Reflektion kring genomförandet av studien

Alla metoder och studier har sina svagheter och det viktiga är att vara medveten om dem. Det begränsade urvalet i denna studie skulle kunna ses som en svaghet, eftersom det kan vara svårare att dra några slutsatser på ett så litet urval. Samtidigt menar Kvale och Brinkman (2014) att studier med ett litet urval befinner sig ofta längst fram på forskningsfronten och kan därmed bidra till helt ny kunskap inom forskningsområdet. Denna uppsats är en kvalitativ studie, som vill gå på djupet och inte strävar efter generaliseringar. Därför har intervjuerna istället varit längre, alla över en timme, för att kunna utforska informanternas uppfattningar på djupet.

En bidragande orsak till det lilla urvalet var att det inte finns många som uppfyller kriterierna för urvalet, då det är få ideella organisationer i Lund som anordnar aktiviteter för nyanlända och de flesta drivs till stor del av volontärer. Det är inte många

organisationer som är stora nog att ha anställda eller praktikanter på heltid. Det fanns stora likheter i uppfattningarna hos alla tre informanterna och det är tveksamt om ytterligare intervjuer med informanter inom samma organisationer skulle ha bidragit med ny information. Det finns en betydande risk att intervjuer med informanter i samma organisationer skulle ha speglat inställningen i organisationerna och därmed inte

bidragit med intressant information.

Det finns tydliga utmaningar i att jämföra kommunikationen i de olika organisationerna, för de situationer där de interkulturella dialogerna som studien vill undersöka utspelar sig i är så olika. Som analysen visat så spelar sammanhanget en stor roll för hur

kommunikationen uppfattas av respondenterna. Detta var något som uppdagades under arbetets gång. Sammanhangets stora roll gjorde att det skulle ha varit enklare att jämföra organisationer med liknande aktiviteter, exempelvis bara idrottsföreningar. Samtidigt finns det inte tillräckligt många organisationer i Lunds kommun för att genomföra en sådan undersökning. Det skulle blivit en helt annan studie om den utförts på exempelvis olika organisationer som organiserar språkcaféer runt om i landet. Då skulle andra hänsyn istället behövts ta, exempelvis hur förutsättningarna i de olika kommunerna påverkar uppfattningen av dialogen. Organisationernas olika inriktning var även en utmaning i redovisningen av resultatet då stor hänsyn måste tas i val av citat för att inte röja vilken organisation informanterna arbetar på.

8 Förslag till fortsatt forskning

Interkulturell kommunikation är ett relativt outforskat område i Sverige, liksom kommunikation mellan ideella organisationer och nyanlända. Här presenteras några infallsvinklar som uppkommit under arbetets gång och som kan vara intressanta att forska vidare på.

I genomgången av tidigare forskning visade det sig att det finns en del forskning på hur nyanlända uppfattar kommunikationen från exempelvis kommuner och myndigheter. Men det finns inte så mycket kring hur nyanlända uppfattar kommunikationen från ideella organisationer. Med tanke på den roll som de ideella organisationerna spelar i integrationen, som mötesplatser för nya och etablerade svenskar, är det av intresse att utforska hur de nyanlända uppfattar ideella organisationer och deras

kommunikationsstrategier. Informanterna i denna studie tar exempelvis upp vikten av tillit. Detta skulle vara intressant att forska vidare på. Hur uppfattar de nyanlända vikten av att bygga tillit? Är det mötet ansikte mot ansikte som skapar tillit som informanterna i denna studie är inne på?

Denna studie har medvetet begränsat sig till att studera personer som har sin

huvudsakliga sysselsättning i ideella organisationer. De flesta ideella organisationer har dock en större andel volontärer som är aktiva i det praktiska arbete. Volontärer har ofta en tidsmässigt mer begränsad kontakt med både organisationen och de nyanlända och därmed en annan typ av tillgång till eventuella policys, stöd och utbildningar, möjligen

ett annat sätt att identifiera sig med organisationen och en annan typ av erfarenhet. Det skulle vara intressant att se om uppfattningen skiljer sig åt mellan anställda och

volontärer och i så fall hur.

Med tanke på den kritik som riktas mot interkulturell kommunikation av forskare som beskrivits i tidigare avsnitt och med tanke på de slutsatser denna studie kommer fram till så kan en uppföljning med interpersonella kommunikationsteorier som inte fokuserar på de kulturella skillnaderna vara intressant. Att behandla kommunikationen mellan de anställda och de nyanlända som vilken interpersonell kommunikation som helst. Blir resultatet detsamma om begrepp som interkulturell kommunikation inte används i intervjuerna?

Denna studie är koncentrerad geografiskt till Lunds kommun som är starkt präglad av sin akademiska atmosfär. Dessutom koncentrerar sig de aktiviteter som anordnas av de deltagande organisationerna till Lunds tätort. Detta kan ha påverkat studien genom att det finns en ganska hög andel internationella studenter, gästprofessorer och forskare i staden. En jämförande studie mellan kommuner som har andra förutsättningar och en annan vana vid internationellt utbyte vore intressant att genomföra. Hur mycket påverkar kommunens sammansättning resultatet? Om jämförelse skulle göras mellan Lund, en storstad och en liten kommun med få tidigare internationella kontakter, hur skulle uppfattningarna skilja sig åt då?

9 Sammanfattning

Denna uppsats har mot bakgrund av den ökande globaliseringen och in- och

utvandringen i Sverige undersökt hur medarbetare på ideella organisationer uppfattar den interkulturella dialogen med nyanlända. En allt större vikt läggs vid de ideella organisationerna i samhället och de spelar en allt större roll i integrationen. Samtidigt har de anställda inte sällan begränsad formell utbildning inom kommunikation och många organisationer saknar kommunikationsavdelning och -policys. Trots det är det ändå dessa personer som ska fungera som brobyggare för de nyanlända in i samhället, genom att erbjuda olika aktiviteter och möjligheter att träffa etablerade svenskar, knyta kontakter och lära sig språket.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur anställda vid ideella organisationer uppfattar dialogen med nyanlända. Frågeställningarna var följande: Hur uppfattas den interkulturella aspekten av dialogen med nyanlända av de anställda vid ideella

organisationer i Sverige som har verksamhet för nyanlända? Vilka likheter och olikheter finns det i uppfattningarna av den interkulturella aspekten av dialogen hos medarbetarna i de olika organisationerna?

Med hjälp av teorier inom interkulturell kommunikation och interkulturell kommunikationskompetens har det empiriska materialet bestående av tre

semistrukturerade intervjuer med representanter för tre organisationer i Lunds kommun analyserats. Resultatet pekar på att dialogen inte uppfattas som nämnvärt interkulturell, snarare som interpersonell. Informanterna anser inte att de eventuella kulturella

dialogen som givande, utvecklande och ömsesidig. De största hindren anges vara språkkunskaper, tid och sammanhang.

Sammanfattningsvis är en slutsats som kan dras att sammanhanget spelar stor roll för hur den dialogen uppfattas. I sammanhang som i denna studie där det finns en

frivillighet och där situationen ofta är informell och avslappnad, då det ofta handlar om fritidsaktiviteter, uppfattas dialogen som problemfri och positiv.

Referenser

Arasaratnam, L., A., (2015). Research in Intercultural Communication: Reviewing the Past Decade. Journal of International and Intercultural Communication. 8:4, 290-310. DOI: 10.1080/17513057.2015.1087096

Arasaratnam, L., S., & Banjaree, S., C. (2011). Sensation seeking and intercultural communication competence: A model test. International Journal of Intercultural

Relations. Volume 35, Issue 2, March 2011, ss. 226-233. DOI:

10.1016/j.ijintrel.2010.07.003

Arasaratnam, L., A. & Doerfel, M., L. (2005). Intercultural communication competence: Identifying key components from multicultural perspectives. International Journal of

Intercultural Relations. Volume 29, Issue 2, March 2005, ss. 137-163. DOI:

10.1016/j.ijintrel.2004.04.001

Bardhan, N. (2011). Culture, communication and third culture building. I N. Bardhan & C. K. Weaver (red.), Public relations in global cultural contexts (ss. 77—107). New York: Routledge.

Becker, A., de Wet, A. & Parker, G. (2014). Moving towards understanding one an-other: Cornelia Roux on religion, culture and human rights. Journal for the Study of

Religion. Volume 27, Issue 1, January 2014, ss. 234,238-266,302,305.

Eksell, E. & Thelander, Å. (2014). Kvalitativ analys inom strategisk kommunikation. I Eksell, E. & Thelander, Å. (red.). Kvalitativa metoder i strategisk kommunikation. Lund: Studentlitteratur.

Florack, A., Rohmann, A., Palcu, J. & Mazziotta, A. (2014). How initial cross-group friendships prepare for: The importance of anxiety reduction and self-confidence in communication. International Journal of Intercultural Relations, November 2014, Vol.43, ss. 278-288. DOI: 10.1016/j.ijintrel.2014.09.004

Heide, M., Johansson, C. & Simonsson, C. (2012). Kommunikation i organisationer.

Andra upplagan. Stockholm: Liber.

Heide, M. & Simonsson, C. (2011). Putting Coworkers in the Limelight: New Challenges for the Communication Professionals. International Journal of Strategic

Communication, 5:4, ss. 201-220. DOI: 10.1080/1553118X.2011.605777

Jörgensen, L. & Persson-Berg, K. (2016). ”I could trust the Migration Board with my

eyes closed”. En studie om immigranters relation till Migrationsverket ur ett interkulturellt kommunikationsperspektiv. Examensarbete, Linnéuniversitetet,

institutionen för Medie- och kommunikationsvetenskap.

Karlsson, Å. (2016). Efter uppehållstillståndet: En kvalitativ studie om perioden då

Examensarbete, Handelshögskolan vis Karlstad universitet, institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.

Kealey, D. J. (2015). Some strengths and weaknesses of 25 years of Research on Intercultural Communication Competence: Personal Reflections. International Journal

of Intercultural Relations. September 2015, Vol.48, ss. 14-16.

Kim. Y., Y. (2001). Becoming intercultural. An integrative Theory of Communication

and Cross-Cultural Adaptation. London: Sage Publications Inc.

Kvale, S. & Brinkmann S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje

upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, I. (2010). Att bygga broar över kulturgränser. Om svenskar kommunikation

med icke-svenskar vi arbete utanför Sverige. Lund: Lunds universitet, institutionen för

kommunikation och medier.

Larsson, I. (2011). Kan kommunikation över kulturgränser vara effektiv? I Falkheimer, J. & Heide, M. (red.). Strategisk kommunikation. Forskning och praktik. Lund:

Studentlitteratur, ss. 213-228.

Maric, J. & Spotti, M. (2016). Immigrants Web Communities: Gateways to Social Capital Construction. I Proceedings of the 3rd European Conference on Social Media. Caen, France 12-13 July 2016, ss. 206-213.

Martínez Avidad, M. & Vásquez O. (2016). Communicación para la inclusión social de minorías. La clase mágica, un modelo de intervención para el cambio social. Revista de

Sciencias Sociales. Vol. 11, n 1, 2016, ss. 187-209.

Magnusson, S. (2014). Att säkerställa att vi är välkomna. Om organisationers

strategiska kommunikation och förtroendeskapande arbete i det mångkulturella samhället. Avhandling, Lunds universitet, Institutionen för strategisk kommunikation.

Oliha, H. (2012). Critical questions. The impact and import of the contradictions and epistemic denials in the field of intercultural communication research, theorizing, teaching, and practice. International Communication Gazette. Vol.74(6), ss. 586-600. O’Reilly, M., Macfarlane, A., de Brún, T., Okonkwo, E., Bonsenge Bokanga, J. S., Manuela De Almeida Silva, M., ... van Weel, C. (2015). Involving migrants in the development of guidelines for communication in cross-cultural general practice consultations: a participatory learning and action research project. BMJ Open, 21 September 2015, Vol.5(9), ss. 1-11. DOI: 10.1136/bmjopen-2014-007092

Pickard, A. J. (2013). Research Methods in Information. Second Edition. London: Facet Publishing.

Piller, I. (2011). Intercultural Communication. A Critical Introduction. Edinburgh: Edinburgh University Press.

Putnam, R. (1995). Bowling Alone: America’s Declining Social Capital. Journal of

Democracy, 1995, Vol.6(1), ss.65-78.

Raju, R. (2012). Intercultural communication training in IT outsourcing companies in India: a case study. IEEE Transactions on Professional Communication. Vol.55(3-4), ss. 262-274. DOI: 10.1109/TPC.2012.2207834

Sackey, E., Clark, K. D. & Lin, Y. (2017). Participatory versus Strategies of a

Transnational : Implementing the Indoor Residual Spraying Program in the Northern Region, Ghana. Journal of Intercultural Communication Research, 3 April 2017, ss. 1-20. DOI: 10.1080/17475759.2017.1311277

Sandberg, H. & Häggblom, M. (2016). De kallar mig ofta för Mr: En kvalitativ studie

om Arbetsförmedlingens interkulturella kommunikationsarbete. Examensarbete,

Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation.

SCB. (u.å). Från massutvandring till rekord invandring. Hämtad 9:e november, 2017 från Statistiska centralbyrån,

http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring/

Scollon, R., & Scollon, S. W. (2001). Discourse and Intercultural Communication. I Schiffrin, D., Tannen, D. & Hamilton, H. E. (red.). The Handbook of Discourse

Analysis. Oxford: Blackwell Publishers.

Sinatti, G. & Horst, C. (2015). Migrants as agents of development: Diaspora

engagement discourse and practice in Europe. Ethnicities, 2015, Vol.15(1), ss.134-152. DOI: 10.1177/1468796814530120

SOU 2016:13. Palett för ett stärkt civilsamhälle. Stockholm: Kulturdepartementet. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wijkström, F. & Lundström T. (2002). Den ideella sektorn. Organisationerna i det

civila samhället. Stockholm: Sober Förlag.

Xu, K. (2013). Theorizing Difference in Intercultural Communication: A Critical Dialogic Perspective. Communication Monographs, 80:3, ss. 379-397. DOI: 10.1080/03637751.2013.788250

Young, T., J. & Schartner, A. (2014). The Effects of Education on International Students' Adjustment and Adaptation. Journal of Multilingual and Multicultural Development, 2014, Vol.35(6), ss. 547-562. DOI: 10.1080/01434632.2014.884099

Bilaga 1

Lund 171123 Hej,

Jag kontaktar dig på grund av att jag skriver en magisteruppsats om interkulturell kommunikation inom ideella organisationer. Utifrån mina forskningsfrågor har jag identifierat dig som en person som kan vara relevant att kontakta för en intervju. Studierna sker vid Högskolan i Borås, Sektionen för biblioteks- och

informationsvetenskap, inom ramen för mina magisterstudier på Magisterprogrammet för strategisk information och kommunikation. Här hittar du information om min utbildning.

Det område som jag är intresserad av är hur det är att varje dag möta och kommunicera med människor från hela världen med varierande språkkunskaper och kunskaper om Sverige. Vilka förutsättningar finns det för de anställda inom de ideella organisationerna att arbeta med interkulturell kommunikation och hur uppfattar de anställda

kommunikationen? Det finns forskare som menar att för att kunna föra forskningen inom interkulturell kommunikation vidare så behövs bland annat kvalitativa studier på mikronivå som undersöker individer som är framgångsrika i sin interkulturella

kommunikation och vilka faktorer som gör dem framgångsrika. Här hoppas min studie kunna bidra genom att studera den interkulturella kommunikationen på mikronivå utifrån några olika individers upplevelse av densamma.

Därför vill jag bjuda in dig att delta i studien genom att svara på några frågor i form av en intervju som kan ta runt en timme. Intervjun kommer också att spelas in, för min egen dokumentation. Efter intervjuns genomförande skickas en sammanfattning för påseende, så att eventuella missuppfattningar om vad som sagts kan korrigeras.

Så som studien nu är utformad är den helt beroende av kvalitativa intervjuer och därför skulle din medverkan uppskattas oerhört mycket. Om du har några frågor kring ditt deltagande, som kommer att behandlas konfidentiellt, är du välkommen att höra av dig till mig.

Inom några dagar har jag för avsikt att kontakta dig per telefon för att arrangera en intervju. Svara gärna på detta mail om du inte är intresserad av att delta i studien. Med vänlig hälsning

Katarina Bäck

XXX @ XXX

Bilaga 2

Intervjuguide

Berätta om informerat samtycke, rätt att dra sig ur, konfidentialitet, att få se utskriften samt det färdiga arbetet.

Bakgrund

Hur länge har du arbetat på XX [organisationen] Vilka arbetsuppgifter har du?

Innebär dina arbetsuppgifter att du regelbundet kommunicerar med nyanlända? Hur länge har kommunikation med nyanlända varit en del av ditt arbete?

Vilka tidigare erfarenheter har du av interkulturell kommunikation (inom yrket/på fritiden)?

Hur arbetar organisationen

Skulle du kunna beskriva hur ni arbetar med kommunikation till nyanlända? (Vilka är era främsta sätt att nå ut till dem? )

Skulle du säga att det har skett en förändring i hur ni arbetar med kommunikationen mot nyanlända under den tiden som du har arbetat för XX (organisation)?

Har ni en kommunikationsavdelning eller en kommunikationspolicy? Berör den interkulturell kommunikation specifikt?

Individuell uppfattning

Hur upplever du det personliga mötet och kommunikationen med nyanlända? Skulle du kunna beskriva vad du ser som bra, eller lyckad, kommunikation med de nyanlända. Ge exempel.

Skulle du kunna beskriva vad du ser som sämre, eller mindre lyckad, kommunikation med de nyanlända. Ge exempel.

Varför fungerade det inte?

Är du nöjd med hur kommunikationen med de nyanlända fungerar idag? Varför/varför inte?

Hur tror du en idealisk kommunikationssituation med nyanlända skulle se ut?

Framtiden

Vilket råd skulle du vilja ge till någon som ska precis starta upp verksamhet för nyanlända för första gången (och som inte har mycket erfarenhet av interkulturell kommunikation)?