REFLEKTION - ALF-projektet- en del av arbetslivets rationalitet : En kvalitativ studie om förän

Mitt arbete med uppsatsen börjar närma sig sitt slut och det kräver en reflektion över hur jag lyckats genomföra mitt arbete.

Mina resultat från studien har visat att de anställda upplever att ALF-projektet inte har

påverkat deras inställning och engagemang till sin arbetssituation i någon nämnvärd grad. I de flesta fall har detta kunnat förklaras och förstås utifrån rationaliteten i det moderna samhället. De anställdas engagemang har varit ett återkommande tema som har visat sig vara beroende av en mängd olika faktorer som också bekräftats genom tidigare forskning.

Men jag har också i mötet med empirin och den tidigare forskningen kommit att ifrågasätta begreppet engagemang. I vårt samhälle och i mitt tidigare arbetsliv är engagemang ett positivt laddat begrepp som har varit så självklart, att det har hindrat min reflektion över att det också kan uppfattas vara en belastning för individen och att man därför aktivt kan välja att inte engagera sig. Kan ett begränsat arbetsengagemang också bidra till att livskvaliteten höjs på grund av att arbetet inte inkräktar på fritiden? På samma sätt kan också delaktigheten ifråga- sättas – finns det inom arbetslivet människor och kulturer som inte strävar efter att ta egna beslut i alla lägen och som har valt ett arbete just på grund av detta?

Valet av Grounded Theory som metod visade sig kräva både disciplin och ett fritt tänkande som många gånger under arbetes gång har kolliderat. Jag utgick inledningsvis ifrån Glasers

117_Ibid.,141 118

forskningsprocess, där de teoretiska kopplingarna skulle ske i den sista fasen.119Det arbets- sättet visade sig inte fungera i praktiken. Kärnkategorierna uppstod visserligen redan under intervjuerna, men för att kunna urskilja dimensioner och kvaliteter insåg jag att de teoretiska kopplingarna måste ske tidigare i processen för att göra det möjligt att sortera i data

materialet. Mängden av material var också ett problem, det blev nödvändigt att sålla bort mycket material som var intressant, men som inte passade in under kärnkategorierna – vilket krävde en stor mängd disciplin. Metoden innebar också att uppsatsen fick ett eget liv, som innebar att jag blev tvungen att släppa kontrollen och låta empirin styra utformningen och teorierna. Det innebar att mina ursprungliga frågeställningar blev styrda av empirin och min ursprungliga tanke om att använda mig av ”mindre” teorier fick ge vika för mitt empiriska material. Empirin styrde också mitt val av tidigare forskning, där de olika studierna belyste olika aspekter av de faktorer som påverkade de anställdas inställning till sitt arbete och till omorganisationer.

Mitt urval visade sig ha vissa begränsningar, det fanns i mitt urval endast en kvinna och hennes intervjusvar skilde sig i flera fall från männens. Men det fanns också andra

bakomliggande faktorer än könstillhörigheten som kunde förklara dessa skillnader. Ett större urval hade gett mig en större möjlighet att belysa dessa skillnader. Mitt sista steg i

urvalsförfarandet visade sig däremot inte ha någon betydelse i det här fallet, både positiva och negativa aspekter om ALF- projektet belystes av respondenterna.

De anställda i studien uppger att en av fördelarna med arbetet är att man lämnar arbetet vid grindarna och att man anser att det är en fördel i den totala livssituationen. Ur det uppstod frågorna:

Är demokratiseringsprocessen inom arbetslivet som förespråkar plattare

organisationer en samhällelig norm som vi inte ifrågasätter oavsett om det gynnar de anställda eller inte?

Finns det skillnader i hur man upplever omorganisationer i människorelaterade yrken som enligt min erfarenhet bygger på en värderationalitet och inom industrin som enligt studien är präglat av en ändamålsrationalitet?

119

Referenslista

Agervold,M.(2001). Arbete och stress. En introduktion till arbetsmiljöpsykologi (I.Jansson övers.).Lund:Studentlitteratur

Allvin,M.,Aronsson,G., Hagström,T., Johansson.G., Lundberg,U.(2006).Gränslöst arbete –

socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet Malmö:Liber

Beck,U.,Giddens,A.,Lash,S.(1994). Reflexive Modernization. Politics, Tradition and

Aesthetics in the modern social order Cambridge:Polity Press

Boglind,A.,Eliaeson,S.,Månson,P.(1995).Kapital,rationalitet och social sammanhållning.(4:e rev.uppl.).Stockholm:Prisma

Braverman.H. (1977). Arbete och monopolkapital.(N, Kjellström övers.).Stockholm:Rabén & Sjögren

Busch,K., Crona,G.,Frankel,G.,Jönsson,B.,Söderlind.I.,Winander.B.,Zetterberg,H.L. (1983).

Det osynliga kontraktet. En studie i 80-talets arbetsliv Vällingby:SIFO förlag AB

Börnfelt,P-O.(2006).Förändringskompetens på industrigolvet. Kontinuerligt

förändringsarbete mellan leanproduction och socioteknisk arbetsorganisation (avhandling för

doktorsexamen, Göteborgs universitet) Arbete och Hälsa 2006:1 Stockholm:Arbetslivsinstitutet (2007, April)

Davison,R., Martinsons,M.G. (2002).Empowerment or enslavement? A case of process-based

organisational change in Hong Kong (Technology & People, Vol.15. No.1, pp.42-59.) Hong

Kong: City University of Hong Kong. Available: www.emerald – library.com/ com/0959- 3845.htm (2007, May)

Esaisson,P., Gilljam,M., Oscarsson,H., Wägnerud,L.(2004). Metodpraktikan. Konsten att

studera samhälle, individ och marknad (2:a uppl.). Stockholm:Norstedts Juridik AB

Giddens,A.(1996). Modernitetens följder ( J,Retclaff övers.).Lund:Studentlitteratur

Habermas,J.,(1984). The Theory of communicative action. Reason and the rationalization of

society.(T,McCarthy.övers.).(Vol.1.). Boston:Beacon Press

Hartman,J.(2001). Grundad Teori. Teorigenerering på empirisk grund.Lund:Studentlitteratur Hodson,R.,Koster,F.,Sanders,K.,Stokman,F. (2007).Solidarity through networks. The effects

of task and informal interdependence on cooperations within teams (Employee Relations,

Vol.29.No.2.pp.117-137.) Available:www.emeraldinsight.com/0142-5455.htm(2007, May) Holme, I.M., Solvang, B.K. (1997).Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa

metoder.(2:a uppl.) (B.Nilsson övers.). Lund:Studentlitteratur

Johansson,J., Sandkull,B. (2000). Från Taylor till Toyota.(2:a uppl.)Lund:Studentlitteratur Lidwall,U., Marklund,S., Skogman Thoursie,P.(2004). Utvecklingen av sjukfrånvaron i Sverige.Arbetsliv och Hälsa .Gustafsson,R.Å.,Lundberg,I.(Red.),

Lindqvist,R.(2000). Att sätta gränser.Organisationer och reformer i arbetsrehabilitering. Umeå:Boréa Bokförlag

Marx,K. (2003). Texter i urval.Liedman,S-E.,Linell,B.(Red.),Stockholm:Ordfront Sahlin,I.(Red.).(1996). Projektets paradoxer.Lund:Studentlitteratur

Sennett,R. (1999). När karaktären krackelerar.Personliga konsekvenser av att arbeta i den

nya kapitalismen.( M, Öjerskog. övers.). Stockholm:Atlas

Theorell,T. (2003). Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan?

Kunskapssammanställning.Rapport 2003;24. Stockholm:Statens Folkhälsoinstitut

Weber,M. (1983) Ekonomi och samhälle. Förståendesociologins grunder.1 (A. Lundquist övers.). Lund:Argos

Weber,M.(1985) Ekonomi och samhälle. Förståendesociologins grunder.2 (A.Lundquist övers.).Lund:Argos

Weber,M.(1986) Kapitalismens uppkomst.(L.Björk övers.).Göteborg:Ratio

Wikman.A (2005) Om arbetsengagemang och andra motiv för arbetet än ekonomiska. Arbetsliv i omvandling 2005:4. Stockholm:Arbetslivsinstitutet

Internetlänkar

www.arbetslivsinstitutet.se/profiler/lasta_oregelbundna.asp(2007, Mars)

Intervjuguide Berätta om dig själv:

Ålder Utbildning

Tidigare arbetslivserfarenhet

Varför valde du att arbeta på SSAB? Nuvarande position:

Anställningstid

Inom vilken del i produktionen arbetar du? Hur ser dina arbetsuppgifter ut?

Vad anser du vara det mest positiva/negativa med ditt nuvarande arbete? ALF - projektet

Berätta om vad detta har inneburit för dig och din arbetssituation i jämförelse med innan projektet:

Berätta om ditt allmänna intryck av projektet – vad anses ha varit positivt/negativt. Har ALF-projektet förändrat din allmänna inställning till ditt arbete?

Hur har relationen till arbetsuppgifterna förändrats? Vilka faktorer anses vara orsak till en ev.förändring?

Hur har relationen till arbetskamrater förändrats, inom arbetslaget, mellan olika delar i produktionen, till arbetsledningen?

Vilka faktorer anses vara orsak till en ev.förändring?

Hur har inställningen till det egna ansvaret för arbetssituationen förändrats? Vilka faktorer anses vara orsak till en ev.förändring?

Vilken betydelse har detta haft för arbetslusten? Vilka faktorer anses vara orsak till en ev.förändring?

Hur har det egna initiativtagandet i arbetssituationen förändrats? Vilka faktorer anses vara orsak till en ev.förändring?

Har kraven på arbetsprestation förändrats? Hur har detta upplevts?

Anser du att du utifrån din kompetens, erfarenhet och personlighet skulle kunna tillföra mer till företaget?

Vad hindrar detta?

Hur har arbetsprestationen förändrats?

Vilka faktorer anses vara orsak till en ev.förändring?

Hur ser du på din framtid – tror du att du kommer att byta arbetsplats? Motivering

In document ALF-projektet- en del av arbetslivets rationalitet : En kvalitativ studie om förändringsarbete på arbetsplatsen ur de anställdas perspektiv (Page 57-61)