Reflektion och förslag till fortsatt forskning

Det har varit lärorikt för oss att arbeta med varandra då vi tidigare inte har arbetat tillsammans. Detta har gett oss möjligheter att se hur vi fungerar tillsammans och lära oss av varandras styrkor och svagheter. Vi upplever att vi har kompletterat varandra bra och hittat en bra balans i hur vi lagt upp vårt arbete. Vi har försökt att använda varandras styrkor på bästa sätt och på så sätt också fått ut det mesta av vårt arbete. Då denna uppsats till viss del handlar om arbete i grupp för att komplettera varandra har vi även kunnat ta lärdom från både teorier och empiriskt material för att förbättra vårt eget sammarbete.

Genom att jobba med Norden Machinery har vi också fått en bra inblick i hur man kan jobba med ledarskap för kreativitet. Intervjuerna med respektive respondent har gett oss inblick i hur olika personer jobbar med ledarskap för kreativitet och såklart också då gett oss tankar och idéer som vi själva kan ha med oss i framtiden.

Vi tycker det skulle vara intressant att göra denna studie på ett ännu större företag. Kanske kommuner eller liknande organisationer, där de olika chefsnivåerna inte har samma kontakt som vi upplevde att de på Norden Machinery har. Kanske ett företag med flera tusen anställda men med fler än tre hierarkiska nivåer. På Norden upplevde vi att de olika nivåerna arbetade nära varandra och därför kände vi att kommunikationen ofta fungerade väldigt bra. Det skulle därför vara intressant och göra en liknande studie på ett betydligt större företag där alla anställda kanske inte sitter i samma byggnad eller rent ut av inte befinner sig i samma stad. Då Norden Machinery är ett relativt kreativt företag kunde det även vara intressant att göra denna undersökning i ett annat företag med tre hierarkiska nivåer som har problem med att vara kreativa för att kunna hitta skillnader i hur de arbetar för att främja kreativitet. Detta kan kanske leda till att koppla olika sätt att arbeta med kreativitet till den faktiska kreativiteten och hjälpa andra företag med sitt arbeta för att främja kreativitet.

Källförteckning

Skriftliga källor

Amabile, T. M., Conti R, Coon H, Lazenby J, Herron M. (1996). Assessing the work environment for creativity. Academy of Management Journal, vol 39(5): s. 1154–1184. Amabile, T.M. (1998). How to kill creativity. Harvard Business Review, vol 76(5): s.77–87. Andersen, I. (1998). Den uppenbara verkligheten: val av samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Bass, B. M. (1985). Leadership and performance beyond expectations. New York: Free Press. Bass, B. M. (1995). Transformational leadership. Journal of Management, vol 4: s. 293–298. Bass, B. M. & Avolio, B. J. (1995). Multifactor leadership questionnaire. Binghamton, NY: Center for Leadership Studies.

Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control. New York: W.H. Freeman. Basu, R., & Green, S. G. (1997). Leader-member exchange and transformational leadership: An empirical examination of innovative behaviors in leader-member dyads. Journal of

Applied Social Psychology, vol 27: s. 477–499.

Bilton, C. (2007). Management and creativity. Blackwell Publishing, Oxford.

Blomquist, C. & Röding, P. (2010). Ledarskap: personen, reflektionen, samtalet. Lund: Studentlitteratur

Bowers, D. G. (1975). System 4: The Ideas of Rensis Likert. Ann Arbor, Michigan: University of Michigan Press.

Csikszentmihalyi, M. (2006). Finna flow: Den vardagliga entusiasmens psykologi. Stockholm: Natur och kultur

Csikszentmihalyi, M. (2006). Flow: Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur och kultur

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Ekstam, K. (2002). Ledarskapets hörnstenar: Fyra framgångsfaktorer. Malmö: Liber Elkins, T. & Keller R. T. (2003). Leadership in research and development organizations: a literature review and conceptual framework. Leadership Quarterly, vol 14: s. 587–606. Fiedler, F. (1967). A theory of leadership effectiveness. New York: McGraw-Hill. Fleishman, E. A. (1953). The description of supervisory behavior. Journal of Applied

Psychology, vol 37(1): s. 1–6.

Gong, Y., Huang, J., Farh, J. (2009). Employee learning orientation, transformationel leadership, and employee creativity: The mediating role of employee creatice self-efficacy.

Academy of Management, vol 8: s. 765-778.

Gummesson, E. (2000). Qualitative methods in management research. 2. ed. Thousand Oaks Calif: Sage

Gumusluoglu, L. & Ilsev, A,. (2009). Transformational leadership, creativity, and organizational innovation. Journal of business research, vol 62 s. 461-473.

Holme, I. M. & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa

metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Hooijberg, R., Hunt, J. G. & Dodge, G. E. (1997). Leadership complexity and development of the Leaderplex Model. Journal of Management, vol 23: s. 375−408.

Howell, J. M., & Avolio, B. J. 1993. Transformational leadership, transactional leadership, locus of control and support for innovation: Key predictors of consolidated- business-unit performance. Journal of Applied Psychology, vol 78: s. 891–902.

Jacobs, T. O. & McGee, M. L. (2001). Competitive advantage: Conceptual imperatives for executives. In S. J. Zaccaro & R. J. Klimoski (Eds.), The nature of organizational leadership (pp. 42−78). San Francisco: Jossey–Bass.

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför. Lund: Studenlitteratur Jackson, B. & Parry, K. (2008). Ledarskap. Lund: Studenlitteratur

Jaussi, K. S. & Dionne, S. D. (2003). Leading for creativity: The role of unconventional leader behavior. Leadership Quarterly, vol 14: s. 475–498.

Jung , D. I. & Sosik, J. (2002). Transformational leadership in work groups: the role of empowerment, cohesiveness and collective efficacy on perceived group performance. Small Group Research, vol 33: s. 313–36.

Jung, D. I., Chow, C. & Wu, A. (2003). The role of transformational leadership in enhancing organizational innovation: hypotheses and some preliminary findings.

Leadership Quarterly, vol 14: s. 525–44.

Katz, D. & Robert, L. Kahn. (1966). The Social Psychology of Organizations. New York: Wiley.

Katz, D & Kahn, R. L. (1978). The social psychology of organizations (2nd ed.). New York: John Wiley and Sons.

Kirkman, B. L. & Rosen, B. (1997). A model of work team empowerment. In R. W.

Woodman & W. A. Pasmore (Eds.), Research in organizational change and development, vol 10: s. 131–167. Greenwich, CT: JAI Press.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Merriam, S. B. (2009). Qualitative research: a guide to design and implementation. San Francisco: Jossey-Bass.

Mumford, M. D., Scott, G. M.,Gaddis, B. & Strange, J. M. (2002). Leading creative people: Orchestrating expertise and relationships. The Leadership Quarterly, vol 13: s. 705–750. Mumford, M. D. & Gustafson, S. B. (1988). Creativity syndrome: Integration, application, and innovation. Psychological Bulletin, vol 103(1): s. 27–43.

Mumford, M. D., Marks, M. A., Connelly, M. S., Zaccaro, S. J. & Reiter-Palmon, R. (2000). Development of leadership skills: Experience and timing. Leadership Quarterly, vol 11: s. 87−114.

Nealey, Stanley, M. & Fred, E. Fied-ler (1968). Leadership functions of mid-dle managers.

Psychological Bulletin, vol 70: s. 313-329.

Oldham,G.R. & Cummings, A. (1996). Employee creativity: personal and contextual factors at work. Academy of Management Journal, vol 39(3): s. 607–34.

Porter, Lyman, W. & Edward, E. Lawler (1965). Properties of organization structure in relation to job at-titudes and job behavior. Psychological Bulletin, vol 64: s. 23-51.

Rollof, J. (2004). Ledarskap för kreativitet. Lund: Studentlitteratur

Shalley, C. E., Zhou, J. & Oldham, G. R. (2004). The effects of personal and contextual characteristics on creativity: Where should we go from here? Journal of Management, vol 30: s. 933–958.

Shin, S. J. & Zhou, J. (2003). Transformational leadership, conservation, and creativity: Evidence from Korea. Academy of Management Journal, vol 46: s. 703–714.

Spreitzer, G. M. (1995). Individual empowerment in the workplace: Dimensions, measurement, validation. Academy of Management Journal, vol 38: s. 1442–1465. Svenningsson, S. & Alvesson, M. (2010). Ledarskap. Malmö: Liber

Thomas, K. W. & Velthouse, B. A. (1990). Cognitive elements of empowerment: An

“interpretive” model of intrinsic task motivation. Academy of Management Review, vol 15: s. 666–681.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur Wallén. G. (1993). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur

Witt, L. A., & Beorkrem, M. N. (1989). Climate for creative productivity as a predictor of research usefulness and organizational effectiveness in an R&D organization. Creativity

Research Journal, vol 2: s. 30–40.

Woodman, R.W., Sawyer, J.E. & Griffin, R.W. (1993). Toward a theory of organizational creativity. Academy of Management Review, vol 18(2): s. 293–321.

Zhang, X. & Bartol, K. (2010). Linking empowering leadership and employee creativity: The influence of psychological empowerment, intrinsic motivation, and creative process enagement. Academy on Management Journal, vol 53(1): s. 107-128.

Zhou, J. (1998). Feedback valence, feedback style, task autonomy, and achievement

orientation: Interactive effects on creative performance. Journal of Applied Psychology, vol 83: s. 261–276.

Zhou, J. & Shalley, C. E. (2003). Research on employee creativity: A critical review and directions for future research. Research in personal and human resources management, vol 22: s. 165–217.

Bøe, S.Kreativiteten får inte plats på jobbet. Dagens nyheter. Tillgänglig på internet:

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/kreativiteten-far-inte-plats-pa-jobbet [Hämtad 2013-03-29]

Muntliga källor

Johansson, T. Verkställande direktör. 2013-05-03

Liljegren, B. Konstruktionschef på design- och utvecklingsavdelningen. 2013-04-29 Lindgren, J. Mekanikerchef på produktionsavdelningen. 2013-05-07

Nilsson, P. Reservdelschef på produktionsavdelningen. 2013-04-26 Petersson, M. Produktionschef över produktionsavdelningen. 2013-04-26

Söderström, H. Teknikchef över design- och utvecklingsavdelningen. 2013-05-03 Thydén, J. Elektrikerchef på produktionsavdelningen. 2013-05-04

Bilagor