Portfolion kan ses som ett pedagogiskt verktyg för att stödja och leda studentens lärande, en inlärningsstrategi men portfolion är också en utvärderingsstrategi som kontinuerligt speglar studenters utveckling och lärande. Vad det gäller portfolio och lärandet kan frågan ställas om studenternas positiva upplevelser av att lära matematik under basåret är kopplat till portfolion som pedagogiskt redskap eller om det är den sociokulturella lärandemiljö, som integrerar lärande och bedömning, som gör att studenterna generellt upplever sina matematikstudier positivt.
Portfolion som examinationsform tycker jag kan ses som en alternativ form av utvärdering i matematik som strävar mot en mera kvalitativ utvärdering av studerandes kunskaper, vilket också står i överensstämmelse med sådana alternativa examinationsformer som Skolverket (2003; 2005a), och Shepard (2000) menar är angelägna att utveckla. Samtidigt är det viktigt att vi lärare reflekterar över de bedömningsformer vi väljer, både med avseende på konsekvenser för studenten och för oss själva. Den formativa bedömningen medför att studentens självkänsla och lärande påverkas positivt. För lärarens del är emellertid denna bedömningsform betydligt mer tidskrävande än traditionella examinationsformer, vilket också Airaisian (2001) understryker. En relevant fråga i detta sammanhang måste därför vara hur mycket tid vi lärare är beredda att avsätta för bedömning och examination.
Portfolion förändrar inget i sig. Den kan bli ett värdefullt didaktiskt redskap men endast under förutsättning att lärarna, som tillämpar detta arbetssätt, är medvetna om de förändringar som krävs för att sätta studenters lärande i centrum. Att arbeta med portfolio innebär en perspektivförskjutning från undervisning till lärande. Det handlar inte i första hand om ett samlande av studenters arbeten i en mapp utan om att sträva efter att åstadkomma ett nytt förhållningssätt till att lära vilket innebär att lärarrollen kommer att påverkas. Lärarens uppgift kommer att förändras från att vara ledare och den som därmed bestämmer vad som ska läras ut och när det ska läras in till den som stöder, uppmuntrar och tillhandahåller medlen för lärandet. Intressanta frågor som kan ställas är hur lärarens
arbetsuppgifter påverkas av portfoliometoden, varför de valt att arbeta med portfolio och hur lärare som arbetar med portfolio uppfattar sin lärarroll.
Referenser
Airaisian, Peter W (2001). Classroom assessment: Concepts and Applications Boston:McGraw-Hill.4: e uppl.
Andersson, Håkan (1996). Portfoliokulturen i USA - något för Sverige. Didaktisk tidskrift 1996 nr 4, s.15-234.
Berg, Gunnar (2003). Att förstå skolan. En teori om skolan som institution och
skolor som organisation. Lund: Studentlitteratur.
Black Paul, Wiliam Dylan (1998).Assessment and classroom learning. Assessment in education: principles, policy, practice, Vol 5, nr 1, s.7-74. Carey, Martha Ann (1994). The group effect in focus groups. Planning,
implementing, and interpreting focus group research. In J. Morse (Ed.),
Critical issues in qualitative research methods. Thousand Oaks: Sage Publications.
Cizek, G (1997).Learning, achievement and assessment. I G.D Phye (red.)
Handbook of Classroom Assessment. Learning Adjustment and Achievement.
San Diego, London; Boston, New York, Sydney, Tokyo och Toronto:Academic Press.
Cunningham George (1998) Assessment in the Classroom, Constructing and
Interpreting Tests. London och Washington D.C.:The Falmer Press.
de Corte, Erik (2000). Marrying theory building and the improvement of school
practice: a permanent challenge for instructional psychology. I Learning and Instruction, 10, s. 249-266.
Dysthe, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Ellmin, Roger (2002). Portfolio –sätt att arbeta, tänka och lära. Stockholm:
Förlagshuset Gothia.
Ellmin, Roger (2003). Att arbeta med portfolio teori, förhållningssätt och praktik. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning
(2002). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Gipps, Carolyn (1999). Sociocultural aspects of assessment. Review of Research in Education.24 (10).s. 335-392.
Hartman, Jan (1998). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Högskoleverket (1997). Slutrapport från Högskoleverkets examinationsprojekt. Högskoleverkets skriftserie 1997:39 R.
Jarrick, Arne (1988). Tio teser om hur vi tänker. I Häften för kritiska studier nr 1, s. 25-38.
Kjaer Jensen, Mogens (1995). Kvalitativa metoder för samhälls och
beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
Kreuger, Richard (1998). Focus Group – a practical guide for applied research. (Andra upplagan), Thousand Oaks: Sage Publications.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindström Lars., Ulriksson Leif och Elsner Catharina (1999). Portföljvärdering av
elevers skapande i bild. Stockholm: Skolverket: Liber Distribution
Lindström, Lars (1997). Portföljen som examinationsform. Häften för Didaktiska Studier, Nr 64. Lärarhögskolan: Stockholm.
Lindström, Lars (2004). På väg mot en portfoliokultur. I Portfolionytt nr 1 och 2. Morgan, David (1996). Focus groups . I Annunal rewiew of sociology, vol. 22,
s.129-152.
Morgan, David (1998). Focus groups as qualitative research .California:Sage Publications.
Nyström, Peter, Palm, Torulf (2001). Är det nåt fel på vanliga matteprov? I Nämnaren nr 1 2001.s.41-47. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet. Pettersson, Astrid (2005). Bedömning i lärandets tjänst (installationsföreläsning
12 maj, 2005) www1.lhs.se/aktuellt/artiklar/artikel_258.php Hämtat 051020. Renata Phelps, Anne Graham, Berenice Kerr (2004). Teachers and ACT:
Exploring a met cognitive approach to professional development. I Australasian Journal of Educational Technology 20(1), 49-68. www.ascilite.org.au/ajet/ajet20/phelps.html Hämtat 060102
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Rådeström, Annalisa (2004). Utvecklingsarbete. Umeå universitet: Pedagogiska institutionen Rapport, 5p, s.1-10. I Magisterprogrammet. Opublicerad. Scherp, Gun-Britt (2003). Att arbeta med föreställningskartor
www.pbs.kau.se/pdf/Forestallningskartor%202.pdf Hämtat 051112.
Shepard, Lorry (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher.29 (7).s. 4-14. Available at http://www.aera.net/pubs/er/
Skolverket (1999). Den rimliga skolan. Slutrapport från projektet Elever som
medforskare. Stockholm: Liber Distribution.
Skolverket (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik. Nationella
kvalitetsgranskningar 2001- 2002. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2005a). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2005 b).Några tankar om bedömning
www.skolverket.se/sb/d/649/a/224 Hämtat 051025
Studieguide, opublicerat material, Umeå universitet
Sutter, Berthel (1977). Introduktion till Vygotskij. Umeå Universitet: Psykologiska institutionen.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. Taube, Karin (1977). Portfoliometoden. Undervisningsstrategi
utvärderingsinstrument. Stockholm: Förlagshuset Gothia. Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
van Manen, Max (1997). Researching lived experience human science for an
action sensitive pedagogy. Ontario, Althouse press.
Westlund, Peter (1997). Praktikens FoU: socialtjänst i utveckling. Karlshamn: Lagerblads tryckeri.
Wibeck, Victoria (2000). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Wibeck, Victoria (2002). Genmat i fokus. Analyser av fokusgruppssamtal om
genförändrade livsmedel.(Avh). Studies in Arts and Science 260, institutionen för Tema, Linköpings universitet.
Bilaga 1
Dagbok
Namn: Datum:
Vad tycker du gått bra denna vecka?
Vad tycker du att du har lärt dig?
Vilka problem har du stött på i ditt arbete under veckan?
Vad har du gjort för att försöka komma över problemen?
Hur behöver du förbereda dig för kommande uppgifter?
Vad vill du gärna ha hjälp med?
Källa: Institutionen Ma T Nv, Umeå universitet, studiehandledning, opublicerat underlag
Bilaga 2
Källa: Institutionen Ma T Nv, Umeå universitet, studiehandledning, opublicerat underlag