I det här kapitlet reflekterar vi över arbetsprocessen och fortsatta studier.
Vi har genom vår uppsats fått insikten att en kommun är en väldigt komplex organisation med många och väldigt starka verksamheter och viljor. Kommunen vill gärna framhålla att det är politikerna och kommunledningen som styr. Kommunledningen och politikerna styr det politiska spelet medans personalen och förvaltningscheferna styr verksamheten. Det kan vara så att ibland uppstår det meningsskiljaktigheter i dessa grupper. En kunskap som vi fått via intervjuer med utvecklingschefer och IT-chefer är att vad som än bestäms angående implementering av nya innovativa verktyg om personalen i verksamheten underkänner dessa verktyg så kommer de inte att användas. Det är viktigt att få med personalen och slutanvändarna. Vi tänker oss att staten kan genom allmän media förmedla hur man använder dessa verktyg i olika situationer. Detta tror vi kommer att påskynda implementeringen av bland annat IoT inom offentliga sektorn och framförallt kommunernas verksamheter.
Vi står lite frågande till hur staten tänkt när de endast beskriver Digitaliseringsmyndigheten utan att förbereda offentliga sektorn och kommunerna med vilka eventuella anslag de skulle kunna söka med början den 1 september 2018. Detta stod klart för oss när vi frågade respondenterna om myndigheten och ingen visste vad de egentligen kunde förvänta sig eller vilka möjligheter myndigheten eventuellt kunde erbjuda. Detta datum faller in då kommunen vart fjärde år har som mest att göra, då det till exempel är kommunalval nu till hösten. De liksom staten har ett val att administrera samtidigt som de skall sköta sin verksamhet. Därtill skall de utveckla en digitaliseringsstrategi.
7.2. Kritik
Vår idé med studien har varit att kartlägga IoT användning i östgötska kommuner samt att undersöka om det finns en digitaliseringsstrategi. Det största problemet vi hade i början var att under vårt arbete med uppsatsen så har vi behövt göra ett antal omtag. Detta har varit minst sagt jobbigt då vi vid varje tillfälle givit allt. Vi har behållit IoT som huvudfokus men det har skiftat från IoT i företag till smart stad och vidare från äldreomsorg till kommun. Ett annat problem vi stötte på var att vi inte kunde hitta någon tidigare forskning i just ämnet IoT i relation till kommun.
Vi använde oss av bland annat tematisk analys och det blev lite rörigt ett tag när vi kom fram till att indelning vi haft i litteraturen, som var inspirerad av Adryan et al (2017), var vad vi faktiskt hade utgått ifrån. Vi fick då gå igenom hela arbetet och skriva om så att det blev ett genomgående tema genom resten av arbetet.
En annan kritik är att vi kanske kunde omformulerat våra intervjufrågor. Vissa är väldigt öppna och generella och det gjorde det svårt för den intervjuade att svara på frågan så som vi hade tänkt, ibland fick vi även svar som vi sedan inte tyckte riktigt var svar på frågan, vilket innebar att vi inte varit tydliga nog i frågeställningen.
Författarna till den här kandidaten är båda intresserade av IoT och ser det som ett bra exempel på ett verktyg som kan ge mycket nytta till kommunal verksamhet. På grund av vår positiva inställning till IoT kan det oavsiktligt ha färgat vårt arbetet. Vi har dock försökt vara så objektivt som möjligt, speciellt vid intervjuerna men det har ändå troligtvis varit tydligt för respondenterna att vi tycker IoT är ett verktyg som skulle ge mycket värde i kommunsammanhang. I förberedelse för intervjuerna på plats i kommun studerade vi deras hemsidor och där tog bygglovstjänsten en del plats då vi fann att det var ett ypperligt sätt att införa IoT. Meningen var inte att vi skulle influenserna respondenterna utan mer för oss att ha något att backa upp oss på, till exempel om det visade sig att de inte hade
42
någon IoT eller liknande verktyg implementerade, att vi då kunde påvisa att det fanns nytta och därmed undersöka var de stod i den frågan. Tanken var god men det slutade med att vi ställde ganska ledande frågor i vissa avseenden vilket vi ser som en kritik för den här uppsatsen. Något som talar för oss dock är att de vetenskapliga källorna vi har funnit i ämnen också dem pekar åt samma håll, att IoT gör mer nytta än hinder, så vi är inte helt fel ute, även om det återigen inte är något som vi ska projektera under intervjuer där vi bör vara objektiva. Vi hämtade mycket från litteraturen redan innan vi höll i intervjuerna och vad vi fann där har oavsiktligt färgat vår syn på IoT och har resulterat i att vi som sagt ställt vissa ledande frågor men även i vissa avseenden gjort antaganden. Till exempel ställde vi en ledande fråga angående eventuell framtida implementering av IoT, i vilken form detta skulle ske, genom informering eller automatisering? Detta var något vi missade under arbetets gång men har nu i efterhand när vi har tid att reflektera, insett att det är väldigt ledande och skapar en begränsning på svaret redan innan den intervjuade har fått en chans att tala.
Efter arbetet med den här studien tycker vi båda att vi har fått mer insikt i hur kommunal verksamhet går till, speciellt när det rör IT relaterade frågor och hur balansen mellan kommunala skall-krav och bör-krav underhålls. Vi har också fått en intressant ny infallsvinkel av IoT och har stora förhoppningar på de planer som kommunerna har delgett oss under studiens gång.
7.3. Fortsatta studier
Det har varit intressant att sätta sig in i IoT i relation till den offentliga sektorn samt hur kommunerna använder detta i sina verksamheter. Vi har i våra intervjuer och studier av kommunstyrelsens protokoll funnit att det fanns idéer om att studera öppna data. Detta anser vi vara väldigt framåtsträvande av en så relativt liten kommun som Mjölby. Alla kommuner som intervjuats hade tankar om hur digitala verktyg och hjälpmedel kunde implementeras i deras verksamheter. Detta för att ge verksamheterna mer tid och resurser till huvudsysslorna, vilket vi tolkade som ett positivt initiativ.
Fortsatta studier för kommunerna är framförallt utvecklingen av plattformar och då framförallt IoT plattformar. Därför anser vi vidare att samarbetsgrupperna bör fokusera på digitalisering och bearbetning av Digitaliseringsmyndigheten samt sammanställa förslag på gemensamma IoT plattformar. Sowe et al (2014) och Edwards (2016) menade att dessa plattformar kunde implementeras som molntjänster (SaaS), vilket tolkade som bra lösningar för framförallt kommunerna som hade gemensamma samarbetsgrupper.
Vi tror att Digitaliseringsmyndigheten kommer att kräva en digitaliseringsstrategi av de kommuner som vill ansöka finansiella medel via myndigheten. Detta var något som vi tyckte att vi kunde utläsa, och som även var en logisk koppling, då SKL ansåg att en digitaliseringsstrategi var nästa steg med digitalisering i verksamheten (SKL, 2017a). Kommunerna hoppas på att Digitaliseringsmyndigheten kommer att skapa ett bra underlag för implementering av digitala hjälpmedel och verktyg så att de kan ta nästa steg med digitaliseringen. När vi ställde frågor om framtiden så har alla kommunerna svarat att det finns en framtid för digitaliseringen. De ansåg att problemet var hur de skulle lösa det finansiellt.
Nästa generation av IoT går från Internet of Things (IoT) till Internet of Everything (IoE), vilket innehåller en ständigt utvecklande miljö som styrs av heterogena algoritmer och sensorer som jämför information med varierande komplexitet och kvalité (Ramakrishnan et al, 2014). IoE bygger på diverse jämförelsemodeller som studerar data i realtid och med självlärande funktioner vilka bearbetar informationen (Yu et al, 2017). Detta verktyg skall vara säkrare och innehålla lösningar för GDPR. Hwang & Chen (2017) menar att det finns ett mål med IoE, verktyget skall ersätta mänskliga förmågor. Att IoT/ IoE i framtiden skulle ersätta mänskliga förmågor har vi och kommunerna svårt att hålla med om då kommunikationen sker mellan två människor. Vi människor utvecklas parallellt
43
med tekniken (om än långsammare) då vi i dagsläget bearbetar information annorlunda i jämförelse med i början av seklet.
44
Referenser
Adryan, B., Obermaier, D. & Fremantle, P. (2017). The Technical Foundations of IoT. Boston: Artech House.
Atea (2018). Tjänster. https://www.atea.se/tjanster/ [2018-02-18]
Bazeley, P. (2009). Analysing Qualitative Data: More Than ‘Identifiying Themes’. Malaysian
Journal of Qualitative Research, Vol. 2, ss. 6-22.
Beynon-Davies, P. (2013). Business information systems. 2. uppl., Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Blowers, M., Iribarne, J., Colbert, E. & Kott, A. (2016). The Future Internet of Things and Security of its Control Systems. arXiv preprint arXiv:1610.01953.
Braun, V & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in
Psychology, ss. 77–101.
Bryman A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl., Malmö: Liber.
Bryman, A. (2011). En översiktlig beskrivning av de huvudsakliga steg som ingår i en kvalitativ
undersökning [figur]. [2018-04-18]
Creswell, J. W. & Miller, D. L. (2000). Determine Validity in Qualitative Inquiry. Theory into
practice, 39(3), 124-130.
Deakin, M. (2014). Smart cities: the state-of-the-art and governance challenge. Triple Helix, ss. 2-15.
Edwards, L. (2016). Privacy, Security and Data Protection in Smart Cities: A Critical EU Law Perspective. European Data Protection Law Review, ss. 1-37.
European Parliament. (2014). Mapping Smart Cities in the EU. Policy Department Economic and Scientific Policy. http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/etudes/join/2014/507480/IPOL- ITRE_ET(2014)507480_EN.pdf [2018-02-28]
Fisher, T. (2016). Designing Our Way to a Better World. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Gollmann, D. (2011). Computer security. 3. uppl., Hoboken: John Wiley & Sons.
Hwang, K. & Chen, M. (2017). Big-Data Analytics for Cloud, IoT och Cognitive Learning. Hoboken: John Wiley & Sons.
Internet of Things Sverige. (2017a). IoT Sverige - ett strategiskt innovationsprogram. https://iotsverige.se/om-iot-sverige/ [2018-03-19]
Internet of Things Sverige. (2017b). Internet of Things för smarta samhällen.
https://iotsverige.se/wp-content/uploads/Internet-of-Things-smarta-samhallen_v2_h17.pdf [2018-03-21]
IDG. (2018). #IoT - Internet of Things. https://www.idg.se/2.39067/allt-om-iot-internet-of-things [2018-02-20]
45 Kinda kommun. (2018). Kommunfakta.
http://www.kinda.se/kommunochpolitik/dethararkinda.4.15d59a7c151bb4254b798405.html [2018-03-31]
Lindström, K. (2018). Husqvarna nästa steg mot tronen: digitalisera insidan. [Elektronisk]
CIO Sweden, 9 februari. https://cio.idg.se/2.1782/1.697337/ [2018-02-18]
Linköping kommun. (2018). Fakta om Linköping. http://www.linkoping.se/kommun-och- politik/fakta-om-linkoping/ [2018-03-31]
Le Duc, M. 2011. Metodhandbok som tankekarta, M Le Duc, oktober 2011, koncept version 0.7. http://www.leduc.se/metod/Induktion,deduktionochabduktion.html [2018-04-11]
Middleton, P. (2017). Forecast Analysis: Internet of Things - EndPoints, Worldwide, 2016 Update.
Gartner. https://www.gartner.com/doc/3597469?ref=ddisp [2018-03-18]
Mjölby kommun. (2018). Om kommunen - Välkommen till Mjölby kommun. http://www.mjolby.se/8617.html [2018-03-31]
Myers, M. (1997). Qualitative Research in Information Systems. MIS Quarterly, 21(2), ss. 241-242. Myers, M. & Newman, M. (2007). The qualitative interview in IS research: Examining the craft.
Information and Organization, 17(1), ss. 2-26.
Norrköping kommun. (2018). Press. http://www.norrkoping.se/press.html#/ [2018-03-31] Patton, M.Q. (1990). Qualitative evaluation and research methods. Thousand Oaks: SAGE Publications.
Ramakrishnan, A.K., Preuveneers, D. & Berbers, Y. (2014). Enabling Self-learning in Dynamic and Open IoT Environments. Procedia Computer Science, Vol 32, ss. 207–214.
Regeringskansliet. (2008). Kommuner och landsting – organisation, verksamhet och ekonomi. Stockholm: Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/contentassets/8c871d82f9414d4b8e81b9954f5683ff/kommuner-och- landsting---organisation-verksamhet-och-ekonomi
Regeringskansliet. (2015). Nu digitaliserar vi det offentliga Sverige.
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/10/nu-digitaliserar-vi-det-offentliga-sverige/ [2018-03-26]
Regeringskansliet. (2015). Indelning och uppgifter i kommuner och landsting.
http://www.regeringen.se/artiklar/2015/05/indelning-och-uppgifter-i-kommuner-och-landsting/ [2018-04-08]
Regeringskansliet. (2017a). Digitalisering av offentlig sektor.
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/digitaliseringspolitik/digital-forvaltning/ [2018-03-26]
Regeringskansliet. (2017b). Ny myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn till Sundsvall. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/12/ny-myndighet-for-digitalisering-av-den- offentliga-sektorn-till-sundsvall/ [2018-03-26]
Regeringskansliet. (2017e). Stora satsningar på digitalisering av den offentliga sektorn i
höstbudgeten. http://www.regeringen.se/artiklar/2017/09/stora-satsningar-pa-digitalisering-av-den-
46
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2011). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 194–210.
Ringenson, T. (2018). How municipalities can work with digitalisation for environmental aims. Lic.-avh., Stockholm universitet.
Rosengren, L. (2017). Han lägger grunden för smarta städer. [Elektronisk] CIO Sweden, 13 december. https://cio.idg.se/2.1782/1.694460/cio-bygger-smarta-stader [2018-02-20]
Ryan, G. & Bernard, R. (2003). Techniques to Identify Themes. Field Methods, 15(1), ss. 85-109. Saarikko, T., Westergren, U. H. & Blomquist, T. (2017). The Internet of Things: Are you ready for what’s coming? Business Horizons, 60(5), ss. 667–676.
Saha, H.N., Auddy, S., Pal, S., Kumar, S., Pande, S., Singh, R., Singh, A.K., Banerjee, S., Ghosh, D. & Saha, S. (2017). Waste Management using Internet of Things (IoT). 2017 8th Annual
Industrial Automation and Electromechanical Engineering Conference (IEMECON), ss. 359-363.
Shovic, C.J. (2016). Raspberry Pi IoT Projects: Prototyping Experiments for Makers. New York: Apress.
Sowe, S.K., Kimata, T., Dong, M., & Zettsu, K. (2014). Managing Heterogeneous Sensor Data on a Big Data Platform: IoT Services for Data-Intensive Science. 2014 IEEE 38th International
Computer Software and Applications Conference Workshops, ss. 295-300.
Stackpole, B. (2016). Går det verkligen att tjäna pengar på IoT? Javisst, här är tre exempel. [Elektronisk] CIO Sweden, 4 september. https://cio.idg.se/2.1782/1.666396/iot-tjana- pengar?queryText=IT%20ur%20ett%20IoT%20perspektiv [2018-02-18]
Söderköping kommun. (2018). Söderköping kommun. https://www.soderkoping.se [2018-03-31] Walsham, G. (1995). Interpretative case studies in IS research: nature and method. European
Journal of Information Systems, Vol. 4, ss. 74-81.
Westergren H. U., Saarikko, T. & Blomquist, T. (2017). It’s a movement connecting things to the internet. IoTguiden. http://www.iotguiden.se/ [2018-03-21]
Yin, Y., Zeng, Y., Chen, X. & Fan, Y. (2016). The internet of things in healthcare: An overview.
Journal of Industrial Information Integration, Vol 1, ss. 3-13.
Yu, J., Kim, Y., Kwon, S., Kim, K., Kim, N., Kim, S. & Pyo, C. (2017). A Study on the Virtuous Circle Self-Learning Methods for Knowledge Enhancement. 2017 International Conference on
Platform Technology and Service (PlatCon), 1-6.
Zabasta, A., Kondratijevs, K., Kunicina, N., Peksa, J., Ribickis, L. & Caiko, J. (2016). Smart Municipal Systems and Services Platform Development. 2017 International Conference on
Electrical, Electronics, Communication, Computer and Optimization Techniques (ICEECCOT), ss.
435- 439.
Zabasta, A., Kunicina, N. & Kondratjevs, K. (2017). Transition from Legacy to Connectivity Solution for Infrastructure Control of Smart Municipal Systems. Latvian Journal of Physics and
Technical Sciences, 54(3), ss. 13-22.
47
Statliga styrdokument
Här under har vi samlat statliga styrdokument. Dessa styrdokument består av dokumentation från Näringsdepartementet, Regeringskansliet, Sveriges Kommuner och Landsting samt
Vetenskapsrådet.
Näringsdepartementet. (2015). Godkännande och undertecknande av avsiktsförklaring mellan
staten och Sveriges Kommuner och Landsting för en digital förnyelse av det offentliga Sverige.
Stockholm: Regeringskansliet.
http://www.regeringen.se/49948d/contentassets/7aca65dd753d4242b4916572a632d007/beslut-om- bemyndigande-att-underteckna-en-avsiktsforklaring-med-skl-om-digital-fornyelse.pdf
Regeringskansliet. (2017c). Den statliga myndighetsstrukturen. (SOU 2017:11). Stockholm: Regeringskansliet.
Regeringskansliet. (2017d). Delbetänkande av Utredningen om effektiv styrning av nationella
digitala tjänster. (SOU 2017:23). Stockholm.
http://www.regeringen.se/4948a6/contentassets/b1285825f50548eb83e23667b5130bc2/digitalforval tning.nu-sou-201723
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2011). Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
Strategi för eSamhället. Stockholm. https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-674-
3.pdf?issuusl=ignore
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2017a). Nya digitaliseringsmyndigheten efterlängtad. Stockholm.
https://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/nyhetsarkivdigitalisering/arkivdigitaliserin g/nyadigitaliseringsmyndighetenefterlangtad.13336.html
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2017b). Sakernas internet, möjligheter för välfärd och
samhällsbyggnad. Stockholm.
https://skl.se/download/18.4fff220015e84782bfc339d/1505475997112/SKL_Sakernas- internet_S5_webb.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2017c). Kommuner och landsting. Stockholm. https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting.431.html
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2018a). Nationellt standardiserade tillstånd. Stockholm.
https://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/naringslivehandel/enklareforetagandeserve rat/etjanster.11603.html
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2018b). Mål och strategier för en smartare välfärd. Stockholm.
https://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/nationellsamverkanstyrning/malochstrategi er.6728.html
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). Etikriktlinjer. Stockholm.
https://www.vr.se/forskningsfinansiering/sokabidrag/forutsattningarforansokningarochbidrag/etikrik tlinjer.4.29b9c5ae1268d01cd5c8000955.html
48
Kommunala styrdokument i Östergötland
Här under har vi samlat kommunala styrdokument. Dessa styrdokument består av diverse protokoll samt en handlingsplan.
Kommunstyrelsen Kinda kommun. (2018). Protokoll 180129 KS § 1–30,
http://www.kinda.se/download/18.2a14b73f160c3616f09a6d50/1520243933354/180129%20KS%2 0%C2%A7%201-30.pdf [2018-04-23]
Linköping kommun. (2017a). En digital agenda för Linköping 2017–2019 - Uppkopplat, inkopplat & enkelt. http://www.linkoping.se/contentassets/6771401091c743ddb537cd60e4675678/en-digital- agenda-for-linkoping-170227.pdf?496a22 [2018-03-31]
Linköping kommun. (2017b). Linköpings kommun Nämndernas delårsrapporter per den 31 augusti 2017. http://www.linkoping.se/contentassets/680a460d4e384f91b11e3a3bb815389f/namndernas- delarsrapporter-aug-2017.pdf?4ab180 [2018-03-31]
Mjölby kommun. (2017). IT-strategi för Mjölby kommun 2017–2020.
http://www.mjolby.se/download/18.3cc296c91606a877f5a30ad/1515489751801/Strategi+f%C3%B 6r+IT.pdf [2018-04-01]
SKL. (2018c). Handlingsplan 2017–2025 Förutsättningar för digital utveckling, i kommuner,
landsting och regioner. Stockholm:
https://skl.se/download/18.7c5b77de15aeb57c41817743/1490114278396/Handlingsplan%20gemen samma%20f%C3%B6ruts%C3%A4ttningar%2020170227.pdf
49
Bilagor
Bilaga 1: Telefonintervju
1. Vad innebär IoT för dig och er verksamhet?
2. Vilken typ av strategi har kommunen för IoT? - (I en av de tre intervjuerna sa vi digitaliseringen istället för IoT)
3. Det kommer ju en ny myndighet till hösten, Digitaliseringsmyndigheten, vilka förväntningar på den här nya myndigheten har du/ ni?
4. Vi skulle gärna vilja ta del av något projekt om IT, IoT eller digitalisering, det kan vara pågående och avslutade projekt om det finns möjlighet för oss att få ta del av något sådant?
50 Bilaga 2: Platsintervju (gemensamma frågor) 1. Hur länge har du jobbat på kommunen? 2. Hur länge har du haft titeln du har idag?
3. Hur vill du att vi behandlar dig i vår kandidat, kan vi nämna dig vid namn eller titel eller föredrar du anonymitet och att vi bara utgår från kommunnamn?
4. Senast vi pratades vid så frågade vi om du/ ni hade något pågående eller avslutat projekt angående IoT, IT eller digitalisering, har du lyckats få fram något vi kan ta del av?
5. Vilken typ av strategi har kommunen för IoT?
6. Hur kan IoT användas/ använder ni IoT i kommunen? (Om de inte har/ använder IoT i kommunen) 6.1. Varför har ni det inte?
6.2. Vad vet du om IoT?
6.3. Har staten/ kommunen eller liknade haft information att tillgå eller måste man ta reda på det själv som kommunanställd? Finns det utbildningar att gå?
7. Vad är (tror du) är utmaningen med IoT i en kommun? 8. Vilka fördelar ser ni med IoT?
9. Vilka nackdelar ser ni med IoT?
10. Utifrån ert perspektiv, tror ni att Building Information Model (BIM) skulle bli en ren kostnad eller en vinst som ger mervärde till verksamheten?
11. Vad är er erfarenhet av “Mittbygge”?
(Om de har/ använder IoT i kommunen) 11.1.Vilka fördelar finns med systemet? 11.2.Vilka nackdelar finns med systemet?
12. Vad är största anledning till att ni valt att implementera detta system? 13. Vad är största anledningen till att man inte tar steget med rörelsesensorer?
14. Som du berättade förra gången så har ni ett väl utvecklat system för e-tjänster. Vi undrar om ni funderat på att utveckla dessa vidare?
15. Vi undrar också hur ni ser på utbyggnad av automatiseringen av e-tjänster i era förvaltningar och infrastruktur?
16. Om ni skulle implementera IoT idag vart tror ni det skulle fungera bäst genom att informera eller automatisera delar av verksamheten?