Intern reliabilitet
7. Reflektion och vidare forskning
För att vår studie ska upprätthålla så hög trovärdighet och kvalitet som möjligt har vi följt de kriterier och kritiska förhållningssätt som redogjordes för under studiens metodavsnitt (i synnerhet 2.6 och 2.7) med noggrannhet genom hela processen. För att försäkra oss om att våra tolkningar av den empiriska data som samlats in till studien överensstämmer med den bild som studiens intervjudeltagare velat förmedla har vi vidare låtit samtliga respondenter läsa och godkänna våra tolkningar. Vi anser att detta är en åtgärd som bidragit till att stärka vår studies trovärdighet. Med detta sagt är vi dock medvetna om att det faktum att vi valt att inkludera BI-konsulter i studien inneburit en risk för bias i och med att dessa skulle kunna vara motvilliga att dela med sig av motgångar och mindre lyckade BI-projekt, vilket då i sin tur skulle leda till att vår studies resultat blir mindre nyanserat och tillförlitligt. Efter intervjuer med BI-konsulterna i fråga visade det sig dock att dessa var mer än villiga att dela med sig av både utmaningar och misslyckade implementeringar samtidigt som vi haft en jämn fördelning av BI-konsulter respektive BI-användare i studien. Dessa två faktum anser vi ha minskat graden bias i studiens empiriska underlag.
En annan faktor som kan ha påverkat tillförlitligheten hos vår studie är att ett begränsat antal organisationer deltagit i studien (sex stycken) vilket även innebär att vår studie kan ses som relativt begränsad i och med att resultatet inte nödvändigtvis är representativt för samtliga organisationer i Sverige inom alla typer av industrier och branscher. Hade fler organisationer inom andra branschområden inkluderats inom ramen för studien är det möjligt att andra typer av utmaningar och framgångsfaktorer hade kunnat identifieras. Utöver det begränsade antalet organisationer som deltagit i studien kan antalet respondenter hos respektive organisation även det anses ha begränsat studien (en intervjudeltagare per fallföretag). Vi är medvetna om att enbart intervjua en respondent per fallföretag kan ha en negativ inverkan på studiens reliabilitet då det med största möjlighet finns olika erfarenheter och åsikter inom verksamheten. Det innebär en risk att vi då inte fångar upp alla personer inom verksamheten i och med att studien skulle ha kunnat få ett annat utfall om dessa respondenter intervjuats istället. Vi har dock försökt finna respondenter som kan antas representera verksamhetens syn på BI (med grund i deras ledande position
och/eller expertis inom området), och inte enbart utifrån deras erfarenheter och yrkesroll, varför vi anser att vår studie kan ses som trovärdig. Vi vill dock poängtera att studiens limiterade empiriska omfattning i termer av antal fallföretag och respondenter enligt oss gör att studiens överförbarhet kan anses begränsad. Vår studie tar enbart hänsyn till de perspektiv som finns hos sex olika organisationer och som förmedlats utifrån en individs erfarenhet och uppfattning, vilket enligt oss inte anses representativt för det svenska kontextet som helhet.
Med grund i vår studies begränsningar skulle det enligt oss vara intressant att bedriva vidare forskning som tar avstamp i de utmaningar och framgångsfaktorer som identifierats genom vår studie men som inkluderar fler organisationer med en större branschspridning. Vi anser att de faktorer som vi påvisat påverkar BI inom svenska organisationer på så vis skulle kunna utvecklas ytterligare och studeras vidare för att styrka såväl trovärdigheten som generaliserbarheten i dessa. Det skulle även kunna bidra till en djupare förståelse för vad som ligger bakom dessa utmaningar och framgångsfaktorer. En annan åtgärd som skulle kunna bidra till förståelse av detta är att genomföra intervjuer med medarbetare på olika nivåer inom organisationerna, snarare än enbart individer ur organisationsledningen likt vi gjort i vår studie. Detta då vi tror att organisationsledningen inte nödvändigtvis alltid är införstådda i hur det fungerar i praktiken när medarbetare genomför sina arbetsuppgifter i BI-systemen. Bedrivs vidare forskning där hänsyn tas även till medarbetares perspektiv skulle nya infallsvinklar som inte kunnat identifieras genom vår studie således kunna påvisas. Utöver detta anser vi att en studie med ett annat förhållningssätt skulle vara intressant att genomföra, exempelvis där fokus riktas specifikt mot en av de framgångsfaktorer och utmaningar som identifierats genom vår studie och djupdyka inom den för att exempelvis erhålla en djupare förståelse för utmaningar vid agila arbetsprocesser och den samverkan mellan agila och traditionella arbetssätt som tagits upp i denna studie och som tycks vara relevant att ta hänsyn till vid BI-projekt. Avslutningsvis är en annan aspekt som enligt oss skulle vara intressant att lyfta att studera offentliga organisationer ur en BI-kontext då vi funnit mycket få studier som behandlar BI- satsningar inom just offentlig verksamhet.
8. Referenser
Alvesson, M. (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. 1. uppl.
Malmö: Liber
Ang, J. & Teo, T. S. H. (2000). Management Issues in Data Warehousing: Insights from the Housing and Development Board. Journal of Decision Support Systems, 29(1), ss. 11-20.
Andersson, S., (2014). Om positivism och hermeneutik. Lund: Studentlitteratur AB
Arnott, D. & Pervan, G. (2005). A Critical Analysis of Decision Support Systems Research. Journal of Information Technology, 20(2), ss. 67-87.
Asma. I., M., Sulaiman, H., & Norashikin. A., (2017) ‘Theoretical framework of critical success factors (CSFs) for Business Intelligence (BI) System’ 2017 8th International Conference on Information Technology (ICIT), Information Technology (ICIT), 2017 8th International Conference on, s. 455
Axline, S., Markus, M. L., Petrie, D. & Tanis, C. (2001). Learning from Experiences with ERP: Problems Encountered and Success Achieved. I Shanks G., Seddon P. B., & Willcocks L. P. (Eds.), Second-wave Enterprise Resource Planning Systems (s. 23-54). Edinburgh: Cambridge University Press.
Beynon-Davies, P. (2013). Business Information Systems. Second edition. Houndshill, Basingstoke, Hampshire: Palgrave MacMillan
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), ss.77-101
Bryman, A & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Andra
Chenoweth, T., Corral, K. & Demirkan, H. (2006). Seven Key Interventions for Data Warehouse Success. Communications of the ACM, 49(1), ss.114-119
Chiang, R. H. L., Goes, P., & Stohr, E. A. (2012). Business Intelligence and Analytics Education, and Program Development: a Unique Opportunity for the Information Systems Discipline. ACM Transactions on Management Information Systems, 3(3), Artikel 12
DeLone, W. H., & McLean, E. R. (1992). Information Systems Success: the Quest for the Dependent Variable. Information Systems Research, 3(1), ss. 60-95
DeMauro, A., Greco, M. & Grimaldi, M. (2016). A Formal definition of Big Data based on its essential Features. Library Review, 65 (3), ss. 122–135.
DeSanctis, G., Kirsch, L., Jackson, M. & Poole, M. S. (1995). Group Decision Support Systems as Facilitators of Quality Team Efforts. Innovations in Group
Facilitation Techniques: Case Studies of Applications in Naturalistic Settings, ss. 299-322. Creskill, NJ: Hampton Press.
DeSanctis, G & Poole, M. S. (1990). Understanding the Use of Group Decision Support Systems: The Theory of Adaptive Structuration. Organizations and Communication Technology.
DeSanctis, G. & Poole, M. S. (1994). Capturing the complexity in advanced technology use: Adaptive structuration theory. Organization science, 5(2), ss. 121-147
Dyer, W. G. & Wilkins, A. L. (1991). Better Stories, Not Better Constructs, to Generate Better Theory: A Rejoinder to Eisenhardt. The Academy of Management Review, 16(3), ss. 613-619
Fink, L., Yogev, N. & Even, A. (2017). Business Intelligence and Organizational Learning: An Empirical Investigation of Value Creation Processes. Information & Management, 54(1), ss. 38-56
Fuchs, G. (2006). The Vital BI Maintenance Process. Business Intelligence Implementation: Issues and Perspectives, i B. Sujatha (Ed), ICFAI University Press, Hyderabad, ss. 116-123.
Golfarelli, M., Rizzi, S. & Cella, I. (2004). Beyond Data Warehousing: What's Next in Business Intelligence? DOLAP, 12-13 November 2004, Washington, DC, USA
Gregor, S. (2006). The Nature of Theory in Information Systems. MIS Quarterly, 30(3), ss. 611-642.
Hawking, P. & Sellitto, C. (2010). Business Intelligence (BI) Critical Success Factors. ACIS 2010 Proceedings - 21st Australasian Conference on Information Systems.
Holme I. & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Huber, G. (1990). A Theory of the Effects of Advanced Information Technologies on Organizational Design, Intelligence, and Decision Making. Academy of Management Review, 15.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur
Kullberg, F. (2018). Sveriges chefer: Vi är digitalt frustrerade!. Chef, 6 februari. https://chef.se/sveriges-chefer-vi-ar-digitalt-frustrerade/ [hämtad: 2019-04-29] Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Johanneshov: MTM
LeCompte, M. D. & Goetz, J. P. (1982). Problems of Reliability and Validity in Ethnographic Research. Review of Educational Research, 52(1), ss. 31–60
Legodi, I. & Barry, M. L. (2010). The Current Challenges and Status of Risk Management in Enterprise Data Warehouse Projects in South Africa. In: 2010
Proceedings of PICMET: Technology Management for Global Economic Growth, ss. 1-5
Markus, M.L. (1990). Toward a ‘Critical Mass’ Theory of Interactive Media. Organizations and Communication Technology. Newbury Park, CA: Sage Publications, ss. 194–218.
McAfee, A. & Brynjolfsson, E. (2012). Big Data: The Management Revolution. Harvard business review, 90(10), ss. 60-68
Meehan, P. (2011). Patrick Meehan Speech During Gartner Business Intelligence
Summit 2011. London, UK.
http://link.brightcove.com/services/player/bcpid1156010110?bctid=741282639001 [hämtad: 2019-03-19]
Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Stockholm: Studentlitteratur AB
Moss, L. & Atre, S. (2003). Business Intelligence Roadmap: The Complete Lifecycle for Decision-Support Applications. Addison-Wesley, Boston, MA. 2003.
Myers, M. D. (2013). Qualitative research in business & management. 2. uppl. London: SAGE
Nasab, S.S., Jaryani, F., Selamat, H.B. and Masrom, M. (2017) ‘Critical success factors for business intelligence system implementation in public sector organisation’, Int. J. Information Systems and Change Management, Vol. 9, No. 1, pp.22–43.
Negash, S. (2004). Business Intelligence. Communications of the Association for Information Systems, vol 13, Article 15.
Negash S. & Gray P. (2008). Business Intelligence. In: Handbook on Decision Support Systems 2. International Handbooks Information System. Springer, Berlin, Heidelberg
Olszak, C & Ziemba, E. (2007). Approach to Building and Implementing Business Intelligence Systems. Interdisciplinary Journal of Information, Knowledge and Management, 2, ss. 135-148.
Payne, G. & Payne, J. (2004). Sage Key Concepts: Key Concepts in Social Research. London: SAGE
Popper, K. (1980). The Logic of Scientific Discovery. London: Unwin Hyman.
Rienecker, L. & Jorgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. 3., [omarbetad] uppl. Lund: Liber
Reinschmidt, J. & Francoise, A. (2000). Business Intelligence Certification Guide. IBM International Technical Support Organization, San Jose, CA
Russom, P. (2011). Big Data Analytics: TDWI Best Practices Report, 4th quarter, 2011. The Data Warehousing Institute (TDWI). Renton, WA, USA: TDWI Research
Stone, D.M. & Woodcock, D.N. (2014). ‘Interactive, direct and digital marketing : A future that depends on better use of business intelligence’, Journal of Research in Interactive Marketing, (1), s. 4
Suni, A. (2017). Lämnade Swedbank - går in i AI-bolag. Di Digital, 7 februari. https://digital.di.se/artikel/lamnade-swedbank-gar-in-i-ai-bolag [2019-03-19] Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Turban, E., Sharda, R., Delen, D., & King, D. (2014). Business Intelligence, A Managerial approach. 3rd edition: New Jersey: Pearson Education Inc.
Walsham, G. (1995). Interpretive Case Studies in IS research: Nature and Method. European Journal of Information Systems. 1995 (4), s. 74-81.
Watson, H., Annino, D. A. & Wixom, B. H. (2001). Current Practices in Data Warehousing. Journal of Information Systems Management, 18(1), ss. 1-9.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Yeoh, W. & Koronios, A. (2010). Critical Success Factors for Business Intelligence Systems. Journal of Computer Information Systems, 50(3), ss. 23-32
Yeoh, W., Gao, J. & Koronios, A. (2008). Towards a Critical Success Factor Framework for Implementing Business Intelligence Systems: A Delphi Study in Engineering Asset Management Organizations. In: Xu L.D., Tjoa A.M., Chaudhry S.S. (eds) Research and Practical Issues of Enterprise Information Systems II. IFIP International Federation for Information Processing, vol 255. Springer, Boston, MA
Yin, R.K. (2003) Case Study Research Design and Methods. 3rd Edition, Sage, Thousand Oaks
9. Bilagor
9.1 Bilaga 1 - Intervjuguide (BI-konsulter)
INTERVJUGUIDE (BI-konsulter)● Vilken roll har du inom organisationen? Hur länge har du haft den? ● Hur ser en typisk arbetsdag ut?
● Hur ser processen för dig som BI-konsult ut?
○ Bedrivs ditt arbete ute hos företag i projektform eller är det en kontinuerlig process hos företaget?
Business Intelligence
● Vad innebär Business Intelligence (BI) för dig? ● Vilka är målen med att använda BI?
○ Vad kan det användas till? Vilka områden? ● Hur arbetar er organisation med BI?
● Hur har BI förändrats det senaste årtiondet, och hur tror du att utvecklingen kommer se ut framöver?
○ Hur har GDPR påverkat utvecklingen?
○ Vilka utmaningar och möjligheter ser du inom området? ● Vilka BI-relaterade behov ser ni hos era kunder/marknaden?
○ Vilka är de vanligaste problemen hos era kunder? ○ Hur analyserar ni kundernas behov?
● Upplever ni att BI ramverken samverkar med organisationernas befintliga IT- arkitektur?
○ Är BI-systemen ni erbjuder standardiserade eller anpassningsbara? ● Hur presenterar och visualiserar ni BI-data till era kunder?
○ Hur upplever ni att kunderna tar till sig av era analyser? ● Hur värderar ni effekten av BI-implementeringar?
● Hur definierar du framgångsrik BI?
○ Finns det faktorer som påverkar en BI-satsnings framgång?
○ Finns det några egenskaper som organisationen bör anamma för framgångsrik BI?
9.2 Bilaga 2 - Intervjuguide (BI-användare)
Intervjuguide (BI-användare)
● Vilken roll har du inom organisationen? Hur länge har du haft den? ● Hur ser en typisk arbetsdag ut?
Business Intelligence
● Vad innebär Business Intelligence (BI) för dig? ● Hur arbetar er organisation med BI?
○ inom vilka områden tillämpar ni BI? ○ hur hjälper det er organisation? ● Vad är målet med er användning av BI?
● Vad låg bakom ert beslut att börja använda BI? Vad var anledning till att ni började använda BI?
● Upplever ni att BI förbättrar ert beslutsfattande?
● Upplever ni att ni har fått valuta för pengarna? Har ni fått användning för den data som genererats via BI-satsningar?
● Mäter ni effekten av BI på något vis?
● Vilka utmaningar och möjligheter finns hos er kopplat till användning av BI?
● Upplever ni att ert BI-system samverkar med organisationens befintliga IT-arkitektur? ○ Använder ni er av ett standardiserat eller anpassningsbart BI-system?
● Vilka parametrar tog ni i beaktning vid valet av BI-lösning? Ex. UX, flexibilitet, standardiserat vs anpassningsbart etc.
● Har GDPR påverkat er användning av BI?
○ Har ert arbete med datalagring påverkats av GDPR? ○ Har insamling av data påverkats av GDPR?