Reflektion av undersökningen

Vi har i vår studie använt oss av kvalitativ metod med fenomenologisk ansats och har därför intervjuat tio respondenter för att söka svar på våra frågeställningar. Vi är medvetna om att i kvalitativ metod kan svaren påverkas av den mänskliga faktorn. Även yttre faktorer såsom tid, både i avseende när i tid intervjun genomförs men även hur lång tid man har att tillgå för att genomföra intervjun, kan påverka svaren. En annan faktor som också kan ha en inverkan på intervjun och resultaten är platsen som den utförs på, och där har vi i största möjliga mån försökt genomföra intervjuerna fysiskt på plats tillsammans med respondenterna. Vi är medvetna om att svaren och därmed även resultatet hade kunnat bli annorlunda om vi hade kunnat genomföra samtliga intervjuer på plats med respondenterna.

Dock ser vi ändå att de svar och de resultat som framkommit i vår studie har ett egenvärde då de respondenter som tillfrågats har en stor inblick i hur byggbranschen fungerar i Värmlands län. De slutsatser som dras ur studien kan anses vara tillförlitliga för de arbetsplatser som deltagit i studien och hur synen på yrkeskunnande är.

Vi har ingen större erfarenhet av att transkribera, koda eller analysera intervjuer, och med detta i beräkning reserverar vi oss för eventuella metodfel. Vi anser ändå att vi har kunnat genomföra kodning och innehållsanalys med ett fullgott resultat och därmed menar vi att vår studie ändå har ett egenvärde. Att olika perspektiv på utbildning råder på fältet är något som kan antas genom resultaten av vår studie, vilket är viktigt för studie- och yrkesvägledare att ha förståelse för. Vår studie bidrar även till förförståelsen av studie- och yrkesvägledarens yrkesutövning i detta spänningsfält mellan aktörerna på arbetsmarknaden men dels även för att den ger en bild av hur APL-handledare uppfattar byggelevers yrkeskunnande.

Med dessa faktorer i åtanke kan vi alltså inte dra några generella slutsatser av våra resultat, utan endast härleda resultaten till vår urvalsgrupp.

37

Referenser

Adman, P. (2015). Vem värnar om skolans demokratiuppdrag? - En textanalys av 2009 års svenska

gymnasiereform. Nordic Studies in Education, 2015, 35 (2). Universitetsförlaget AB.

Bourdieu, P. (1990). Logic of practice. Cambridge: Polity Press. Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Eidevald, C. (2011). Videoobservationer. I Göran Ahrne och Peter Svensson (red). Handbok i

kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB, 114 – 127.

Feintuch, A. (1955). Improving the employability and attitudes of “difficult-toplace” persons. Psychological Monographs: General and Applied, Vol. 69, No. 7.

Fjellström, M. & Kristmansson, P. (2016). Learning as an Apprentice in Sweden: A Comparative

Study on Affordances for Vocational Learning in School and Work Life Apprentice Education. Education + Training, Vol. 58, 2016.

Gazier, B. (2006). Promoting employability in the context of globalisation in the EU and Japan.

Background paper. 11th EU-Japan Symposium. 20 & 21 March 2006. European

Commission; Japanese Ministry of Health, Labour and Welfare; The Japan Institute for Labour Policy and training.

Illeris, K. (2013). Kompetens. Lund: Studentlitteratur AB. Illeris, K. (2015). Lärande. Lund: Studentlitteratur AB

Knopf, J. W. (2006). Doing a Literature Review. Political Science & Politics.. Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Lindahl, L. (2015) Yrkesutbildningen och skolreformerna: Underlättas inträdet på

arbetsmarknaden? I Christer Isaksson (red). Kompetens för framtiden. Så lyfter vi

yrkesutbildningen. Stockholm: Ekerlids förlag, 85 - 95.

Lindberg, O. (2016). Nyttig, utvald eller bildad. I Gun Sparrhoff och Andreas Fejes (red).

Anställningsbarhet: Perspektiv från utbildning och arbetsliv. Lund: Studentlitteratur AB, 95

- 109.

Lundahl, L. (2008). Skilda framtidsvägar. Perspektiv på det tidiga 2000-talets gymnasiereform. Utbildning & Demokrati, vol.17, (1) 29 - 51.

Lundgren, M. & von Schantz Lundgren, I. (2012). Synliggörande av tyst kunskap i gymnasial

yrkesutbildning. Nordic Journal of Vocational Education and Training Vol. 2 (1) 2012.

Olofsson, J. & Wadensjö, E. (2012). Youth, Education and Labour Market in the Nordic Countries.

Similar But Not the Same. I rapportserie Freidrich Ebert Stiftung. Berlin.

Panican, A. (2014). Yrkesutbildning för morgondagens yrkesliv. Stockholm: Dialogos förlag AB. Polidano, C. & Tabasso, P. (2014). Making it real: The benefits of workplace learning in

upper-secondary vocational education and training courses. Economics of Education Review. Vol.

42, 2014.

Skolverket (2011). Gymnasieskola 2011. Skolverket.

Sparrhoff, G. & Fejes, A. (2016). Anställningsbarhetens olika innebörder. I Gun Sparrhoff och Andreas Fejes (red). Anställningsbarhet: Perspektiv från utbildning och arbetsliv. Lund: Studentlitteratur AB, 11 - 25.

Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Göran Ahrne och Peter Svensson (red).

38 Szklarski, A. (2015) Fenomenologi. I Andreas Fejes och Robert Thornberg (red). Handbok i

kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB, 131 - 147.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Tufte, P-A, & Johannessen, A. (2007). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber AB.

Thurén, T. & Strachal, G. (2011). Källa. Internet: att bedöma information utifrån källkritiska

principer. Malmö: Gleerups.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Riksdagstryck:

SOU 2002:120. Betänkande 2002:120: Åtta vägar till kunskap: en ny struktur för gymnasieskolan:

slutbetänkade av Gymnasiekommittén 2000. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

SOU 2008:27. Betänkande 2008:27: Framtidsvägen -en reformerad gymnasieskola. Betänkande av

Gymnasieutredningen. Stockholm: Fritzes.

Webbsidor:

Vetenskapsrådet (2011): God forskningssed. ( https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/) (Hämtad 2017-04-19).

Tidningsartiklar:

Strand Nyhlin, Martina. (2016). Brist på arbetskraft sätts under lupp. Byggindustrin. 1 december.

http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/brist-pa-arbetskraft-satts-under-lupp-24255# (Hämtad 2017-03-22).

SVD (2016) Stor brist på arbetskraft i byggbranschen. 19 december. https://www.svd.se/stor-brist-pa-arbetskraft-i-byggbranschen (Hämtad 2017-03-22).

Nyhetsinslag:

Brist på yrkesfolk inom byggbranschen. (2016). Sveriges television.

39

Bilaga 1. Missivbrev

Hej!

Vi studerar till studie- och yrkesvägledare och läser vår sjätte och sista termin på Stockholms universitet.

Vi ska skriva vårt examensarbete som kommer handla om praktikhandledares upplevelser av elever som går bygg- och anläggningsprogrammets kompetenser och yrkeskunnande. Vi vill undersöka hur arbetsplatserna upplever yrkeskunnande hos elever som påbörjat sin utbildning efter gy11.

Vi behöver din hjälp att bidra med dina erfarenheter genom en individuell intervju som kommer att vara drygt 15-20 min som kan genomföras ansikte mot ansikte eller över telefon under vecka 14-16. Självklart kommer du att vara anonym och om du vill kan du få ta del av sammanfattningen av vår intervju. Givetvis tar vi hänsyn till eventuella ändringar som du vill göra. Intervjun är helt frivillig och du har rätt att avbryta intervjun när du vill och vi kommer då inte använda din intervju i vårt arbete. Detta utifrån vetenskapsrådets etiska riktlinjer2.

Vi hoppas att du vill ta del i vår undersökning och har du några funderingar så tveka inte att höra av dig till oss.

Med vänliga hälsningar

Iréne Blank, irbl0254@student.su.se

Magdalena Fridén, mafr0127@student.su.se

2

40

Bilaga 2. Intervjuguide

Organisation och samarbete

● Hur länge har du jobbat inom bygg? ● Vilken utbildning gick du?

● Vad har du för erfarenheter av praktikanter från byggprogram? ● När började du ansvara för praktikanter på byggen?

● Hur ser upplägget på APL ut för byggeleverna? Viktiga moment ingår, deltagande i vilka aktiviteter osv? Vem bestämmer detta upplägg?

● Hur samarbetar skola och arbetsplats i utformningen av APL?

Kompetens och anställningsbarhet

● Har ni några förväntningar på byggelevernas yrkeskunnande när de är på APL hos er och i så fall vilka?

● På vilket sätt matchar byggelevernas kunskaper branschens förväntningar? Om något saknas, vad är det?

● Vad är din definition av att vara yrkeskunnig?

● Vad anser du att man idag behöver ha för kunskaper och kompetenser för att kunna jobba inom bygg?

● Upplever ni att elever som gått bygg- och anläggningsprogrammet har de kunskaper och kompetenser som krävs för yrket? På vilket sätt märks det/vad saknas?

Skola och utformning

● Hur ser du på byggprogrammets upplägg av arbetsplatsförlagt lärande?

● Upplever du att programmets examensmål överensstämmer med vad eleverna ska kunna/och kan inom yrket?

● Upplever du någon skillnad mellan dagens praktikanters yrkeskunnande och tidigare praktikanters yrkeskunnande, dvs. de som gick programmet före gy11? I sådana fall vilka skillnader?