Reflektion kring studien och förslag till framtida forskning

Som tidigare forskning visar har samhället stor påverkan på organisationer och de sociala föreställningar som finns och skapas inom den (Wahl et al. 2011). Under den senaste tiden har jämställdhet uppmärksammats och fått en större betydelse för samhället, vilket bland annat speglas av förändringar i både organisationer och regelverk. Därför vore det av intresse att utföra en uppföljning av denna studie, för att se i vilken utsträckning organisationer har lyckats anpassa sig efter övriga samhällets transformering. Det vore även intressant att implementera samma studie på en organisation som domineras av kvinnor samt på en organisation som har en jämn könsfördelning, för att sedan jämföra resultaten med denna studie och se hur de skiljer sig åt.

Referenser

Abrahamsson, L. (2002). Restoring the order: gender segregation as an obstacle to organisational development. Applied Ergonomics, (6), 549. doi: 10.1016/S0003-6870(02)00043-1

Acker, J. (2006) Inequality Regimes Gender, Class and Race in Organizations. Gender & Society, 20(4), 441 - 464. doi:10.1177/0891243206289499 Acker, J. & Van Houten, D. R. (1974). Differential recruitment and control:

The sex structuring of organizations. Administrative Science Quarterly, 19(2), 152-163. http://dx.doi.org/10.2307/2393886

Alvesson, M. (1998). Gender and identity: Masculinities and femininities at work in an advertising agency. Human Relations, 51(8), 969-1005.

Alvesson, M., Billing, Y. D., & Torhell, S. (2011). Kön och organisation. Lund: Studentlitteratur.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion:

Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Barley, S.R. & Kunda, G. (1992). Design and devotion: Surges of rational and normative ideologies of control in managerial discourse. Administrative Science Quarterly, (3), 363. doi:10.2307/2393449

Berger, P. L. & Luckmann, T. (1966). The social construction of reality: A treatise in the sociology of knowledge. London: Penguin.

Bergold, J. (2018). Kvinnlig fägring och machokultur?: Sexuella trakasserier i arbetslivet bland LO-förbundens medlemmar. Stockholm:

Landsorganisationen i Sverige.

Billing, Y. D. & Alvesson, M. (1989). Four ways of Looking at Women and Leadership. Scandinavian journal of management, 5(1), 63-80.

Brown, N. & Deegan, C. (1998). The public disclosure of environmental performance information: a dual test of media agenda setting theory and legitimacy theory. Accounting and Business Research, 29(1), 21-41.

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. uppl. Malmö: Liber.

Butler, J. (1990). Gender trouble: feminism and the subversion of identity. New York: Routledge.

Caprile, M. & Serrano, P. A. (2011). The Move Towards the Knowledge based Society: a Gender Approach. Gender, Work and Organization, 18(1), 48-72.

Charles, J. B., Beth, A. R., David J. M. (2014). Gender Structure and the Effects of Management Citizenship Behavior. Social Forces, 92(4), 1373–1404. https://doi.org/10.1093/sf/sou017

Christensen, L., Grääs, C., Haglund, L. & Engdahl, N. (2010). Marknadsundersökning: en handbok. Lund: Studentlitteratur.

Cockburn, C. (1983). Brothers: Male Dominance and Technological Change. London: Pluto.

Correll, S. J. (2017). SWS 2016 Feminist Lecture: Reducing Gender Biases In Modern Workplaces: A Small Wins Approach to Organizational Change. Gender & Society, 31(6), 725. doi:10.1177/0891243217738518

Ekengren, A. & Hinnfors, J. (2012). Uppsatshandbok: hur du lyckas med din uppsats. Lund: Studentlitteratur.

Eljertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson-Zetterquist, U. & Renemark D. (2011) Jämställdhet i organisationer: hur förändring görs hållbar. Malmö: Liber.

Hirdman, Y. (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.

Höök, P. (1994). Kvinnor på toppen: en kartläggning av näringslivet. Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap. Stockholm: Fritzes.

Jalmert, L. (1983). Om svenska män: fostran, ideal och vardagsliv: en rapport. Stockholm: Liber.

Johansson, K., & Abrahamsson, L. (2018). Gender-equal organizations as a prerequisite for workplace learning. Learning Organization, 25(1), 10-18. doi:10.1108/TLO-05-2017-0050

Johansson, M., & Ringblom, L. (2017). The Business Case of Gender Equality in Swedish Forestry and Mining - Restricting or Enabling Organizational Change. Gender, Work & Organizations, 24(6), 628-642.

doi:10.1111/gwao.12187

Jämställdhetsmyndigheten (2018). Jämställdhetsintegrering. https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/stod-samordning/jamstalldhetsintegrering/ [2018-03-01]

Kanter, R.M. (1977). Men and women of the corporation. New York: Basic Books.

Lindgren, G. (1999). Klass, kön och kirurgi: relationer bland vårdpersonal i organisationsförändringarnas spår. Malmö: Liber.

Lindgren, G. (1985). Kamrater, kollegor och kvinnor: En studie av

könssegregeringsprocessen i två mansdominerade organisationer. Umeå: Sociologiska institutionen.

Lindholm, K. (2011). Jämställdhet i verksamhetsutveckling. Lund: Studentlitteratur

Meyer, S. B. & Lunnay, B. (2013). The Application of Abductive and Retroductive Inference for the Design and Analysis of Theory-Driven Sociological Research. Sociological Research Online, 18(1), 12.

McIntosh, P. (1988). White privilege and male privilege: A personal account of coming to see correspondences through work in women's studies. Wellesley, MA: Wellesley College, Center for Research on Women. Norrbin, C. & Olsson, A. (2010). Forskning saknas: en kunskapsöversikt över

forskningsfältet jämställdhetsintegrering: program Jämi. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet

Quinn, R. E. (2004). Building the Bridge As You Walk On It: A Guide for Leading Change. San Francisco: Jossey-Bass.

Regeringskansliet (2016). Jämställdhetsintegrering.

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/jamstalldhetsintegrering/

[2018-02-24]

Regeringskansliet (2017). Feministisk regering.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/feministisk-regering/ [2018-02-24]

Risman, B. J. (2004). Gender as a social structure: Theory wrestling with activism. Gender & Society, 18(4), 429-50.

Rubin, G. (1975). The traffic in women. Notes on the ’Political Economy’ of sex. In Reyna Reiter, ed. Toward an Anthropology of Women, (2)165-168.

Rönnblom, M. (2009) Bending towards growth: Discursive constructions of gender equality in an era of governance and neoliberalism. I: Lombardo, E., Meter, P. and Verloo, M. (eds) The discursive politics of gender equality: Stretching, bending and policymaking. London: Routledge. Sachs, J. D. & Pan, K. (2015). The Age of Sustainable Development. New

York: Columbia University Press.

Sandberg, Å. (2003). Ledning för alla? Perspektivbrytningar i arbetsliv och företagsledning. Stockholm: SNS.

Schreier, M. (2014). Qualitative content analysis: The sage handbook of qualitative data analysis. London: Sage. doi: 10.4135/9781446282243. SFS 2008:567. Diskrimineringslag.

Statistiska centralbyrån (2016). Anställda 20–64 år efter näringsgren och sektor 2016. https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Temaomraden/Jamstalldhet/Fordjupningar/I- och-utanfor-arbetskraften/Den-konssegregerade-arbetsmarknaden/Anstallda-2064-ar-efter-naringsgren-och-sektor-2016/ [2018-03-05]

Strannegård, L. & Eriksson-Zetterquist, U. (2011). Organisering. Malmö: Liber.

Suchman, M. C. (1995). Managing Legitimacy: Strategic and Institutional Approaches. Academy Of Management Review, 20(3), 571-610. doi:10.5465/AMR.1995.9508080331

Sundin, E. (1998). Organizational Conflict, Technology and Space: A Swedish Case Study of the Gender System and the Economic System in Action. Gender, Work and Organization. 5(1), 31-42.

Sundin E. & Göranson U. (2006). Vad hände sen? Långsiktiga effekter av jämställdhetssatsningar under 1980- och 90-talen. Stockholm: Fritzes. Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.

Trost, J. & Hultåker O. (2016). Enkätboken. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur. Wahl, A. (2003). Könsstrukturer i organisationer: Kvinnliga civilekonomers

och civilingenjörers karriärutveckling. Lund: Studentlitteratur. Wahl, A., Holgersson, C., Höök, P. & Linghag, S. (2011). Det ordnar sig:

teorier om organisation och kön. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Wahl, A. & Linghag, S. (2013). Män har varit här längst. Lund:

Studentlitteratur.

West, C. & Zimmerman, D. H. (1987). Doing Gender. Gender and Society, 1(2), 125-151. https://doi.org/10.1177/0891243287001002002

Williams, C. (2013). The glass escalator, revisited: Gender inequality in neoliberal times. Gender & Society, 27(5), 609-29.

Woodwart, R., & Winter, P. (2006). Gender and the Limits to Diversity in the Contemporary British Army. Gender, Work & Organization. 13(1), 45-67.

Åström, G. (1994). Samhället i könsperspektiv: Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap. Stockholm: Fritzes

Appendix

Pilotstudie

För att ta reda på om ett konstruerat frågeformulär tolkas på samma sätt av respondenterna som av frågekonstruktören utförs en pilotstudie. Innan genomförandet av den egentliga undersökningen ska därför frågeformuläret prövas på en mindre grupp bestående av cirka 10-20 personer, vilka i möjligaste mån representerar den större undersökningens urval i form av vissa egenskaper (Eljertsson 2014). En pilotstudie blir inte bara aktuell vid tillämpningen av enkätundersökningar, men det är enligt Bryman & Bell (2013) då en pilotstudie kan bli speciellt viktig. Detta beror på att det vid en enkätundersökning inte finns intervjuare behjälpliga vid eventuella oklarheter som respondenten stöter på, således ökar vikten av att ha tydliga frågor och svar som inte misstolkas (Bryman och Bell 2013). Följande ledde detta till att en pilotstudie utfördes och ett subjektivt urval gjordes genom att låta tretton personer, bestående av familj och vänner mellan åldrarna 24–60 år med yrkeslivserfarenheter, utföra enkätundersökningen.

Webbenkät - SurveyMonkey

Undersökningen genomförs via webbenkäter med hjälp av enkätverktyget SurveyMonkey. Studiens val av webbenkät kan argumenteras genom undersökningens syfte att nå ut till ett stort urval samt studiens begränsade resurser i form av tid och kostnad. Webbenkät är ett tids- och kostnadseffektivt sätt att distribuera enkäter till många människor utan geografiska begränsningar. Det är dessutom en fördel gällande anonymiteten hos respondenterna och ger högre kvalitet i öppna frågor (Christensen et al. 2010). Det är vanligt att större organisationer har tillgång till enkätgeneratorer som kan vara till stor hjälp under enkätundersökningar (Trost & Hultåker 2016) och denna studie har genom Valmets tillgång till SurveyMonkey använt sig av detta verktyg. Enkätens utformning har skapats genom SurveyMonkey och det är även genom detta program som vi har nått ut till alla respondenter via e-postadresser. Med hjälp av verktyget kan vi dessutom kontrollera vilka som har besvarat enkäten och således skicka påminnelse till de som ännu inte besvarat.