Reflektion kring definition av variabler

Vid utformandet av denna studie behövdes ett antal beslut fattas som skulle påverka utfallet av studiens resultat. Efter att de oberoende variablerna valts återstod hur företagsstorlek och lönsamhetsnivå skulle definieras då ingen av dem hade någon enskilt etablerad definition.

Detta val visade sig vara av extra vikt då de var två variabler som visade på signifikanta samband. För att lättare kunna jämföra med tidigare studier användes de definitioner som oftast förekom i dessa. Detta gör att om företagsstorlek och lönsamhetsnivå hade definierats på ett annat sätt skulle sambanden för dessa variabler förmodligen kunnat se annorlunda ut.

Men troligtvis hade sambanden ändå blivit någorlunda lika studiens resultat då de olika definitionerna bör korrelera med varandra i relativt hög utsträckning.

Referenser  

Litteratur  

Adams, M. B. (1994). Agency Theory and the Internal Audit. Managerial Auditing Journal, 9(8), s. 8-12. doi: 10.1108/02686909410071133.

Alvehus, J. & Jensen, T. (2015). Organisation. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, G. (2013). Kalkyler som beslutsunderlag. 7. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori - policy och praxis. 2. uppl. Malmö: Liber.

Arvidson, P., Carrington, T. & Johed, G. (2013). Den nya affärsredovisningen. 19. uppl.

Stockholm: Liber.

Ax, C., Johansson, C. & Kullvén, H. (2009). Den nya ekonomistyrningen. 4. uppl.

Malmö: Liber.

Brealey, R. A., Myers, S. C. & Allen F. (2017). Principles of Corporate Finance. 1. uppl.

New York: McGraw-Hill Education.

Broberg, P., Tagesson, T. & Collin, S-O. (2010). What explains variation in voluntary disclosure? A study of the annual reports of corporations listed on the Stockholm Stock Exchange. Journal of Management & Governance, 14(4), s. 351-377.

doi: 10.1007/s10997-009-9104-y.

Brown, M. B., & Forsythe, A. B. (1974). The small sample behavior of some statistics which test the equality of several means. Technometrics, 16(1), s. 129–132. doi: 10.2307/1267501.

Bryman, A., Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. uppl.

Stockholm: Liber.

Chung, H., K. & Pruitts, W., S. (1994). A sample approximation of Tobin's q. Venture Capital Special Issue, 23(3), s.70-74.

Conelly, B. L., Certo T. S., Ireland, D. R. & Reutzel, C. R. (2011). Signaling Theory:

A review and assessment. Journal of Management, 37(1), s. 39-67.

doi: 10.1177/0149206310388419.

Crowther, D. (2000). Corporate Reporting, Stakeholders and the Internet: Mapping the New Corporate Landscape. Urban Studies, 37(10), s. 1837–1848.

doi: 10.1080/00420980050128911.

Davis, J., Schoorman, D. & Donaldson L. (1997). Toward a Stewardship Theory of Management. The Academy of Management Review, 22(1), s. 20-47. doi:

10.5465/1997.9707180258.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Eisenhardt. K. M. (1989). Agency Theory: An Assessment and Review. Academy of Management Review, 14(1), s. 57-74. doi: 10.5465/AMR.1989.4279003.

Godfrey, J., Hodgson, A., Tarca, A., Hamilton, J. & Holmes. S. (2010). Accounting Theory.

7. uppl. Australien: John Wiley & Sons Ltd.

Grullon, G. & Michaely, R. (2002). Dividends, Share Repurchases, and the Substitution Hypothesis. The Journal of Finance, 57(4), s. 1649-1684. doi: 10.1111/1540-6261.00474.

Gupta, G. (2008). Macroeconomics – theory and applications. 3. uppl. New Dehli:

McGraw-Hill Education.

Hackston, D. & Milne, M. (1996). Some determinants of social and environmental disclosures in New Zealand companies. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 9(1), s. 77-108.

doi: 10.1108/09513579610109987.

Hayashi, F. (1982). Tobin's Marginal q and Average q: A Neoclassical Interpretation.

Econometrica, 50(1), s. 213-224. doi: 10.2307/1912538.

Healy, P. M. & Palepu, K. G. (2001). Information asymmetry, corporate disclosure, and the capital markets: A review of the empirical disclosure literature. Journal of Accounting and Economics, 31(1), s. 405-440. doi: 10.1016/S0165-4101(01)00018-0.

Hendriksen, E. S. & van Breda, M. F. (1992). Accounting Theory. 5. uppl. Boston MA: Irwin.

Hillier, D., Ross, S., Westerfield, R., Jaffe, J. & Jordan, B. (2016). Corporate Finance. 3.

uppl. Berkshire: McGraw-Hill Education.

Holland, J. (2005). A grounded theory of corporate disclosure. Accounting and Business Research, 35(3), s. 249–267. doi: 10.1080/00014788.2005.9729990.

Hossain, M. (2008). The extent of disclosure in annual reports of banking companies:

The case of India. European Journal of Scientific Research, 23(4), s. 659-680.

Impink, J.A. (2011). Voluntary disclosure of corporate performance targets.

Groningen: University of Groningen, SOM research school.

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför?: Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Jensen, M. (2001). Value Maximisation, Stakeholder Theory, and the Corporate Obejctive Function. European Financial Management, 7(3), s. 297-317.

doi: 10.1111/1468-036X.00158.

Jensen, M & Meckling, W. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3(4), s. 305-360.

doi: 10.1016/0304-405X (76)90026-X.

Kaplan, R. S. & Norton, D. P. (1999). The Balance Scorecard: Från strategi till handling.

Göteborg: ISL Förlag.

Key, S. (1999). Toward a new theory of the firm: a critique of stakeholder

“theory”. Management Decision, 37(4), s. 317-328. doi: 10.1108/00251749910269366 Körner, S., & Wahlgren, L. (2015). Statistiska metoder. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lindenberg, B. Ross, S. (1981). Tobin’s q Ratio and Industrial Organization. The Journal of Business, 54(1), s. 1-32.

Lorenzoni, G. & Walentin, K. (2007). Financial Frictions, investment and Tobin’s q. Sveriges Riksbank working paper series: 208. Stockholm: Sveriges Riksbank.

McKinstry, S. (1996). Designing the annual reports of burton plc from 1930 to 1994.

Accounting, Organization and Society, 21(1), s. 89-111.

doi: 10.1016/0361-3682(95)00016-3.

Meek, G. K., Roberts, C. B., & Gray, S. J. (1995). Factors influencing voluntary annual report disclosures by U.S., U.K. and continental european multinational corporations. Journal of International Business Studies, 26(3), s. 555-572.

Nørreklit, H. (2000). The balance on the balanced scorecard critical analysis of some of its assumptions. Management Accounting Research, 11(1), s. 65-88.

doi: 10.1006/mare.1999.0121

Olve, N.G., Roy, J & Wetter, M. (1999). Balance Scorecard i svensk praktik. 3. uppl.

Malmö: Liber.

Pauly, M. V. (1968). The Economics of Moral Hazard: Comment. The American Economic Review, 58(3), s. 531-537.

Pepper, A. & Gore, J. (2012). Behavioral Agency Theory: New Foundations for Theorizing about Executive Compensation. Journal of management, 41(4), s. 1045-1068.

doi: 10.1177/0149206312461054.

Prencipe, A. (2004). Proprietary costs and determinants of voluntary segment disclosure:

Evidence from Italian listed companies. European Accounting Review, 13(2), s. 319–340.

doi: 10.1080/0963818042000204742.

Ritter, J. & Welch, I. (2002). A Review of IPO Activity, Pricing, and Allocations. The Journal of Finance, 57(4), s. 1795-1828. doi: 10.1111/1540-6261.00478.

Ross, S. (1973). The economic theory of agency; The principal's problem. American Economic Review, 63(2), s. 134-139.

Scaltrito, D. (2016). Voluntary disclosure in Italy Firm - specific determinants an empirical analysis of Italian listed companies. EuroMed Journal of Business, 11(2), s. 272 - 303.

doi: 10.1108/EMJB-07-2015-0032.

SFS 1995:1554. Årsredovisningslag.

SFS 1999:1079. Revisionslag.

SOU 2004:47. Näringslivet och förtroendet. Stockholm: Finansdepartementet.

Spence, M. (1973). Job market signaling. The Quarterly Journal of Economics, 87(3), s. 355-374.

Stiglitz, J. E. (2002). Information and the change in the paradigm in economics. American Economic Review, 92(3), s. 460-501.

Sundgren, S., Nilsson, H. & Nilsson, S. (2013). Internationell redovisning: Teori och praxis.

3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Thurén, T. (2013). Källkritik. 3. uppl. Stockholm: Liber.

Vernimmen, P., Quiry, P., Dallocchio, M., Le Fur, Y. & Salvi A. (2006). Corporate Finance Theory and Practice. England: John Wiley & Sons Ldt.

Watson, A., Shrives, P. & Marston, C. (2002). Voluntary disclosure of accounting ratios in the UK. British Accounting Review, 34(4), s. 289-313. doi: 10.1006/bare.2002.0213.

Yoshikawa, H. (1980). On the "q" Theory of Investment. The American Economic Review, 70 (4), s. 739-743.

Åkesson, J. (2008). Finansiella mått och mål i svenska börsnoterade bolag 1965 – 2004.

Lic.-avh. Göteborg: Göteborgs universitet.

Webbplatser  

Avanza (2017). Aktiefiltreraren. https://www.avanza.se/aktier/lista.html [2017-03-26]

Avanza (u.å.). Om Avanza. http://investors.avanza.se/sv/om [2017-04-29]

Bolagsverket (2012). Större och mindre företag.

http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/storre-1.3317 [2017-03-07]

Nasdaq (2016). Regelverk för emittenter. Stockholm: Nasdaq Stockholm.

http://business.nasdaq.com/media/Nasdaq%20Stockholms%20regelverk%20f%C3%B6r%20e mittenter%20-%208%20december%202016_tcm5044-23125.pdf [2017-02-27]

Nasdaq (2017). Aktier - Aktiekurser för bolag listade på Nasdaq Nordic.

http://www.nasdaqomxnordic.com/osakkeet?languageId=3 [2017-03-26]

Nasdaq (u.å.). About us. http://www.nasdaqomxnordic.com/about_us [2017-04-29]

Revisorsnämnden (2017). Intro. http://www.revisorsnamnden.se/rn/om_rn_4706.html [2017-05-31]

Revisorsnämnden (2017). Tillsyn. http://www.revisorsnamnden.se/rn/tillsyn.html [2017-05-31]

Bilagor