Den centrala kvalitetsbedömningen i kvalitativ forskning handlar om trovärdighet, vad gäller datainsamling, analys och tolkning av data (jmf Lindseth & Norberg, 2004). Som svar på frågan om hur trovärdigt ett resultat är används inom kvalitativ tradition begreppen giltighet, tillförlitlighet, överförbarhet och delaktighet (Graneheim & Lundman, i Granskär &
Höglund-Nielsen, 2012). Vi författare är själva verktyget i datainsamlingen, analysen och tolkningen av data samt presentation av resultaten, där vår förförståelse är en del av processen. I studien analyseras och tolkas narrativa intervjuer, vilket innebär både för- och nackdelar. En fördel var att vi utgick från en intervjuguide och samtidigt ställde klargörande frågor, som troligen bidrog till att respondenterna lättare kunde verbalisera tyst och
erfarenhetsbaserad kunskap (jmf Lindseth & Norberg, 2004). Nackdelen med genomförandet var att det var svårt att få erfarna leg. psykoterapeuter att medverka i studien. Möjligen beroende på att ämnet är känsligt, och att tidspress ofta råder i vårdapparaten. Som vi ser det vändes detta dock till en fördel då två av deltagarna var mycket erfarna och två hade färre år i yrket, vilket troligen medförde fler exempel på terapeutiska misslyckanden att identifiera rupturer och färdigheter att reparara desamma framkom. Extra trovärdighet skapades genom att vi använde metoden fenomenologisk hermeneutik, där intresset riktas mot den levda erfarenheten, som är särskilt lämpad för att tolka innebörder i texter (jmf Lindseth &
Norberg, 2004). Analyserna genomfördes både enskilt och i samarbete, med diskussion vid oklarheter i tolkningsprocessen. Detta kallas konsensusförfarande, vilket ökar trovärdigheten vid tillämpning av kvalitativa metoder (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012). Författarna har gjort en noggrann beskrivning av urval och analysarbete, vilket är ett sätt att ge läsaren möjlighet att bedöma tolkningarnas giltighet. Ett annat sätt att ge läsaren möjlighet att
bedöma giltighet är att presentera citat från intervjuer. Giltighet finns för att vi själva har gjort
intervjuerna, och de teman och subteman som analysen lett fram till anser vi stämmer överens med vår naiva förståelse för vad som berättats. En noggrann beskrivning av analysarbetet är nödvändigt också för att stärka resultatets tillförlitlighet. Trovärdigheten handlar också om hur användbart eller överförbart resultatet är. Författarna menar att studiens resultat och slutsatser till stor del torde vara överförbara inom KBT-området, då dessa verkar vara överensstämmande med andra generationens alliansforskning (Ackerman & Hilsenroth, 2012; Safran, Muran & Eubanks-Carter, 2011). Den hermeneutiska spiralen blev tydlig i tolkningsprocessen, där rörelsen fram och tillbaka successivt gav en större förståelse för innebörderna i berättelserna. Trots att ämnet är känsligt verkade deltagarna inte hamna i något etiskt dilemma, då samtliga var delaktiga i skapandet av berättelserna och påtalade nyttan med studien. På så sätt växte sammanhängande historier fram, med en början, en mitt och ett slut. Berättelserna bar på rikedomar, i form av deras egna färdigheter att identifiera, förebygga och reparera rupturer i alliansen, som framträdde för dem själva och oss i en levande dialog.
Referenser
Artiklar:
Ackerman, S., & Hilsenroth, M. (2003). A review of therapist characteristics and techniques positively impacting the therapeutic alliance. Clinical Psychology Review, 23, 1-33.
Baillargeon, P., Cote´, R., & Douville, L. (2012). Resolution Process of Therapeutic Alliance Ruptures: A Review of the Literature. Psychology, 3 (12), 1249-1058.
Bordin, E. (1979). The generalizability of the psychoanalytic concept of the working alliance.
Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 16 (3), 252-260.
Coutinho, J., Riberio, E., Sousa, I., & Safran, J. (2014). Comparing Two Methods of Identify-ing Alliance Rupture Events. Psychotherapy, 51 (3), 434-442.
Coutinho, J., Ribeiro, E., Hill, C., & Safran, S. (2011). Therapists´ and clients´ experiences of alliance ruptures: A qualitative study. Psychotherapy Research, 21 (5), 525-540.
Leahy, R. (2008). The Therapeutic Relationship in Cognitive-Behavioural Therapy.
Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 36, 769-777.
Leaviss, J., & Utley, L. (2015). Psychotherapetic benefits of compassion-focused therapy: an early systematic review. Psychological Medicine, 45, 927-945.
Lindseth, A., & Norberg, A. (2004). A phenomenological hermeneutical method for research-ing lived experience. Nordic College of Carresearch-ing Sciences, 18, 145-153.
Muran, C., Safran, J., Gorman, B., Wallner Samstag, L., Eubanks-Carter C., & Winston, A.
(2009). The relationship of early alliance ruptures and their resolution to process and outcome in three time-limited psychotherapies for personality disorder. Psychotherapy Theory,
Research, Practice, Training, 46 (2), 233-248.
Safran, J., & Kraus, J. (2014). Alliance Ruptures, Impasses, and Enactments: A Relational Perspective. Psychotherapy, 51 (3), 381-387.
Safran, J., & Muran, C. (2000). Resolving Therapeutic Alliance Ruptures: Diversity and Integration. Psychotherapy in Practice, 56 (2), 233-243.
Safran, J., Muran, C., & Eubanks-Carter, C. (2011). Repairing Alliance Ruptures.
Psychotherapy, 48 (1), 80-87.
Safran, J., Muran, C., Wallner Samstag, L., & Stevens, C. (2001). Repairing alliance ruptures.
Psychotherapy, 38 (4), 406-212.
Safran, J., Muran, C., & Shaker, A. (2014). Research on Therapeutic Impasses and Ruptures in the Therapeutic Alliance. Contemporary Psychoanalysis, 50 (1-2), 211-232.
Böcker:
Freud, S. (1937). Analysis terminal and interminable. I: Standard edition (23, 209-253).
London: Hogarth Press.
Gilbert, P., & Leahy, R. (red.) (2007). The Therapeutic Relationship in the Cognitive Behavioural Psychotherapies. London and New York: Routledge, Taylor & Francis Group.
Jonsson, H., Heuchemer, B., & Josephsson, S. (2012). I: Granskär, M., & Höglund-Nielsen.
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (221-235). Lund: Studentlitteratur AB.
Katzow, A., & Safran, J. Recognizing and resolving ruptures in the therapeutic alliance. I:
Gilbert, P., & Leahy, R. (red.) (2007). The Therapeutic Relationship i: the Cognitive Behavioural Psychotherapies. London and New York: Routledge, Taylor & Francis Group.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2012). I: Granskär, M., & Höglund-Nielsen. Tillämpad kva-litativ forskning inom hälso- och sjukvård. (159-172). Lund: Studentlitteratur AB.
Granskär, M., & Höglund-Nielsen. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Kåver, A. (2011). Allians. Den terapeutiska relationen i KBT. Stockholm: Natur och kultur.
Lindström, U. (2014). I: Lassenius, E., & Severinsson, E. Hermeneutik i vårdpraxis. Det nära, det flyktiga, det dolda. (33-41). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen, Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Ricoeur, P. (1976). Interpretation Theory: Discourse and the Surplus of Meaning. Texas:
Christian University Press.
Från internet:
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR