REFLEKTION

I en studie där forskarna är med och påverkar empirin kan resultatet alltid bli ifrågasatt. Ställde vi rätt frågor eller kunde vi ha följt upp svaren på något annat sätt? Kunde resultatet tolkas på något annat sätt? Vi har valt att arbeta med källmaterialet som skapades på ett induktivt sätt. Att lärare upplever en stor osäkerhet på hur de ska arbeta kan var en brist från lärarutbildningen, men också att samsynen saknas och att det kollegiala arbetet med frågorna inte har fungerat.

Skolan är omdiskuterad och kritiserad på många sätt. Det beskrivs bland annat i media som att den håller på att förfalla och vi ser lärare som säger upp sig för att trycket ökar från många håll. Samtidigt som trycket och åsikterna från samhället blir allt högre, minskar också skolvärldens

förtroende för just samhället. Personer verksamma i skolan känner sig svikna och menar att de inte får tillräckligt med stöd och resurser för att bedriva en bättre skola. Sett utifrån den samhälleliga och den globala kontexten blir detta i slutändan problematiskt med tanke på att lärarna inte kan bedriva den undervisning de vill och därmed ges inte eleverna de bästa förutsättningarna för att växa in i samhället.

Vårt resultat visar att lärare upplever att de arbetar med värdegrunden, men att den lämnas i baksätet och att kunskapsuppdraget sätts i framsätet. Anledningen till det beror främst på att det har blivit en kunskapsfokuserad skola, samtidigt som den önskvärda samsynen inte existerar. Staten styr genom läroplanen om vad som ska läras ut, men trots det lärare ser ändå olika på det. Thornberg (2004) menar på att det kan bero på att begreppet värdegrundsarbete är problematiskt. Han menar att läroplanen ger sken om att det bara finns en odiskutabel värdegrund, som alla är överens om. Istället föreslår han att använda begreppet värdepedagogik, som på ett mer fördelaktigt sätt förmedlar att skolan ska grunda sig i samhällets samlade normer och värden.

Det är problematiskt att lärare anser att de inte har en samsyn om vad demokratiuppdraget innebär. Under rubriken arbeta med skolans värdegrund på Skolverkets (2019) hemsida menar de på forskning visar att genom att ha en samsyn kring arbete, kan den bli ämnesöverskridande och hjälpa till att nå målen som läroplanen vill åt. Utifrån tidigare forskning och vår empiri har vi fått syn på att lärare tycker att hur-frågan är svår. De upplever svårigheter med att omvandla det som står i läroplanen till den vardagliga praktiken. För att råda bot på det ser vi ett behov av att lärare behöver få hjälp att utöka sin repertoar vad gäller arbetssätt och metoder i värdegrundsarbetet och därmed också i demokratiuppdraget. En sådan lösning skulle kunna vara att det från statligt håll införs ett värdegrundslyft, liknande de mattelyft och läslyft som redan finns. Ett värdegrundslyft skulle också ge lärare en större möjlighet till att utveckla en bättre samsyn, vilket sedermera skulle underlätta för både lärare och elever.

Vi ser idag att de demokratiska värdena utmanas runt om världen. Vill vi bevara demokratin och leva i ett demokratisk samhälle även i framtiden måste värdegrunds- och demokratiarbetet inom skolan växla upp och prioriteras mer. Det är trots allt eleverna som är framtiden.

Referenser

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Biesta, G. (2006) Bortom lärandet: Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Lund: studentlitteratur.

Biesta, G. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber.

Carlgren, I. (2011). Lärarna i kunskapssamhället-flexibla kunskapsarbetare eller professionella yrkesutövare? I Forsell (Red.), Boken om pedagogerna (Sjätte upplagan, s. 305-333). Stockholm: Liber.

Collins, J., Hess, M. E., & Lowery, C. L. (2019). Democratic Spaces: How Teachers Establish and Sustain Democracy and Education in Their Classrooms. Democracy and Education, 27 (1), Article 3 https://democracyeducationjournal.org/home/vol27/iss1/3

David, D & Sutton, C (2017) Samhällsvetenskaplig metod. (1 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Englund, A. & Englund, T. (2012). Hur realisera värdegrunden?: historia, olika uttolkningar:

vad är värdegrundsstärkande? Örebro: Örebro universitet.

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i

utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.)

Stockholm: Natur & Kultur.

Fahlén, Å. (2018-09-10). Skolan måste stå upp för demokratin. Dagens samhälle. Hämtad 2019-09-10 från https://www.dagenssamhalle.se/debatt/skolan-maste-sta-upp-demokratin- 23665

Granath, C. (2017) Demokratiuppdraget i skolan: metodhandbok med undervisningsexempel. Stockholm: Sanoma utbildning.

Gregers Eriksen, K. (2018). Bringing Democratic Theory into Didactical Practice. Concepts of Education for Democracy Among Norweigan Pre-service Teachers. Interchange, 49(3), 393- 409. ISSN: 1618-5293.

Grosshög, H. (2018-10-10). Dansk public service skär ner: ”Politikerna har klampat in i det

heligaste vi har”. Dagens Nyheter. Hämtad 2019-09-10 från https://www.dn.se/kultur- noje/dansk-public-service-skar-ner-politikerna-har-klampat-in-i-det-heligaste-vi-har/

Henriksson Persson., A. (2018). Demokratiuppdrag och demokratiska arbetsformer i

grundskolans mellanår - En demokratididaktisk studie med fokus på SO-undervisning.

(Licentiatuppsats, Karlstad universitet, 2018:5). Hämtad från https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1179563/FULLTEXT01.pdf

Henriksson Persson, A., & Irisdotter Aldenmyr, S. (2017). Lärare blir till i talet om demokrati i SO- undervisning. Nordidactica - Journal of humanities and social science education, 2017:2. 75-99. ISSN 2000-9879.

Irisdotter Aldenmyr, S. (2006). Mellan tradition, demokrati och marknad: En analys av lärares

identitetskonstruktion, i samtal kring etiska frågor i läraryrket. (Doktorsavhandling,

Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholm, ISSN 1400-478X). Hämtad från

https://www.researchgate.net/publication/34415547_Mellan_tradition_demokrati_och _marknad_En_analys_av_larares_identitetskonstruktion_i_samtal_kring_etiska_fragor _i_lararyrket

Jonasson Ring, E. (2015). Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle. Medborgarkompetenser

och didaktiska utmaningar. (Licentiatavhandling, Karlstad universitet, Karlstad, ISSN 1403-

8099. Hämtad från

https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:805838/FULLTEXT01.pdf

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Johanneshov: MTM.

Lundgren, U. (2014) En utbildning för alla – skolan expanderar. I Lundgren, Säljö, & Liberg.

Ribaeus, K. (2014). Demokratiuppdrag i förskolan. (Doktorsavhandling, Karlstad universitet, Karlstad. Hämtad från 2019-09-26

http://kau.divaportal.org/smash/get/diva2:697246/FULLTEXT01.pdf

Riksarkivet. (u.å). Om kvinnlig rösträtt i Sverige. Hämtad 2019-11-04 från

https://riksarkivet.se/om-kvinnlig-rostratt-i-sverige

Saiz-Linares, A., Rodrıguez-Hoyos., C., & Susinos-Rada. (2019). ‘I think we are still very directive’: Teachers’ discourses on democratic student participation. British Educational

Research Journal, 45(1), 83–98. doi: 10.1002/berj.3488

Şahan, G.,& Tural, A. (2018). Evaluation of Human Rights, Citizenship and Democracy Course by Teacher's Vision. World Journal of Education, 8(2), 46-53. doi:

10.5430/wje.v8n2p46

Skolinspektionen. (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund (9). Hämtad från

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg

ranskningar/2012/demokrati/kvalgr-demokrati-slutrapport.pdf

Skolverket. (2019). Arbeta med skolan värdegrund. Stockholm: Skolverket

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/arbeta- medskolansvardegrund?fbclid=IwAR3uxLuSsGD70Hd6tsVbd6xprwIYoVzuYqD4e4B4uCg4

oDV7CPCFrIiiHXE (Hämtad 2019-10-31)

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.

Skolöverstyrelsen. (1969). Läroplan för grundskolan 1 Allmän del. Stockholm: Utbildningsförlaget.

Skolöverstyrelsen. (1980). 1980 års läroplan för grundskolan: inledning : mål och riktlinjer. (1980). Stockholm: LiberFörlag/Allmänna förlaget.

Svahn, C. (2019-09-09). Väderchef utreder om myndighetens försvar av Trump var fel. Dagens

Nyheter. Hämtad 2019-09-10 från https://www.dn.se/nyheter/varlden/vaderchef-utreder-om-

myndighetens-forsvar-av-trump-var-fel/

Tammi, T. (2013). Democratic deliberations in the Finnish elementary classroom: The dilemmas of deliberations and the teacher’s role in an action research project. Education,

Citizenship and Social Justice, 8(1), 73-86. DOI: 10.1177/1746197913475764.

Thornberg, R. (2004). Värdepedagogik.Pedagogisk forskning i Sverige, 9(2), 99-114. ISSN: 1401-6788.

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de

frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Vallberg Roth, A. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria: didaktik, dokumentation och

bedömning i förskola. Lund: Studentlitteratur AB.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vinterek, M. (2010). How to live democracy in the classroom. Education Inquiry, 1(4), 367- 380, DOI: 10.3402/edui.v1i4.21951.

Wahlström, N. (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups.

Öhman, J. (2014). Om didaktikens möjligheter - ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning och

Bilagor