrickan valdes till att använda samma material som termosens kropp fast i perforerad form för att underlätta logistiken. Sådan att antal materialleverantörer minimeras vilket underlättar för företaget.
Termosens design är enkel och entydig. Kunder på marknaden skulle ha möjligheten att sätta egen logotyp på termosen för att knyta den till verksamheten. Detta har gjorts genom att skapa plats och möjlighet för vilken logotyp som helst att sättas på ytan bakom skärmen på framsida av termos. Till följd fyller inte bara termosen huvudfunktionen utan lever upp till ett större segment av förväntningar för kund vilket bidrar med en ökad kvalitet.
Tomlinson tappkran som ersätter den befintliga kranen på Hipstern är enklare genom att funktionen är tydlig. Kunden kan simpelt använda termosen för att fylla på kaffe utan att oroas för bränna. Termosens centrala huvudfunktion var att lagra och förse kaffe ned i kopp, något den nya versionen av Hipster termos uppfyller bättre på grund av enkel och entydig design. Gällande logistiken var Tomlinson tappkran enkel tillgänglig på marknaden vilket bidrog till lägre leveranstider av komponenter att konstruera termosen av. Tilläggningsvis fanns även en variant av Tomlinson tappkran som innehade en säkring som hindrade handtaget från att tryckas vilket förhindrar oavsiktlig eller oönskad dosering.
Det traditionella fallet med att nyttja vanligt rostfritt material ledde på lång sikt till kalkbildning och beläggningar på tankens insida. Den elektropolerade ytan vid rörets insida försvårar smuts att fastna vilket gav till följd en renare tank. Nödvändigtvis kommer inte kalket från själva kaffet, utan från rengöringen efter bruk eftersom tanken till stor del sköljdes med kranvatten. Rörets elektropolerade yta gav även till fördel då ytan rengörs med rengöringsmedel, då smuts lättare flagnar av från yta. Därav blev det elektropolerade materialet till stor fördel gällande underhåll av termosen. Som följd av den elektropolerade ytan blev materialet också mer korrosionsbeständig på grund av slagg partiklar på ytan elimineras under elektrolyt processen, vilket speglas i en förhöjd kvalitet och livslängd av termos.
Konstruktionen är formad för att minimera antal tillhörande komponenter. Det skulle vara enkelt att montera/demontera termosen där lösningen var entydig, det vill säga fanns bara ett sätt att montera ihop vilket lösningen var uppenbar för vem som helst att utföra. Snäppfunktioner nyttjades för att skapa en lösbar sammanfogning av element. Därav blev inga verktyg nödvändiga utan kunde utföras enskild förhand. Magnetförbandet vid spillbrickan medföljde också en effektivare montering/demontering än befintlig lösning vilket gynnar användaren av anledningen att spillbrickan rengörs vid daglig basis efter varje brukning.
Alternativ för att ersätta den befintliga ABS-plasten studerades. Material som PET-plast ansågs också vara lämpligt med avseende på lägre pris och högre styvhet. Båda materialen gav möjligheten att bearbetas på ett flertal olika sätt, allt från formsprutning till extrudering. PET-plasten gav dock inte upphov till en förhöjd kvalitet eftersom ABS-plasten ansågs mer estetisk tilltalande. Det befintliga materialet ansågs redan uppfylla funktionen att nyttjas som skal för termosen och byta material ansågs inte lönsamt på grund av förändrad logistik.
FEM simuleringarna gav utfall med opåverkbara låga deformationer. Anledningen ansågs bero på termosens geometri. Den cylindriska formen var tunnväggig samtidigt som radien var relativ bred, två gynnsamma parametrar som var till fördel gällande konstruktioner som utsätts för trycklast. Trycklasterna togs även upp genom skivverkan som också gynnar konstruktionen. Av ovanstående anledningar ansågs FEM simuleringarna vara korrekta med avseende på låg belastningsfall och fördelaktiga formade geometrier.