Reflektion över arbetet

Vi har under arbetes inledande fas haft problem med att hitta ett lämpligt sätt att angripa ämnet på. Men vi har genom diskussioner med bl.a. vår handledare Elving Gunnarsson och en kollega till honom Joacim Landstöm kommit fram till en angreppsvinkel som vi tycker varit mycket intressant. Det visade sig sedan vara svårare än vi räknat med att engagera personer att ställa upp på intervjuer. I efterhand kan vi med tanke på de relativt skilda svaren vi fått i empiridelen önska att fler intervjuer genomförts, men vi har dock lyckats uppnå det antal intervjuer som vi i början på arbetet hade som mål att genomföra.

Vi vill även rikta ett stort Tack till Jan Treffner, Jan Hanner, Tommi Unkuri, Magnus Tellberg samt Anders Längnäs som samtliga har varit mycket tillmötesgående och ställt upp på intervjuer.

Källförteckning

Publicerade källor

Falck, R. (1990), Sätt värde på ditt Märke, BNL Information, Helsingborg

FAR förlag (2006), Internationell redovisningsstandard i Sverige, FAR förlag, Stockholm Treffner, J. & Gajland, D. (2001), Varumärket som värdeskapare, Ekerlids förlag, Falun Smith, D. (2006), Redovisningens språk, Narayana Press, Danmark

Lönnqvist, R. (2005), Årsredovisning i koncerner, Studentlitteratur, Lund

Smith, G & Parr, R. (2000), Valuation of intellectual proparty and intangible assets. John Wiley and son, United States of America

Artiklar

Treffner, J. & Gajland, D. (2000), Balans Nr 4 Törning, E. (2006), Balans Nr 2

Lundgren, J. (2004), Magasin Nr 3, KPMG Löfgren, C. (2004), Brand News Nr 4

Opublicerade källor

Nationalencyklopedins hemsida, datum 2006-11-16, kl. 14:51

http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=260483&i_word=rupert%2 0murdoch (

Nationalencyklopedins hemsida, datum 2006-11-18, kl. 11:22

http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=234260&i_history=1 Nationalencyklopedins hemsida, datum 2006-11-18, kl. 11:28

http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/jsp/search/article.jsp?i_sect_id=234209&i_history=2

Intervjuer

Jan treffner, Personlig Intervju 4 december 2006, Intervjutid 56 min Jan Hanner, Telefonintervju 19 december 2006, Intervjutid 53 min Tommi Unkuri, Telefonintervju 21 december 2006, Intervjutid 29 min Magnus Tellberg, Telefonintervju 21 december 2006, Intervjutid 29 min Anders Längnäs, Mailintervju 4 januari 2006

Bilagor

Intervjufrågor Jan Treffner & Jan Hanner

1. Ser Ni någon tendens hos företagen som tyder på att de inte vill dela upp goodwill posten? (Ser revisorer gärna att man delar upp goodwill och övriga immateriella tillgångar).

2. Vilka effekter tror investmentbanker och investerare att införandet av IFRS 3 kommer att innebära, vilka effekter kan man redan se?

3. Vad anser Ni om att man inte kan aktivera internt upparbetade tillgångar i BR, vill ni se någon skillnad där i så fall vilken

4. IFRS 3 ska leda till högre redovisningskrav och således också till mer information i BR. Men stämmer det får man verkligen i praktiken ut mer information, följer företagen den praxis som finns?

5. Tror Ni att införandet av IFRS 3 har påverka företagen i den grad att förvärven blir mer genomtänkta och därför också bättre.

6. Kan man se någon effekt av IFRS 3 på aktiemarknaden, i så fall vilken? Leder det till mer svängningar på börsen?

7. Får man ett bättre underlag för att värdera aktiernas värde?

8. Tycker Ni det är svårt att se skillnad på goodwill och övriga immateriella tillgångar, borde man kanske trycka hårdare/visa tydligare på när en uppdelning av goodwill ska göras än vad man gör i IAS 38?

9. Borde man oftare göra bedömningar om behov av nedskrivning föreligger?

10. I vilken utsträckning redovisar företagen en varumärkes post, vilken utveckling har Ni haft vad gäller efterfrågan på värdering av varumärken?

11. Vad tycker ni om att man vid förvärv av ett starkt varumärke, då förvärvaren har för avsikt att endast ha en nyttjandeperiod på t.ex. två år men ändå så värderas varumärket utifrån en obegränsad nyttjandeperiod. Man ser inte till användarens avsikt med förvärvet.

12. Vid värdering enligt Royalty metoden ser man på liknade förvärv inom olika branscher på den amerikanska marknaden för att bestämma ett royalty tal, är det ett tillförlitligt sätt, när den amerikanska marknaden har ett mer välutvecklat system för värdering av varumärken?

13. I vilket syfte är det vanligast att ni får värderingsuppdrag? Har det blivit märkbart mer uppdrag sen införandet av IFRS/IAS?

14. Är värderingsmetoderna tillförlitliga idag. Är det fortfarande royalty from relief som dominerar?

15. När varumärkes värderingen utförs, hur bestämmes nyttjande perioden? Vill företag ha en begränsad eller obegränsad? Om det är begränsat skrivs den av. Om den är obegränsad nedskrivs den vi behov.

16. Har intresset för värdering av varumärken ökat?

17. Internt upparbetade 18. Trender?

Intervjufrågor Tommi Unkuri & Magnus Tellberg

1. Hur ser era analysmetoder ut, finns det någon metod som tar hänsyn till varumärket?

2. Vilka är de viktigaste nyckeltalen ni använder vid analys? Kan några av dessa påverkas av hur immateriella tillgångar redovisas?

3. Tycker ni att det borde finnas en redovisningspraxis som tydligt säger att man ska redovisa ett varumärke som uppenbarligen skapar ett mervärde i en produkt eller tjänst?

4. Skulle det i så fall underlätta ert analysarbete?

5. Har ni någon uppfattning om hur era amerikanska kollegor ser på varumärkets betydelse vid analys och huruvida deras metoder tar hänsyn till varumärkets styrka?

6. Som vi har uppfattat det så bortser man idag i svenska analysmetoder från goodwill posten, varför? Hur fungera det när företagen nästan bara består av goodwill och immateriella tillgångar?

7. Borde företagen ta större ansvar här, om företagen i större utsträckning särredovisade immateriella tillgångar (varumärket) skulle då intresset öka och analysmetoderna anpassas?

Intervjufrågor Anders Längnäs

1. Vad arbetar ni med och hur länge har ni arbetat med detta?

2. Hur rättvisande tycker du att värderingsmetoden Relief from Royalty är?

3. Vilka för- och nackdelar finns med metoden?

4. Finns det någon alternativ metod som ni tycker är bättre lämpad om man ska värdera varumärket i syfte att aktivera det i balansräkningen?

5. Hur bestäms nyttjande perioden på varumärket? I vems intresse ligger det att ha en bestämd nyttjande period och göra avskrivningar och i vems intresse ligger det att ha en obestämd nyttjande period och göra nedskrivningar vid behov? Vilket föredrar företagen? Vilket föredrar revisorerna? Vilket är bäst sett från de externa intressenterna?

6. Vad tycker du om att man enligt IAS/IFRS skall aktivera förvärvade varumärken i balansräkningen medan man inte får aktivera internt upparbetade varumärken i balansräkningen?

7. Är det vanligt att företag värderar deras varumärke i syfte att vidare detaljera deras årsredovisning, d v s man vill komplettera sin årsredovisning med information som inte är tillåten att aktivera i balansräkning? Vilken värderingsmetod används i så fall?

8. I vems intresse ligger uppdelningen av immateriella tillgångar, så som IAS/IFRS förespråkar? Är det för att de externa intressenterna ska få större inblick i företaget och får de i så fall det? Hur stort är det externa intresset vad gällande uppdelningen av goodwill? Finns det för företagen i någon anledning att engagerar sig hur de immateriella tillgångarna redovisas mot externa intressenter?

9. Får aktieanalytiker bättre underlag vid värdering av aktierna om goodwill är uppdelat?

Har varumärkesposten fått en större betydelse för aktieanalytiker i och med införandet av IFRS/IAS 38? Borde analytiker ta större hänsyn till varumärket?

10. Vad är syftet med att aktiver varumärket i balansräkningen sett ur företagens perspektiv, kan de använda detta som ett styrningsmedel eller dra nytta av det på något annat sätt?

11. Har ni fått någon respons ifrån företag angående uppdelning av goodwill vid förvärv?

Vill företagen i större utsträckning än tidigare urskilja varumärket från immateriella tillgångar vid förvärv eller är det tvärtom det vill behålla en så stor goodwill post som möjligt så de slipper göra kontinuerliga avskrivningar?

12. Om vi tänker oss ett förvärvsscenario där förvärvaren har för avsikt att avveckla ett förvärvat varumärke på två år, hur hanteras detta i Relief from Royalty metoden? Kan varumärkesposten bli missvisande?

13. Om man ser framåt, finns det några trender vad gällande redovisningen av immateriella tillgångar? Kommer varumärkesposten i balansräkningen att få en större betydelse? Tror du man inom en snar framtid kommer att kunna aktivera internt upparbetade varumärken?